Nagasaki - Kriget Utan Nåd Kassett

Det här mina vänner är en kassett som jag såg fram emot att höra när Patrik skrev och sa att han hade skickat den. Men med en liten gnutta rädsla att bli besviken skall dock tilläggas, då det surrats om kraftiga Skitslickers-vibbar. Detta är ju något som tas till med jämna mellanrum av band och bolag, och som visar sig stämma typ 1 gång på 100 med lite tur. Detta är dock tro det eller ej en av gångerna det stämmer. Första låten "Warcharged" är en Skitslickers-pastisch som heter duga. Riffet, tempot, sångfraseringarna, uppbyggnaden, ja allt luktar Skitslickers. Med ett gitarrsolo a'la Cimex 1983. En helt briljant låt. Är väl egentligen bara reverbet (eller vad det är) på sången som Göteborgarna inte använde sig av på den där oslagbara 7'' dom släppte 1982. I låt nummer 2 "Friheten" så låter det lite mera som en del noisepunkband från USA lät för några år sedan, och gör kanske ännu bara att jag tappat intresset lite. Korsbefruktat med Cimex riffande runt Raped Ass. Med ett basspel som inte bara följer gitarren utan svävar iväg lite på egen hand. I "Silence" är man tillbaka i Skitslickers-land, men mer i andan dom hade på den andra inspelningen dom gjorde. Och på dessa två låtarna tycker jag även att effekterna på sången kommer mer till sin rätt. Avslutande "A:Extinction" har ett riff som luktar mer Discharge än Discharge själva, men med den där effekten på sången som kunde minskats lite på även här. Men det är ju min högst personliga åsikt så klart. Men ni som känner mig förstår ju att jag gillar den här kassetten som fan. Det enda negativa jag hittar är just sångeffekten som jag tycker är lite i överkant. Det kräver fan sin man/kvinna att ro en sådan här grej i land. Det är liksom inte bara att vända på ett gammalt riff, maxa disten och köra. Känslan är det viktigaste här. Hatten av för Patrik och den trummande hjälpredan Jens. Kolla med EveryDayHate som släppt den om det finns ex kvar. info@everydayhate.com

Varoitus - Ikuinen Sota Kassett

75 ynka exemplar är den här kassetten släppt i... Så jag säger direkt att skall du ha ett ex så beställ NU! Jag fick med mig en ifrån Jönköping när dom spelade där förra helgen, och den har gått varm sedan dess. Och här tycker jag att Varoitus är ännu bättre än på 12'' som kom för nåt år sedan eller två. Och det vill inte säga lite det. Ljudet passar deras vansinneshardcore som ett spett i länsman och jag älskar varenda sekund av dom här tio låtarna som låter som en uppdaterad version av dom gamla finn-banden från 80/90-talet man lyssnat på genom åren. Det är bra fart på d-takten, men dom varierar tempot gött med både nån fyrtaktare och entakt in i mellan. Även nåt tyngre lite metalligare parti vävs in utan att det tar på den furiösa energin i övrigt. Det är riffigt, ruffigt och totalt jävla vansinnigt. Detta kan man tacka den mer än svinförbannade sången för som lyfter skeppet ännu ett snäpp ,och som backas upp av lika förbannade körer som fyller ut. Plonkigt gött basljud och fladdriga gitarrsolon är även det grädde på moset till vansinnet. Det här är topp-5 som släppts i år enligt mig, och det gör mig otroligt glad att detta skall komma som 12'' nästa år ifall kassetten spelas sönder. Det här är ett måsteköp, det är liksom inget att diskutera. Rått + brutalt på finska från Motala. Dra iväg ett mail till radarparet i Jönköping och beställ (mossliktapes@gmail.com eller brustapes@gmail.com)

V/A - Ursäkta Röran vol. 5 CD

Det går inte att klaga på tempot på utgivningar från Grönpeppar i alla fall. Helt sinnessjukt. Nu är turen kommen till den femte volymen i serien "Ursäkta Röran" som ju bygger på konceptet att sprida svensk nutida punk och främst då lite mindre bekanta band. Men som brukligt är så finns där ett gäng gamla rävar också. Det är även spridda skurar vad gäller stilar och vad som faller Sjögren på läppen. Denna gången tänkte jag dock skriva en rad om varje band... Dödsbabs inleder med en låt i KSMB/Köttgrottorna anda. Det låter Sthlm-punkrock på ont och gott. Ingen genre jag tokgillar. Fruktansvärld fortsätter med sin nu inkörda trallpunk, och dom gör det enligt konstens alla regler. Scared Earth med idel gamla rävar i bandet fortsätter med en schysst dänga. Låter lite mer hardcore nu än käng/råpunk som dom gjort på tidigare släpp. Blir kul att höra hur resten av nya plattan kommer låta. Animal League kör någon hybrid av punkrock/powerpop med inriktning på djurrätt, och det gör väl inga bestående avtryck på mig. Rätt segt. Manic Ride från Malmö köttar vidare med en schysst råpunksdänga, och dom vill jag höra mer av. Låter jävligt bra. Käftsmäll kör åt det lite punkrockigare hållet dom med. En fyrtaktare mot snuten och dess lakejer. F.I.L som har hållt på sedan urminnes tider tar vid med en go old-school USHC dänga som får en att både slamdansa och hytta med näven. Jag gillar't. Misfits Maniacs är ett gäng 16-åringar från Växjö som bränner av en riotgrrrl dänga med ett jävla självfortroende som uppmuntras å det grövsta. Valium som även dom härjade runt på 90-talet låter här mer Strebers än vad Strebers själva gjorde. Hur Mår Björnen? är för mycket metall och det låter trummaskin som tar bort mycket av det eventuellt önskade svänget och drivet. Det blir bara kantigt. Dødsførakt är även det hardcore med trummaskin. Men här finns även industri/noise-vibbar som gör det hela intressantare än föregående band. Dom vill jag höra med av. Käpprätt kör en uppkäftig skramlig fyrtaktsdänga som låter schysst. Mycket beroende på den skramliga ljudbilden som tilltalar mig. Avslutar gör den gamle Baren-Dick och hans kompband Solidariteten, här förstärkta av Ulke. Och det låter väl som förväntat. En vemodsvals som får mig att tycka varken bu eller bä, utan den bara finns där i bakgrunden. 60kr från Grönpeppar Records

