V/A - Hälsningar Från Småland Kassett

 

Detta är första kassetten i vad som är tänkt att bli en serie med kassetter där man betar av alla Sveriges landskap och enbart nu aktiva band. Esox Lucius är hjärnan bakom det hela, men denna är ett samsläpp med Brus-Tapes. Det är en jävligt bra blandning måste jag säga av gamla och nya band, välkända och okända, samt genrespridning. Måste dock ta upp en grej som jag tänkt på rätt länge, men glömt att ta upp i varenda recension av Esox Lucius samlingskassetter. Kanske bara är jag som vill ha det så, men numrera låtarna och vilken sida dom är på. Även kontaktinfo till både bolag och band tycker jag skall vara med. Kanske helt onödigt i dessa internettider när allt bara är en googling bort, men tycker som sagt att det hör till på något sätt. Bra Mask att du kom ihåg att skriva det denna gången. Tillbaka till innehållet på kassetten då så finns där ju allt från trallpunk a'la 94 till vansinnes hardcore, så det finns grejer för alla att upptäcka här och få en inblick i vad som händer i dom småländska skogarna. Och med det sagt så finns det också en anledning för alla att köpa ett ex av kassetten. Och sov inte, för endast 100 ex är gjorda. Vilka mina favoritband är låter jag vara osagt, och rabblar helt enkelt upp dom allihop. Grace will fall, Last climb, Striker, Sista droppen, Krimtänk, Degeneration, Prygel, Röjsåg, Ett steg närmare döden, Slutet, Rövsvett, Warcollapse, In my way, Belta 53 och Utrota. Just det... Är det bara på mitt ex det kommer en snutt av en annan låt mitt i Krimtänks "Ingenstans"? Skaffas från krimtank@hotmail.com

Kapten Grå - 80 Talets Barn Och Föräldrar CD/LP , Pierre Pettersson - Måste Man Vara Så Jävla Lycklig Hela Tiden CD/LP

2 medlemmar från Lastkaj 14 släpper soloplattor samma dag, och det är förstås Second Class Kids som ligger bakom. Lite slött kanske att slå ihop bägge plattor till en gemensam recension, men så får det bli. Har lyssnat igenom dom båda två nu ett antal gånger, och det är ju helt klart Kapten Grå som tilltalar mig mest. Både textmässigt och musikaliskt. Då jag tycker att Pierres platta låter som ett aukustiskt Lastkaj 14 så är Kapten Grå långt ifrån trallpunkland och i mina öron mycket intressantare. Här är det mera lågmält och visinspirerat samt att det finns lite igenkänningsfaktor i vissa texter. Jag skall inte säga att Kaptenens skiva är mera genomarbetad, för det vet jag ingenting om. Men den känns mycket mera egen och personlig på något sätt. En känsla svår att sätta fingret på, men som finns där. Vad gäller Pierre Pettersson plattan så tror jag som sagt att jag har svårare att släppa Lastkaj 14 när jag lyssnar och flera gånger kommer jag på mig själv att jag lägger till distade gitarrer och trummor i skallen när jag lyssnar. Och när jag forskat lite så blir jag ju varse att det finns återanvända både Lastkaj och Skumdum låtar på plattan. Se det dock inte som att jag sågar plattan fullständigt för det är inte min mening. Tror faktiskt att det är den plattan av dessa två som kommer gå hem bäst hos Second Class Kids vanliga kundkrets och vänner av Lastkaj 14. Men hos mig så är det Kapten Grå som smäller högst och den kommer defenitivt att spelas flera gånger när jag är på det humöret. 

