Enock Eunuck - En Fascistisk Förvaltning CDr

Ett band från Eskilstuna som bildades under första halvan av 80-talet, men som har hållt sig jävligt under radarn. För jag kan inte erinra mig om att jag ens sett namnet förut, och än mindre hört dom. Numera är dom dock stationerade i Helsingborg. Det finns inte så jättemycket fakta att hitta om Enock Eunuck på nätet heller, så hemlighetsmakeriet verkar vara ett medvetet drag. Hur låter dom då? Jo det handlar om punk på svenska av ganska typiskt 80-tals snitt, men framfört 2022. Tight spelat, bra stämsång och refränger som sätter sig på skallen. Kommer att tänka på grejer som tidiga Köttgrottorna, Tredje Könet, Sabotage 81 och den typen av band. Även om Enock Eunuck skramlar lite mer än tidigare nämnda band, så tycker jag ändå att det funkar att sätta dom i den fållan. Och jag måste säga att jag tycker om det. 25 minuter fördelat på 8 låtar är precis perfekt, och jag hoppas verkligen att det dyker upp på vinyl vad det lider. Plus för välskrivna och bra texter. Ska jag hitta något negativt, så kan jag reagera på att sången är lite "gnällig" i vissa låtar. Men allt som allt så är det som sagt ett gäng låtar som definitivt kommer lyssnas på igen. Tror den fixas från bandet som nås på enockeunuck@gmail.com

V/A - Sveriges Jävla Hjärta CD/LP

Inför förra valet släppte Second Class Kids samlingen "Sveriges jävla ryggrad". Och när det nu drar ihop sig igen så kommer "Sveriges jävla hjärta" som innehåller 9 band från deras stall som bidrar med 2 låtar var. Och som ni vid det här laget vet så är ju inte trallpunk (ja, jag väljer att slarvigt bunta ihop det) min favoritsport direkt. Men ett och annat har han fått mig att upptäcka den gode Pelle, genom åren. I mina öron återfinns allt från ren tortyr för öron och sinne, till saker jag uppskattar. Det som låter bäst i mina öron är N:a Hospitalet, Slaveriet och KKPA. Och det är väl även dom jag gillat bäst när jag fått bandens egna plattor att skriva om också. En del band fixar jag helt enkelt inte, men på det stora hela så tar jag mig igenom plattan utan några större skador. För trallpunkaren av idag så är väl dom här samlingarna rent guld, precis som Really Fast och Delirium Tremens var för mig när det begav sig. Man kan helt enkelt säga att gillar du Second Class Kids andra släpp så gillar du denna. Kommer strax innan valet om jag fattat rätt, men går att förhandsboka nu. 

Mähälium - AVD.C4 Kassett

För 29 år sedan började jag och sångaren Tholle i samma klass på gymnasiet. Och runt samma tid skulle mitt dåvarande band spela i metropolen Lyrestad, men hittade inte vart vi skulle. Då såg vi en ensam punkare gåendes längs vägen som vi plockade upp för vägvisning. Det var gitarrist-Arvid... Även Bobban och Daniel är ju vänner sedan mååååånga år tillbaka. Men jag skall försöka att inte vara jävig här. Mähälium startade 97/98 någon gång och spelade ganska mycket ute då och släppte några kassetter, en mini-cd och en 7'' när det begav sig. Jag var väl inget större fan av bandet då men följde med på vad som hände då vi ju som sagt umgicks i samma kretsar. Deras största problem då var väl att tightheten hade en hel del att önska och jag för min del hade gärna sett mer tvåtakt. MEN, det var då. Mähälium 2022 är en helt annan sak. Allt jag skrev ovan är åtgärdat nu och det är en ytterst angenäm stund jag har när jag lyssnar på denna 11 låtars kassett som släpptes i November förra året. Bra fart, bra texter, snygga gitarrsolon och slingor utan att det låter lalligt. Det är snabb, rak, punk på svenska. Alltså mer Mariestad än Strängnäs om ni förstår. Jag gillar't. Vilket jävla lyft mot 90-talets glada dagar... Snabba på och knip ett ex från bandet innan dom är väck. Släppt av C-33 Tapes.