Stäket 1517 - Suecia Antiqua Et Hodierna Kassett

Vissa grejer är alldeles för bra för att bara få falla i glömska, och Stäket 1517 är ett sådant band. Så då är det bara att bocka och buga när Brus-Tapes och Misslynt bestämmer sig för att släppa det på kassett. Mig veterligen släpptes inte detta ordentligt när det begav sig, men jag vet att jag fick en länk av Trum-Calle till 4 låtar då 2011 (skrev till och med en blänkare här på bloggen såg jag). Men till min, och er, stora glädje så är alla 8 låtar som spelades in då med på kassetten. Och det handlar om prima kängpunk från start till mål, med texter om häxbränningar, pest,  ärkebiskopar, Stäkets rivning och andra begivenheter som bjöds på runt Uppsalatrakten på 1500-talets första 2 decennier. Musikaliskt rör det sig dock mer i 90-tals fåran än 2011 som det spelades in. Då många samtida svenska band snöade in på slingor och längre meckigare låtar eller noisepunk, så gjorde Stäket 1517 tvärtom och backade tillbaka klockan och låter precis så som kängen lät när vi ongar från 70-talets andra hälft viftade med näven som mest. Och ibland då till band som medlemmarna i Stäket 1517 spelade med då... Så det var ju inte skitkonstigt att dom lät som dom lät här. 8 låtar utan krångel helt enkelt som du vet att du gillar, varav 2 är covers av AxHx och Bombanfall. brustapes@gmail.com kontaktar du om det skall handlas ett ex.

Skräp / Ztereotyperna - Alternativa Tillvägagångssätt CD

2 band i den tralligare skolan från Örebro delar på utrymmet på denna CD. Skräp, som jag tidigare recenserat, och Ztereotyperna som är en ny bekantskap. Måste börja med att jag inte är helt kompis med upplägget att köra varannan låt, utan hade hellre sett dom på varsina delar av plattan. Kanske mest av den anledningen att jag hellre lyssnar på Skräp än splitkollegorna. Skräp låter fortfarande som tagna från en kassett från valfri ort i Sverige 1994, och jag måste ge dom cred för att dom håller fast vid detta och inte försöker göra någon 2.0 version av det hela. För då hade dom tappat nostalgikern i mig och jag hade förmodligen inte uppskattat dom lika mycket, haha. Men deras melodier, slingor och ibland småfalska sång funkar helt okej i kortare stunder när jag är på det humöret. Deras cover av "Mördar Anders" gillar jag dock inte alls. Ztereotyperna med sitt Onkel Kånkel gitarrljud och monotona sång är dock inget jag gillar alls. Även om dom ofta låter mer "punk" än Skräp så funkar det inte. Ska det trallas för mig så måste det finnas något lite extra som sticker ut, eller då kicka igång nostalgikern i mig. Och Ztereotyperna gör inget av det tyvärr... 3 bonuslåtar(?) finns också av någon anledning kallat "Hemmastudio demo-reel'' som jag inte fattar poängen med alls. Kontakta något av banden för eventuellt köp. 

12 Tum Punk vol 1 LP

Det här är ett koncept jag gillar... Grönpeppar Records låter 4 band dela på utrymmet av en LP. Så det blir liksom 4st 7'' av det hela. En svincool ide' som är ett roligare sätt för banden att presentera sig på än t.ex en låt på en samlingsplatta tillsammans med 20 andra band, då man kanske försvinner lite i mängden. 3 av banden här har jag ju skrivit om tidigare, men ett var för mig olyssnat. Banden som medverkar denna gången är Kardborrebandet, Mähälium, The Reckless State och Left Hand Black. Inte mindre än 2 band från grannkommunen Falköping alltså, som båda finns på skivans A-sida. Kardborrebandet är jag inget större fan av sedan tidigare, och det är inget som förändrats efter att ha lyssnat på dom 3 låtarna här... Texten på andra låten "Starkare ihop" kan jag väl tycka är lite småfyndig, och sångerskan Nanna har jävligt bra röst. Men det är väl det jag tar med mig... Musikaliskt är det alldeles för lalligt för min smak, lite nödrimsvarning ibland, och en skalåt som får öronen att blöda. Mähälium bidrar med 5 låtar varav 4 återfinns på deras kassett "Avd.C4". Jag gillade deras snabba punk på svenska då, och jag gör det nu med. Här tycker jag det rakt motsatta vad gäller texterna som är en bra bit över medel, och dom känns genuint förbannade då Tholle är en bitter jävla gubbe sedan barnsben. The Reckless State hoppades jag av någon anledning skulle vara arg old school hardcore, pga namnet, men där gick jag bet. Det är lite halvmeckig USHC av det tralligare slaget med synkoper, stämsång och stop&go partier. Inget jag hjular iväg över golvet för, men dom har något som jag inte riktigt kan placera. Dom påminner om något svenskt band från 90-talet som skulle kunna finnas med på Really Fast vol 5-7... Men jag kan fan inte komma på vilket. Nåt Tranås eller Linköpingsband? Eller nåt från Norrland? Ja, ja. Skit samma, jag tycker dom är okej men inte mer. Avslutar gör Left Hand Black, och deras senaste fullängdare var ju en jävligt positiv överraskning för mig. Och deras horror-punk faller mig återigen på läppen och deras "Murder you" är ju en jävla monster hit. Min högst personliga åsikt är ju att det slutar 2-2 i matchen bra vs mindre bra band på plattan, men jag antar att jag har många emot mig där. Hoppas dock på fler volymer för det är ett kul initiativ från Martin. Kreativ gubbe det där, och även om vi inte alltid delar musiksmak så är det ett jävla jobb han gör. Så keep it up gubbe!