Gefyr - Livsfarlig Ledning 7''

Jag älskar Gefyr! Egentligen skulle jag kunna skita i att skriva mer, men lite mer kan ni få då... Hudiksvall Hardcore/Käng av allra bästa sort bjuds det som vanligt på när Gefyr släpper nytt, precis som på alla deras andra släpp. Jag har i och för sig inte hört split LP'n med Förgiftad än, men allt annat har ju varit rent guld. 6 låtar är det på denna 7'' som är ett samsläpp mellan Flyktsoda och Angry Hudik, och att hitta en favorit är svårt då det är högsta kvalitet på allt. Det är återigen Totalitär och No Security som först ploppar upp i skallen på mig, men finns det någon rättvisa så ska Gefyr vid det här laget vara såpass bekanta för alla som läser här att dom inte behöver jämföras med andra band. Eller det borde i alla fall vara så... Det är fan inte många som slår dom på fingrarna i Sverige idag. En stompig fyrtaktare bara så hade det blivit högsta betyg från mig. Köptvång på denna 7'', och jag skall skaffa split LP'n på rot. Kan ju tillägga att jag tyckte det var jävligt gött att detta släppet inte var en split, för den förra split 7'' fick man alldeles för lite Gefyr på för att vara helt nöjd.
 

M:40 - Arvsynd CD

 

M:40 från Lidköping har ju hållt på en jäkla massa år nu, men detta är faktiskt första fullängdaren på 7 år. Den kom förra året på LP och nu har Halvfabrikat släppt den på CD. En jäkligt snygg sådan skall tilläggas. Inbunden som en bok med texterna och ett gäng bilder (som det säkert finns någon djupare mening med som jag inte fattar). Fick även en poster med mitt ex. Mitt intresse för M:40 har faktiskt alltid varit ganska svalt, och det är väl inget som förändras i och med denna plattan. Den här typen av punk, eller neocrust som ungdomarna säger är verkligen min akilleshäl. Det är förmodligen mängder av timmar som lagts på att arra ihop låtarna och få ihop dom. Det byts tempo, det slingas på gitarrerna, det stoppas och startas. Kort sagt så händer det en jävla massa i låtarna. Men i mina öron låter det exakt samma i låt efter låt efter låt... Att det är 2 sångare (ibland 3) brukar ju ibland hjälpa att få lite snurr och variation på det. Men inte heller det hjälper mig. Kan ibland kännas jävligt dumt när jag får denna typen av plattor att recensera, för jag hör ju att det är bra. Men det fäster inte för 5 öre på mig. Tycker mig höra att denna plattan är lite mer metallisk än dom tidigare varit om jag minns rätt. Och att det är lite mer inslag av sådana där gråt-band typ Cult Of Luna? Svinbra ljud, svintight och välspelat. Gillar du denna typen av modern crust så kommer du förmodligen få byxaskott av "Arvsynd". Själv är jag som synes väldigt skeptisk.

Gubbjävlers - Jag Grillar När Jag Vill! 7''

 

Fortsätter att beta av recensionshögen. Och nu har turen kommit till Gubbjävlers från Stenungsund. Har tidigare avhandlat en kassett med dom som jag vill minnas var helt okej. Det är textmässigt gubbsurt och gött även denna gången. Sett ur den kränkte medelålders mannens synvinkel. Och jag måste nog säga att jag gillar texterna mer än det musikaliska framförandet här på denna 4 låtars 7''. Det handlar om ganska rak punk på svenska. Och det låter både gammalt och nytt på samma gång på nåt sätt. Dom håller det enkelt med rötterna i det tidiga 80-talet, och "Pelargoner" låter som något Freddie Wadling skulle kunna gjort delar av riffet till (får jag för mig i alla fall). Personligen skulle jag vilja ha mera stök och skrammel i ljudbilden, för då tror jag att låtarna skulle lyftas ett snäpp. I alla fall i mina öron. Tycker det blir lite för snällt nu och knytnävarna som delas ut träffar lite löst bara. Det blir fan lite för gubbigt periodvis... Men räds inte vad jag tycker, utan gillar du rak, enkel, svensk punkrock så kollar du in denna 7'' bums. Inspelad hos Siken (Giftigt Avfall) och släppt av Computer Killed The Recordstore

Battletruck - Nihilistic Vision CD

 