Left Hand Black - Lower Than Satan CD

Fan, det här var trevligt. Left Hand Black från Göteborg har gått mig förbi ganska obemärkt tidigare, men jag kommer ihåg att jag tyckte det lät helt okej när jag lyssnade på Döda Katten avsnittet om dom. Men det vart inget mer än det. Inte förrän nu när jag fick hem deras sprillans nya CD. Har ingen aning om om det det finns någon "horror-punk" scen i Sverige att prata om nu för tiden. Men förr var ju både Sex Sex Sex och Mobile Mob Freakshow frekvent återkommande på stereon här hemma. Nu skall jag dock inte luras och säga att Left Hand Black låter som dessa två, för det gör dom absolut inte. Left Hand Black är betydligt melodiösare och lättillgängligare om man får använda det ordet här. Denna plattan ligger betydligt närmare hur Misfits lät under Michael Graves tid i bandet. Bandets starkaste kort är ju helt klart melodierna, som sätter sig som fan i huvudet och man går och lallar efteråt på någon refräng. Exempelvis den "Holiday road" klingande "Addicted to blood". Hur bra som helst... Att dom 15 låtarna klockar in på drygt 32 minuter är ju även det ett plus då det gör att det inte ges tid till en massa ointressant överflöd i låtarna. Klassiska vers-refräng uppbyggnad på varenda låt, med på sin höjd något stick och solo instoppat. Men that's it. Tack för det. Några band som jag ibland kommer att tänka på när jag lyssnar på plattan, som inte är horror-punk, är bl.a The Demonics och även lite Hymans vibbar ibland då dom drog upp tempot. Ja ni fattar... Skaffa plattan från GP-Martin eller deras bandcamp sida. Här hemma kommer skivan definitivt luftas med jämna mellanrum. Melodier är inte alltid utav ondo...

PPL Jkpg - Greatest Hits CD

Ännu ett släpp från Grönpeppar Records. Han ligger i den gode Martin, och det är skitkul att han skickar hit sina grejer trots att vi har ganska olika smak. Och att han plockar upp många nya, mindre kända band, och släpper är ju hedervärt. Denna gången är det PPL Jkpg som fått chansen att släppa 10 låtar på CD. Vet inte om PPL står för Prinsessan PissLuder, men det flashas patchar på deras facebooksida där just detta står skrivet. Skitdåligt namn om du frågar mig, men det kan ju vara något internt som ingen utanför bandet fattar? Skitsamma. Musiken då. Det är ju ganska lättsmält punk det bjuds på, men med bra variation vad gäller farten. Och den stora skillnaden mot dom flesta andra banden i genren är att dom har en orgel med i smeten. Och jag måste säga att det funkar riktigt bra emellanåt. Eller ja, det måste det ju göra då jag ibland kommer på mig själv med att stampa takten lite förstrött med foten till deras poppiga punk. Trots att jag har tuff Moderat Likvidation tröja på mig... Det skall dock sägas att ibland låter orgeln lite väl mycket tivoli. Sen är jag ju som tidigare skrivits här på bloggen väldigt förtjust i Jojos sång. Och det är jag fortfarande. Tycker att hon kunde skött all sång, för det är då det låter bäst i mina öron. 10 låtar på drygt 22 minuter är alldeles lagom för mig, sedan är jag ganska nöjd. Tror inte jag kommer spela sönder plattan, men någon låt då och då kan det nog komma att bli även i framtiden. Både ris och ros gör denna till en helt okej skiva, men inget extraordinärt enligt mitt tycke och smak. 50kr från Grönpeppar. Sen måste jag påpeka igen att det vore kanon med ett text/infoblad nedslängt med plattan, känns lite tomt utan.