Outsiders - s/t CD

4 gubbar med en mängd band under bältet kör Ramones på Göteborgska... Kan tänka mig att dom gör sig jävligt bra live på en trång krog med alldeles för många bärs i kroppen, men 12 låtar på skiva? Kan det vara något för någon utom dom närmast sörjande?  Blir det buskis av alltihop? Allt är klanderfritt spelat och framfört och texterna är rätt finurligt översatta på sina ställen. Och det låter precis så som du tror att det ska låta. Så jag skulle kunna avsluta här med att säga att gillar du Ramones och punkrock från Göteborg så gillar du denna plattan med Outsiders. Så får det bli denna gången, och jag väljer att inte lägga några personliga huvudbry och funderingar i det hela och tar det för vad det är. En kul grej. Sockiplast Records har släppt och LP'n kommer i början på nästa år, men CD'n kan du knipa redan nu. 

Second Class Kids Magazine # 3 Tidning

Nummer 3 av Second Class Kids Magazine anlände efter viss möda på Kullegatan efter att jag fått lösa ut det på posten på grund av att det var underfrankerat. Var det värt besväret då? Ja alltså, detta nummer är ju som dom tidigare innehållandes enbart band som ligger på Second Class Kids Records. Och fås med gratis när man beställer ifrån bolaget, eller köps separat för en billig peng (tror jag) från samma ställe. Och jag kan väl förstå konceptet att det är intressant att läsa om band man gillar, för det tar jag för givet att man gör om man beställer ifrån nämnda bolag. För gillar man banden Pelle släpper så är det fan ren och skär porr för läsarna. För egen del så spänner banden i mitt tycke ifrån totalt olyssningsbart till riktigt bra, men det vet ni som läst här förut sedan tidigare. Bra intervjuer med rejäl kunskap bakom från Micke och Rille vilket gör att svaren blir långa och informativa. Till min stora glädje så står det i detta nummers ledare att från och med nummer 4, så kommer tidningen innehålla band utanför det egna stallet. Det ser jag enbart som positivt faktiskt och hoppas även på liiiite hårdare band än vad som hittills lagts fokus på. Om jag lägger min egen musiksmak åt sidan och ser objektivt på det hela, så är det alltså riktigt bra och informativa intervjuer i prydligt 2-spalts upplägg. Som Sika Äpärä fast tvärt om. Mmmm, Sika Äpärä...

TV Eye - In Sanity We Trust MCD/12''

Jävlar i min lilla låda vilken mjukis jag blivit... TV Eye med bas i Östergötland innehållandes folk som spelat punk/hc sedan farfar var ung, har släppt ny MCD/12'' på Sockiplast Records. Är inte så jättebekant med bandet sedan innan med undantag för någon enstaka låt, så det var kul att få höra en hel platta. 10 låtar på drygt 13 minuter bjuds det på. Och trots den ringa längden på plattan så är det ingen höghastighetshardcore det bjuds på. Utan ganska snäll punkrock i den tidiga amerikanska skolan. En skola jag inte har så höga betyg i. Men visst fan hör jag en hel del Ramones och Dickies i musiken. Dom ibland lite aviga ackordsföljderna som dom ofta använder gör dom ju betydligt mer intressanta i mina öron än andra band jag hört i denna förgreningen av punk. Det är en jävla energi, en positiv sådan, det ganska snälla framförandet till trots. Antar att det beror mycket på låtarnas längd, man hinner liksom inte med att tappa dom innan det är slut. Inget som vänder upp och ner på min värld, men en jävligt positiv överaskning måste jag säga. 

Konsumenterna / Borgerlig Begravning - Gräv En Till split 7''

Efter diverse omslagsstrul och namnbyte på ett av banden så är denna splitten nu ute på Grönpeppar Rec. Borgerlig Begravning är väl få som har undgått då dom fått en del (välförtjänt) uppmärksamhet pga några av medlemmarnas låga ålder. Dom medverkar med 2 låtar och då jag inte hört så mycket med dom tidigare med undantag av någon enstaka låt så är deras 80-tals doftande 2-taktspunk med 3 ackord en ganska angenäm upplevelse. Gillar att dom håller det enkelt och behåller energin istället för att krångla till det med saker som ändå inte tillför något. "Less is more" är ett uttryck som jag ofta håller med om. Och speciellt i deras 2 låtar. Fan det är så här det ska låta. Man håller sig till grejer man klarar av, då faller mycket på plats av sig självt. Och man blir som gammgubbe glad i hela hjärtat när sketongar kommer och tar plats. Även om jag inte faller platt för det jag hör, så älskar jag det dom gör. Dom tar ställning och gör något, och vevar med energi som om livet står på spel. Skulle dock vara kul om knatten som körar fick lite mer utrymme och köra lite leadsång, för jävlar vad arg han låter. Då skulle allt lyfta ett snäpp till. Jag gillar det som sagt, men är inte helt såld. Konsumenterna däremot är inte min grej alls. Dom verkar var och en vara skitduktiga musiker, men ibland låter det fan som dom spelar varsin låt i mina öron. Band som Raped Teenagers och Wounded Knee kunde mecka med stil när det begav sig (helvete jag gammal jag känner mig nu när jag namndroppade dom banden), men här blir det liksom för mycket. Det blir för mycket individuellt meck så ihop låter det bara rörigt. Kanske beror det lite på det något dova ljudet, det ligger liksom en filt över alltihop. Gillar första halvan av "Polisen kommer" där det är ettrig "östgötahardcore" (trots att dom är från Trollhättan) med ett jävla gött basspel som driver på. Sedan kommer ett ska-break och förstör allt... Låten övergår i HC igen, men då är skadan redan skedd tyvärr. Inledande "Moderatmandat" är som jag var inne på tidigare VM i meck, och ska på samma gång. Nej det är spel mot ett mål enligt mig på denna splitten. 