Battletruck skickade hit sin nya platta med ett medföljande brev som löd -"Nu låter det väl inte Onkel Kånkel om gitarrerna längre? Eller?" Mitt svar är att -Nej, det gör det inte.
Stockholms Battletruck är alltså tillbaka med en 10 låtars CD, där 4 av låtarna fanns med på förra MCD'n "First blood" som jag tyckte var helt okej. Tycker man hittar rätt gott om olika influenser här. Synthen gör ju att det blir en slags postpunk-feeling över det hela, vilket jag vanligtvis inte gillar. Men här funkar det. Kommer att tänka på hur Sex Sex Sex lät lite när dom fortfarande hade synth med i sättningen, kanske pga att Battletruck också slänger in lite industriaktiga grejer ibland för att krydda upp det hela. Ibland låter det faktiskt som att dom försöker få trummorna att låta trummaskin. Grunden är dock fortfarande Dwarves, Turbonegro osv. Liksom förra plattan så tog det mig ett par gånger att uppskatta det ordentligt, men sedan sätter det sig och jag hittar mer och mer saker jag gillar. En jävligt rolig grej är ju att dom rätt som det är slänger in lite svenska meningar och fraser i texterna. Sammanfattningsvis så tycker jag bättre om denna plattan än förra, och hade jag satt betyg på plattor så hade denna hamnat precis i mitten av skalan. Inte dåligt, men inte svinbra heller. Ja ni fattar...

Vinnarcirkeln - Om Handen Gör Fel... Kassett

 

Det hörs direkt vart ifrån Vinnarcirkeln kommer ifrån. Kanske kommer dom hata mig för att jag skriver detta, men arvet från Raped Teenagers går inte att förneka. Mecket finns där. Hastigheten finns där. Lekfullheten finns där. Även sången är väl i samma skola får man väl säga. Deras tidiga 7'' var kanske aningens aggressivare musikaliskt som har fått stå tillbaka lite grann med tiden. Men det känns i det här fallet som ett rätt naturligt steg, och jag tror inte att dom är klara än. Jag förutspår ännu mer meck i framtiden. 7 stycken välarrangerade låtar ryms på denna kassett och alla håller måttet. Ingen låt som enligt mig sticker ut åt något håll, vilket ju får ses som något positivt. En stabil dos av Linköpngs Hardcore helt enkelt. Släppt i endast 40 ex, så sov inte om det verkar intressant. Jag kommer säkerligen plocka fram denna kassett igen. Ännu en gång Esox Lucius som ligger bakom och adressen dit är ju krimtank@hotmail.com

Anti-Lam Front - Soloalbum CD/LP

Pelle på Second Class Kids har skickat hit Anti-Lam Front från Trondheims nya fullängdare, och det tackar jag för såklart. Men det skall ju sägas direkt att jag inte är något fan alls av Anti-Lam Fronts skate/trallpunk. Det är på tok för hurtigt och studsigt för mig. 2 låtar på en split 7'' (recenserad här) pallar jag utan problem. Och kan då uppskatta det lite grann för vad det är. Nämligen otroligt tight, snabb och välspelad skatepunk med drivor av stämsång, stopp, tempoväxlingar och allt som hör genren till. Det enda som skiljer dom i mina öron från dom andra banden man hört är att Anti-Lam Front sjunger på Norska. Är du inne på denna typen av hurtig, glättig punk så kommer du förmodligen att älska dom. 14 låtar är det på plattan i alla fall, och det är enligt min högst personliga åsikt 12 för mycket. 
 

Sekunderna - Paradiset EP + 3 Kassett

 

Satan, nu knakar det i råpunksfogarna kan jag lova... Jag är tokfast i Sekundernas poppunk. Är mig veterligen tidigare helt obekant med Umeås Sekunderna, tidigare under namnet Persona, tills jag hörde dom på "Hoten från underjorden". Då deras låt "Måndag morgon" drog igång så hajade jag till ordentligt. Dels för att den bröt av mot det andra, och dels för att det är en sjukt jävla bra låt. Detta är alltså deras EP "Paradiset" + 3 låtar från en EP dom släppte under namnet Persona, nu släppta på kassett av Esox Lucius. Och jag gillar deras poppunk (med fördel pop faktiskt) som är fylld med go stämsång och melankoliska gitarrer. Tycker faktiskt att varenda låt håller hög klass och jag är långt ifrån less när jag lyssnat klart. Tror faktiskt bara att det är Broder Daniel som fixat det innan när det gäller indie/pop/kalladetvadnivill. Nu låter väl inte Sekunderna som BD direkt, men då fattar ni lite mer kanske vad jag menar. Få band som når upp till BD, oavsett genre iofs. Haha, nog om dom, nu är det Sekunderna vi pratar om. Tycker absolut att ni ska kolla upp dom, även om ni inte brukar lyssna på den typen av musik. Det funkade ju på mig, och jag brukar vara jävligt bångstyrig. Dra iväg ett mail till krimtank@hotmail.com och fixa ett ex. Själv ska jag lyssna en vända till och jaga rätt på dom båda 7'' som är släppta av Luftslott Records. En LP skulle ju fan sitta som en keps med....

