Zelta Laiki - s/t Kassett

Än en gång har fylla, tillgång till replokal med inspelningsmöjligheter, och lite fritid lett till något bra. Bara omslagsbilden med Per Gessles huvud på Mob-Åkes kropp gör ju att förväntningarna skruvas upp. Det, plus dom inblandades tidigare och nuvarande åtaganden. Det är 6 låtar på kassetten och åtminstone 5 av dom är ju riktiga jävla rökare till låtar. Zelta Laiki vevar hardcore/råpunk av den gamla skolan uppblandat med lite käng a'la 90-tal. Avskalat och helt befriat från en massa musikaliskt flashande. Pang på jävla rödbetan bara, precis som det skall vara. Undantaget är andra låten "Ataque con armas nucleares" där det låter som gitarrerna spelar varsina låtar i versen... Den ena ligger helt mupp. Men då fylleskrålandet i refrängen till "Bedziemy kochac rock and rolla" är helt jävla briljant, så har jag överseende med det. Bara att skaffa på rot. Ei Leikki för att tala klarspråk... Ska vi älska, så ska vi älska till Buddy Holly.

Småjävlafötter - Ingen Här Går Säker CD

Second Class Kids igen... Dom formligen sprutar ur sig skivor, på gott och ont. Jag börjar väl återigen med mitt gnäll vad gäller paketeringen. Eller ja, paketeringen i sig är väl helt okej, en platta i pappfodral. Men avsaknaden av ett iläggsblad slutar aldrig att reta mig. Här finns inte ens någon kontaktinfo till bandet. Endast en googling bort, jag vet. Men skiter man i det från bandets/bolagets håll att ta med det på plattan, så skiter jag i det med. Småjävlafötter (suck) är bandet ifråga i alla fall och deras sprillans nya 15 låtars platta. Som jag inte gillade alls vid en första lyssning, så jag lät den ligga till sig för att plocka fram den igen för några dagar sedan för att se om det var humöret som var extra grinigt första gången. Det verkar inte som det var fallet, om jag inte varit konstant grinig i flera veckor? Det är rörigt och spretigt utav helvete... Tycker mig höra en hel del Rancid/Distillers i många av riffen och det är väl där någonstans dom utgår ifrån. Lite obligatorisk ska finns också med. Sedan kommer något entaktsparti, eller svinsnabb tvåtakt som låter som den går 4 gånger så fort som resten av instrumenten. Lite whööö-ööö-ööö körer på det + jävligt monoton leadsång. Överlag är det väl lite hårdare än det Second Class Kids brukar ge ut och det borde ju kanske tilltala mig, men det gör det tyvärr inte alls. Och trots att dom 15 låtarna klockar in på strax över 22 minuter, så har jag ändå ingen koll på om jag är på 3:e, 7:e eller 14:e låten. Allt flyter ihop och inget sticker ut i mina öron. Minns ingenting trots säkert 10 genomlyssningar nu.