Government Abuse - Pigs In Pigs Clothing 7'' Flexi

4 låtars flexi 7'' med Kirunabandet Government Abuse. Om jag fattat det hela rätt så är detta deras andra demo som ursprungligen kom 2017 som nu pressats som flexi av Pike Records. Inspelat redan 2014. Är tämligen säker på att Blogg As Fuck bekantingen Alex från bl.a Kissan Päivät var med här och stökade. Jag är väl egentligen inte rätt person att försöka namedroppa en massa gamla band att jämföra med, för jag är rätt dåligt inlyssnad på sådan här hardcore. Men det låter 80-tal och det låter fan i mig bra. Riktigt bra. Kanske beror det på att plattans 4 låtar klockar in på sammanlagt drygt 4 minuter? Så deras rappa pocka-pocka-hardcore blir aldrig långtråkig. Snarare tvärt om, att jag skulle vilja ha 4 minuter till. Och gärna då i stil med inledande "Close to the edge". Snabbt, svinförbannat och helt kompromisslöst. Den följs av en 4-taktare på dryga minuten innan nästa käftsmäll "You're Abused" knockar en på nytt. Och det är i dessa två låtar dom låter som bäst i mina öron. Ljudet är helt i linje med soundet och låter jävligt old-school det med. Jag gillar't och det är nästan så att jag blir sugen att lyssna in mig på banden som dom skriver som referenser. Men det vet jag innerst inne att jag inte kommer göra, utan jag nöjer mig med att tycka Government Abuse är skitbra och jag har denna plattan att dra på när hardcoreandan faller på. Skaffa från genomschyssta Pike Records på stört. pikerec@gmail.com är adressen att maila. 

Mission & Väckelse # 15 Fanzine

Missionen tuffar vidare... 15 nummer är han uppe i nu Predikanten från Lilla Jerusalem. En stor fjäder i hatten är han värd den gode Jon. Att komma på något nytt att skriva om ett fanzine man skrivit om 14 gånger tidigare är en omöjlighet som ni förstår. Jag gillar hans koncept att släppa ett lite tunnare zine oftare och på så vis hålla det hyffsat up to date. Och att han envist fortsätter att ta 10kr för det trots att det omöjligt kan täcka alla kostnader det innebär. Detta vet jag dock är en fråga han brinner för. Just priser inom DIY/Punkkulturen. Och sedan några nummer tillbaka så är detta ett återkommande inslag på ledarsidan. Och jag står bakom honom till 100%. Bra och informativa intervjuer med Anti-Metafor, Bristles och Panikattack. Plus en gammel jäkel med Rövsvett från Sörlings gamla Profitblaskan. Lägg därtill ett gäng välskrivna och ärliga recensioner och lite av Ulricas klippåklistrakonst, så har du innehållet där. Måste ju även premieras att Eddie Meduza används som bakgrund och att Pack Of Losers finns omnämnda. Du vet att du ska köpa detta nu va? missionochvackelse@gmail.com

Drop The Bomb # 6 Fanzine

Sveriges bästa fanzine sedan, ja jag vet inte när? Vevar ut nummer i samma fart som Rainys fingrar i "Protest & Survive" refrängen. Men trots utgivnings(D-)takten så håller dom jävligt hög kvalitet alla nummer igenom. Skall bli intressant att se hur dom klarar det svåra åttonde numret dock. Discharge tappade det ju rejält på deras åttonde släpp (Warning: Her majestys...12'') så risken finns ju att dom klappar ihop fullständigt efter nästa nummer? Men nu är vi på nummer sex, och flaggan är i topp. En lysande artikel från Predikanten om att släppa sin egen 7'' för alla slapptaskar som sitter och väntar på att någon annan skall göra det åt dom är en av höjdpunkterna. En kortis med Anti-Metafor trummisen om D-takt och tejpade trumpinnar, och en med C-O på Esox Lucious om kassetter och skateboard finns att hitta i intervjuväg. Båda är underhållande och fyller sin funktion men står sig ganska slätt jämfört med avhandlingen som görs med basmogulen Robin (Panikattack, Bombardment m.m). Så ska det fan se ut! Inget krånglande om huruvida det är 3/4 eller 5/4 takt... Här är det viktigare saker som gås igenom. Lite spelningsrapporter, samt antalet skateboards som setts på dessa och en kassettskola ,värdig Juttes vinyl vs cd skola han agiterade för på 90-talet, finns också att grotta ner sig i. Tyvärr inget skivsorterande denna gången från Arkivarien, men det kompenseras av ett långt försvarsbrev till Bombmannens Wolfbrigade-metalifieringsbrev ifrån # 2. Gött sväng i det brevet ända tills han i slutet kommer fram till att Disfear inte ska ha skit för sina senaste plattor. Det klart dom ska... Köptvång på detta nummer, samt alla tidigare som ni lyckas få fatt på. dropthebombzine@protonmail.com

Svintask - Störande Av Den Allmänna Ordningen CD

Svintask, från Laholm va? Dom har väl en hel del år bakom sig som band nu, men jag har aldrig riktigt kollat upp dom. Men i och med att denna låg i brevlådan så är det nu dags. Och efter att ha lyssnat på plattan några gånger nu, så är jag mer än klar. Två av mina favoritstilar i en härlig symbios... Ska och singalong vänlig oi/street punk på svenska. Nej det är för mig 27 smärtsamma minuter. Det fäster inte det minsta lilla på mig. Alls. Jag ber alla inblandade om ursäkt, men jag väljer att inte skriva mer om denna plattan. Skaffas från AMTY på eget bevåg.

