Counterblast - Faceless 10''

Counterblast är tillbaka med ett nytt släpp, denna gången en 10’’. Och vilket jävla släpp sedan! 2 låtar som klockar in på dryga 10 minuter vardera, och att slänga in dom i ett specifikt fack är helt omöjligt. Det kräver en hel del av lyssnaren och jag rekommenderar inte denna skivan som bakgrundsmusik, utan det här skall lyssnas aktivt på, och jävligt högt för att komma till sin rätt. Det pendlar mellan rena stämningsfulla partier med lågmälda gitarrer och synthar för att sedan gå över i sådana jävla blytunga attacker fulla av ångest och primalskrik att man nästan blir golvad. Kan ju tillägga att dessa 2 låtar är helt befriade från snabbare partier som funnits med på deras tidigare släpp, det är 100% tvåtaktsfritt… För varje gång jag lyssnar på skivan hittar jag nya grejer som ligger där och lurar. En hel del exprimenterande med takter är det också, vilket gör att det aldrig blir enformigt och tråkigt trots längden på låtarna. Det är som ett musikaliskt yin och yang… Ilska och harmoni, snyggt och fult, kaos och lugn. Allt på en gång väl balanserat emot varandra. Detta måste höras för att skipa någorlunda rättvisa, det är svårt att beskriva det i ord. Tror att man antingen älskar eller hatar denna i mitt tycke Counterblast’s ”svåraste” släpp. Jag är dock helt såld… Intervju kommer så fort Steve semestrat klart.