Deny / Böset - Split 7''

 

Arvid, söt och smäcker trumslagarpojke i Deny var och lämnade av denna för några veckor sedan till min glädje, för den har jag ju sett fram emot att höra. 2 band som jag gillar på samma platta borde ju inte kunna bli annat än succe'? Eller? Jag börjar med Deny från Mariestad och deras Schlätta-crust. För jag tycker fan att det låter mer och mer crust om dom, och mindre käng. Det skramlar mindre nu i mina öron. Mer hi-hat och ride än crash om man så vill. Hockeykörer i 3 av 3 låtar. Mer slingor än ensträngssolon. Nu raljerar jag lite såklart, för i grund och botten är det samma Deny som tidigare, men det är helt klart lite mer polerat än det varit förut. Favoritlåten är helt klart "Fight Back" med sitt Avskum-iga versriff och näven i luften refräng. Stabil insats. På andra sidan återfinns Böset från Göteborg som körde över mig totalt med sin 10'' som kom för något år sedan. GBG-HC av finaste sort. Och efter att ha lyssnat på deras 3 låtar (alldeles för lite) så ändrar jag mig inte en tum i att Böset är ett av dom bästa nu aktiva banden vi har i Svea rike. Sylvass jävla hardcore rätt på käften med lika rakt på texter som skriks ut på bredaste göteborgskan sedan "Ronka". Har för mig att jag tyckte dom var otroligt bra live, men minnet är lite suddigt från den där kvällen i partytältet på berget... En jäkligt bra skiva sammanfattningsvis där båda sidor kommer spelas mycket framöver, med en liten fördel Böset. Så det är såklart inget att tveka på utan kontakta Johan på flyktsoda14@gmail.com och köp ett ex du med. Men nästa gång vill jag ha bägge banden på varsina egna plattor. Plattan är släppt av Flyktsoda om inte det framgick. 

Headons - Bäst Före 16-10-2014 (Kassett)

 

Headons är ett namn som jag ofta springer på på olika sidor på facebook. Antingen för att många gillar dom, eller för att medlemmarna själva är grymma på att marknadsföra bandet, jag har inte svaret på det. Vet att dom är ifrån Halmstad i alla fall och består av medelålders gentlemän. Denna kassetten innehåller 10 låtar och släpptes alldeles nyss av Esox Lucius, men har tidigare funnits på Spotify (där med 8 låtar). Mitt första intryck av Headons var att jag tänkte att det är jäkligt "slätt". Det händer liksom inte så mycket i låtarna... Nästan ingenting. Inte i dom första två låtarna i alla fall, som bara spelar förbi utan vare sig solon, fill-ins eller någonting. Svinsega. Sen ökar tempot till tredje låten och det blir ett annat flyt i alltihop, och peaken kommer i fjärde låten "Säg det" och följande "Donald"som är tapens lätt bästa låtar. Får inte fram ur minnet vad jag tycker det påminner om, men nåt svenskt 90-tals band är det. Ganska skönt dock att bara kunna beskriva ett band med epitetet "punk" för det är precis vad det är. Inga prefix som rå,trall,crust,hardcore osv passar som beskrivning på deras musik. Sen står det still och tuggar några låtar igen tills kassetten är slut. 10 låtar av Headons punk på svenska blir alldeles för mycket för mig och det är inget förutom tidigare nämnda 3 låtar som direkt fastnade hos mig. Så mitt omdöme om denna kassett är ju minst sagt ljummet.