Antabus - The Full Prescription & Subvertise - s/t Kassetter

Det blir inga recensioner utav dessa två... Antabus är ju mitt band jag pysslade med mellan 96 och 99, och nu har Brus-Tapes haft den goda (?) smaken att släppa allt vi gjorde på en kassett. Köps genom att dra ett mail till brustapes@gmail.com (Jag har inga kvar)

Subvertise är här ett enmansprojekt från Franz (Myteri, Chörnobyl) , där han avhandlar ämnet kärlek. Subvertise har sedan dess utvecklats till ett band där jag nu är trummis. Fler medlemmar på gång , men vi håller lite på det. Denna skaffas genom mossliktapes@gmail.com

När du beställer dessa så be även om en lista på annat dom har till salu, sambos som dom är.

 

Missnöjd # 2 Fanzine

Hannah är tillbaka med ett nytt zine, vilket ju uppskattas då jag gillade hennes förra skapelse Ex 'Animo som hon spottade ur sig en ansenlig mängd nummer av för cirkus 10 år sedan. Och gillade man Ex 'Animo så gillar man Missnöjd. Det är snarlik layout och innehåll. Sjukt detaljerade spelningsupplevelser som ibland kanske kan ses som lite väl interna, men jag tycker det är kul att läsa dom. Jag har inte träffat Hannah nu på ett gäng år, men det ser ut som att pennan och anteckningsblocket fortfarande är med på gigen. Addera några sidor recensioner + "baksidan" så har du faktiskt innehållet i nummer två. Intervjuer var gjorda och finns, men dom kommer i nummer 3 istället. Förklaring finns på ledarsidan. Zinet skaffas enklast från missnojd2016@gmail.com Kul med fler fanzines som är igång. Fått hem 3 stycken bara denna veckan, så visst klipps och klistras det en del i stugorna igen. Älsk på det!

Enock Eunuck - En Fascistisk Förvaltning CDr

Ett band från Eskilstuna som bildades under första halvan av 80-talet, men som har hållt sig jävligt under radarn. För jag kan inte erinra mig om att jag ens sett namnet förut, och än mindre hört dom. Numera är dom dock stationerade i Helsingborg. Det finns inte så jättemycket fakta att hitta om Enock Eunuck på nätet heller, så hemlighetsmakeriet verkar vara ett medvetet drag. Hur låter dom då? Jo det handlar om punk på svenska av ganska typiskt 80-tals snitt, men framfört 2022. Tight spelat, bra stämsång och refränger som sätter sig på skallen. Kommer att tänka på grejer som tidiga Köttgrottorna, Tredje Könet, Sabotage 81 och den typen av band. Även om Enock Eunuck skramlar lite mer än tidigare nämnda band, så tycker jag ändå att det funkar att sätta dom i den fållan. Och jag måste säga att jag tycker om det. 25 minuter fördelat på 8 låtar är precis perfekt, och jag hoppas verkligen att det dyker upp på vinyl vad det lider. Plus för välskrivna och bra texter. Ska jag hitta något negativt, så kan jag reagera på att sången är lite "gnällig" i vissa låtar. Men allt som allt så är det som sagt ett gäng låtar som definitivt kommer lyssnas på igen. Tror den fixas från bandet som nås på enockeunuck@gmail.com

V/A - Sveriges Jävla Hjärta CD/LP

Inför förra valet släppte Second Class Kids samlingen "Sveriges jävla ryggrad". Och när det nu drar ihop sig igen så kommer "Sveriges jävla hjärta" som innehåller 9 band från deras stall som bidrar med 2 låtar var. Och som ni vid det här laget vet så är ju inte trallpunk (ja, jag väljer att slarvigt bunta ihop det) min favoritsport direkt. Men ett och annat har han fått mig att upptäcka den gode Pelle, genom åren. I mina öron återfinns allt från ren tortyr för öron och sinne, till saker jag uppskattar. Det som låter bäst i mina öron är N:a Hospitalet, Slaveriet och KKPA. Och det är väl även dom jag gillat bäst när jag fått bandens egna plattor att skriva om också. En del band fixar jag helt enkelt inte, men på det stora hela så tar jag mig igenom plattan utan några större skador. För trallpunkaren av idag så är väl dom här samlingarna rent guld, precis som Really Fast och Delirium Tremens var för mig när det begav sig. Man kan helt enkelt säga att gillar du Second Class Kids andra släpp så gillar du denna. Kommer strax innan valet om jag fattat rätt, men går att förhandsboka nu. 

Mähälium - AVD.C4 Kassett

För 29 år sedan började jag och sångaren Tholle i samma klass på gymnasiet. Och runt samma tid skulle mitt dåvarande band spela i metropolen Lyrestad, men hittade inte vart vi skulle. Då såg vi en ensam punkare gåendes längs vägen som vi plockade upp för vägvisning. Det var gitarrist-Arvid... Även Bobban och Daniel är ju vänner sedan mååååånga år tillbaka. Men jag skall försöka att inte vara jävig här. Mähälium startade 97/98 någon gång och spelade ganska mycket ute då och släppte några kassetter, en mini-cd och en 7'' när det begav sig. Jag var väl inget större fan av bandet då men följde med på vad som hände då vi ju som sagt umgicks i samma kretsar. Deras största problem då var väl att tightheten hade en hel del att önska och jag för min del hade gärna sett mer tvåtakt. MEN, det var då. Mähälium 2022 är en helt annan sak. Allt jag skrev ovan är åtgärdat nu och det är en ytterst angenäm stund jag har när jag lyssnar på denna 11 låtars kassett som släpptes i November förra året. Bra fart, bra texter, snygga gitarrsolon och slingor utan att det låter lalligt. Det är snabb, rak, punk på svenska. Alltså mer Mariestad än Strängnäs om ni förstår. Jag gillar't. Vilket jävla lyft mot 90-talets glada dagar... Snabba på och knip ett ex från bandet innan dom är väck. Släppt av C-33 Tapes.

Left Hand Black - Lower Than Satan CD

Fan, det här var trevligt. Left Hand Black från Göteborg har gått mig förbi ganska obemärkt tidigare, men jag kommer ihåg att jag tyckte det lät helt okej när jag lyssnade på Döda Katten avsnittet om dom. Men det vart inget mer än det. Inte förrän nu när jag fick hem deras sprillans nya CD. Har ingen aning om om det det finns någon "horror-punk" scen i Sverige att prata om nu för tiden. Men förr var ju både Sex Sex Sex och Mobile Mob Freakshow frekvent återkommande på stereon här hemma. Nu skall jag dock inte luras och säga att Left Hand Black låter som dessa två, för det gör dom absolut inte. Left Hand Black är betydligt melodiösare och lättillgängligare om man får använda det ordet här. Denna plattan ligger betydligt närmare hur Misfits lät under Michael Graves tid i bandet. Bandets starkaste kort är ju helt klart melodierna, som sätter sig som fan i huvudet och man går och lallar efteråt på någon refräng. Exempelvis den "Holiday road" klingande "Addicted to blood". Hur bra som helst... Att dom 15 låtarna klockar in på drygt 32 minuter är ju även det ett plus då det gör att det inte ges tid till en massa ointressant överflöd i låtarna. Klassiska vers-refräng uppbyggnad på varenda låt, med på sin höjd något stick och solo instoppat. Men that's it. Tack för det. Några band som jag ibland kommer att tänka på när jag lyssnar på plattan, som inte är horror-punk, är bl.a The Demonics och även lite Hymans vibbar ibland då dom drog upp tempot. Ja ni fattar... Skaffa plattan från GP-Martin eller deras bandcamp sida. Här hemma kommer skivan definitivt luftas med jämna mellanrum. Melodier är inte alltid utav ondo...

PPL Jkpg - Greatest Hits CD

Ännu ett släpp från Grönpeppar Records. Han ligger i den gode Martin, och det är skitkul att han skickar hit sina grejer trots att vi har ganska olika smak. Och att han plockar upp många nya, mindre kända band, och släpper är ju hedervärt. Denna gången är det PPL Jkpg som fått chansen att släppa 10 låtar på CD. Vet inte om PPL står för Prinsessan PissLuder, men det flashas patchar på deras facebooksida där just detta står skrivet. Skitdåligt namn om du frågar mig, men det kan ju vara något internt som ingen utanför bandet fattar? Skitsamma. Musiken då. Det är ju ganska lättsmält punk det bjuds på, men med bra variation vad gäller farten. Och den stora skillnaden mot dom flesta andra banden i genren är att dom har en orgel med i smeten. Och jag måste säga att det funkar riktigt bra emellanåt. Eller ja, det måste det ju göra då jag ibland kommer på mig själv med att stampa takten lite förstrött med foten till deras poppiga punk. Trots att jag har tuff Moderat Likvidation tröja på mig... Det skall dock sägas att ibland låter orgeln lite väl mycket tivoli. Sen är jag ju som tidigare skrivits här på bloggen väldigt förtjust i Jojos sång. Och det är jag fortfarande. Tycker att hon kunde skött all sång, för det är då det låter bäst i mina öron. 10 låtar på drygt 22 minuter är alldeles lagom för mig, sedan är jag ganska nöjd. Tror inte jag kommer spela sönder plattan, men någon låt då och då kan det nog komma att bli även i framtiden. Både ris och ros gör denna till en helt okej skiva, men inget extraordinärt enligt mitt tycke och smak. 50kr från Grönpeppar. Sen måste jag påpeka igen att det vore kanon med ett text/infoblad nedslängt med plattan, känns lite tomt utan. 

Dålig Isolering - Dålig Jävla Isolering MCD

3 förbannade 14-åringar från Stockholmsområdet ligger bakom Dålig Isolering och det är fan svårt att inte tycka om dom 5 låtarna på plattan som Grönpeppar släppt. Alltså, rent musikaliskt så är det den enklaste formen av punk du kan tänka dig. Punk av klassiskt snitt som det lät i slutet på 70-talet. Tänk ''Oasen'' eller ''Ståkkålmsjävlar'', och du har det. Det som gör detta till något lite extra är just deras ålder, och all ilskan som kommer med den. Inga jävla gråzoner, utan det finns bara svart eller vitt. Texter om kapitalismen, USA och rasism, men skrivet utifrån deras 14-åriga synsätt och perspektiv. Det är en jävla urkraft, samtidigt som jag som gammal gubbe inte kan låta bli att tycka att det är lite charmigt. Inte på ett förlöjligande sätt, utan mer avundssjuka tror ja, haha. Man saknar tiden när man själv visade fingret åt varenda jävel och hade alla svaren. Gillar även det råa opolerade ljudet som Dålig Isolering fått till som passar dom som handsken. Fan jag vill ha mer sådant här! Yngre förmågor som ber oss äldre dra åt helvete och tar över våra gubbkäring-tillställningar. Det är fan vi som ska fråga om vi får vara med på ett hörn, inte tvärtom. 50kr från Grönpeppar är det lätt värt för att supporta nästa generation. 

Belmondo - s/t 7''

Skrev lite om denna för ett tag sedan då jag fick den på CDr, men nu har dom 7'' låtarna pressats på vinyl. Och det är ju bra jävla mycket trevligare tycker jag. Hittar inget direkt band att associera till så här på rak arm, utan det är ett jävla mishmash av olika stilar som mosats ihop och i slutändan låter det rätt osvenskt och hyffsat eget. Ibland hör jag lite Poison Idea, ibland rock'n'roll Rupture, ibland lite Hudiksvall. Men allt vilandes på stadiga punkrock-ben. Henkes gitarrspel sticker ju ut en del då han slänger in lite mysko licks (heter det så?) och små luriga slingor över riffen. Markus sång tycker jag även den sticker ut, mer på vilja och kraft än finlir. Och det är positivt menat. Det är lite otight här och var, men det spelar absolut ingen roll då det klär deras skitiga och uppkäftiga punk. Jag gillar plattan och den är än bättre med några öl i kroppen. Så jag tycker absolut att ni ska klippa ett ex från marcusx@hotmail.com . Funkar också att snållyssna här eller på spotify.

PP7 Gaftzeb & Bianca Inkasso 7'' UTE NU!!!

 

UTE NU PÅ FIGHT BACK RECORDS & PIKE RECORDS!

200ex , 4 låtar, 60kr + porto (Inga wholesales från mig)

maila maskenantabus@hotmail.com för ev köp/byte

Scavengers Circle - In Futility LP

Recenserade ju deras förra MCD här  och mycket är väl egentligen sig likt... Fortfarande "metalpunk", jävla skituttryck, som gäller men det känns lite sletnare denna gången. Lite skitigare. Kanske gammeldödsen fått lite mer utrymme här? Det är lite öststatsfeeling över det... Grått, sletet och lite trasigt, haha. Dom plockar som sagt från flera olika genrer, men håller det ändå enkelt utan att det blir tråkigt. Metall-inslagen är ju plockade från dom rätta ställena, så det är inte något finlir eller matematiska ekvationer som behöver lösas för att fatta, och dom står ju trots allt med ena foten i punkträsket. Gillar även Johans trumspel som är både fladdrigt och tight på samma gång... Svårt att förklara i ord, men det låter jävligt levande och inte så tillrättalagt. Som trummis slår man olika hårt i anslagen, och det är inte mixtrat med i efterhand får jag för mig. Och det gör att det blir mer nyanserat. Mitt förslag blir även denna gången att kolla upp Scavengers Circle på deras bandcamp om du tvekar på att slå till. Men jag lovar att plattan växer för varje lyssning så ge det några snurr. Bra skit som jag hoppas fler upptäcker.

Punktering - 100% Kränkt CD

Nähä du Grönpeppar-Martin... Mig lurar du inte. Bara för att KKPA fick bra recension så får inte alla trallband det. Nej då, skämt och sido. Men Punktering, ja dom heter så, från Göteborg? funkar inte alls. Band som lät så här gick det 13 på dussinet för en sisådär 25-30 år sedan. Varenda håla här på schlätta hade minst ett trallband med pocka-pockatrummor, halvsur sång, klämkäcka texter, smått krystade rim och glada tjo-ho tillrop. Det kanske var småkul i lagom doser då, men nu klarar jag det inte alls. Det kliar på hela kroppen och ångesten kryper på. Den här funkar nog bara på den mest notoriska trall-samlaren som köper och sväljer allt inom genren. För er andra finns det bättre alternativ om det skall köpas trallpunk. Tippar på 60kr + porto från Grönpeppar Records. Sorry...

Myteri - Illusion CD

En av mina äldsta och käraste vänner, Franz som hanterar basen i Myteri, sa till mig att "du skulle inte ens pissa på oss om vi brann" när han gav mig deras första släpp "The Silent Death" i näven. Han känner mig ganska väl, haha. Men även om JAG inte varit överförtjust i deras släpp så har jag följt dom med intresse, för jag förstår ju varför så många gillar dom för satan vad duktiga dom är på det dom gör. Men när jag lyssnat på den sprillans nya "Illusion" så är jag inte alls så avigt inställd som jag brukar vara till det som i folkmun går under namnet neocrust. Om det är Myteri som ändrat lite på sig eller om det ät jag som har en bra dag låter jag vara osagt. Det är ett helvetes fipplande och slingande på gitarrerna, men grundriffen är ju oftast ganska raka och dom håller ju tiden bra. Inga evighetsepos med 12 olika strukturer/tempon/riff i samma låt. Myteri får på denna plattan in allt det på 3 minuter, och då funkar det bättre för mig. Det blir inte en massa döpartier utan sång med en massa meck bara för meckandets skull, så tag lärdom av det andra band i samma genre. För mig är det en platta som gör sig bra i bakgrunden när man grejar med annat, men då får ni ha i åtanke att jag föredrar Dischange framför valfritt nutida (neo)crust band alla dagar i veckan. Dom lite tralliga (hittade inget bättre ord) "Insomnia" och "Själslig höst" är favoriterna för mig. Jag kommer inte spela sönder plattan men jag hoppas och tror att "Illusion" kommer gå varm i mången vardagsrum. Det förtjänar ni! Det du Franz... det trodde du inte. Köp av Halvfabrikat.

KKPA - Pestens Tid LP/CD

Strebers! Ibland låter KKPA så mycket Strebers så det är helt sjukt. Och kanske är det därför jag uppskattar denna plattan så mycket mer än jag brukar uppskatta trallpunk gjord efter 1995? För Strebers gillar jag som fan även om jag inte lyssnar på dom så ofta längre. 14 låtar bjuder KKPA på och jag har faktiskt inga som helst problem med att sträcklyssna igenom plattan och den har snurrat ganska frekvent sedan jag fick cd'n för ett tag sedan. Det låter ju jävligt mycket 90-tal men det ser jag enbart som positivt. Det blir aldrig för lalligt eller pajaspunk av det utan det håller sig på rätt sida hela tiden. Schyssta melodier, bra texter och  instrumenten hanteras föredömligt. Dom har ju även den goda smaken att hålla igen på hockeykörer och en massa "whööö-ö-öööööö" som ju tyvärr vart och vartannat band som idag räknas som trallpunk använder sig av i tid och otid... Här är det klassisk stämsång som även den sitter som en smäck. Det har ju säkert att göra med att dom startade redan 1991 då dom svenska "trall"-banden inte var så förbannat influerade av det som några år senare skulle svämma över Sverige från andra sidan av den stora pölen. Tillsammans med Slaveriet sveriges just nu bästa trall/melodiösa/kalla det vad ni vill band. Anthrax flörten i "Tidsmaskin" är ju briljant... Second Class Kids som släppt.

Kardinal Synd / Slutstation Tjernobyl - Split LP/CD

Ny giv från Second Class Kids som dyker upp inom en snar framtid. En split denna gång som jag fått på CD för recension. Måste börja med att säga att det finns varken låtlistor eller någon som helst info att hitta. En liten pappersbit kunde man gott kastat in i konvolutet... För min egen del är det lugnt då jag fick plattan, men skulle ju kännas lite klent om köpevarianten är likadan. Har lite svårt att komma på nåt vettigt att skriva om dom 12 låtarna från Kardinal Synd och Slutstation Tjernobyl, då det inte klickar nämnvärt hos mig för något om banden. Det handlar om trallpunk från båda banden, och välspelad sådan från bägge två. Båda banden är ganska snälla och det drar mer åt Coca Carola och DLK än Strebers och Cosa Nostra. Trots att Kardinal Synd tagit hjälp av Curre (Coca Carola), Bonta (Asta Kask) och Hjalle (Mimikry) så når dom inte fram till mig den här gången, tror att det är farten som påverkar. Det känns som att dom ligger någonstans i mittfåran och plöjer i något mellantempo och jag väntar hela tiden på redig jävla tvåtakt. Det är mysko... för när tvåtakten väl kommer, så känns det ändå segt. Men att det är schysst framfört av kompetenta gubbar råder inget tvivel om. Dom har gjort bättre plattor tycker jag. Slutstation Tjernobyl är väl egentligen ännu snällare och mer polerade och i vissa refränger nästan radiovänliga. Trots det så föredrar jag deras halva av skivan om jag tvingas välja. Med det sagt så skall väl tilläggas att deras halva löper ingen risk för sönderspelning den heller. Det är glättigt som fan och allsångsrefrängerna haglar, men dom känns mer trogna 90-talet. Och kanske är det just därför jag föredrar dom på denna spliten? Jag är ju som bekant en man som gärna sneglar bakåt när det gäller tralligare musik. Att plattan kommer tilltala många tvivlar jag inte en sekund på, men tror inte den kommer passera mina öron efter att detta är färdigskrivet. Så får det bli.

Panikattack - Ett Sista Farväl Kassett

*Sveriges bästa punkbasist - Check!
*Klockren D-takt - Check!
*Riff a'la 1995 - Check!
*Slutsåld på några dagar - Check!
*Bandet har lagt ner - Check!

Japp så är det... När dom fixat ny pärlasångare i Mange från deras gamla split 7'' kollegor i Återfall och spelat in 10 känghits hos Ced (Anger Burning, Heavy Nukes m.m) så lägger dom ner bandet. Synd då det här är så in i helvete bra. Mycket bättre än deras tidigare släpp, men det finns en anledning så god som någon till detta. Inget tjafs som tystnad mellan låtarna utan allt körs i ett svep. Satan vad man vill ha detta släpp på vinyl. Kassetten har gått varm nästan non-stop i 2 dagar nu, så risk för sönderspelning finns. Radarparet Brus-Tapes & Mosslik som släppt den i 50ex. Slutsåld som sagt , men ligg på dom om en andra upplaga. Den här ska alla ha. brustapes@gmail.com eller mossliktapes@gmail.com Kanske kommer den upp på deras bandcamp? Den som lever får se.

Ursäkta Röran vol 4 - Var God Röj CD

Ett jävla tempo, som tidigare sagts, på Martin och hans Grönpeppar Records. Redan dags för nummer 4 i serien Ursäkta Röran, vars främsta syfte är att sprida ny svensk punk för en billig penning. Gratis om du väljer bandcamp, 60kr för CD'n. Vi har tidigare konstaterat att vår smak skiljer sig en hel del, min och Martins. Detta är dock helt ovidkommande vad gäller mitt fulla stöd till projektet som är hedervärt på alla sätt och vis. En hel del mindre band får ut sina låtar fysiskt istället för att drunkna bland alla digitala plattformar, och får även lite draghjälp då det oftast finns något eller några mera namnkunniga namn som jag antar hjälper att få fart på försäljningen och på så vis spridningen. Mina personliga favoriter denna gången var Left Hand Black och deras lite horrorpunk aktiga låt. Även Röd Revolvers "Hatar er" med återanvända Ramonesriff tyckte jag om. Nu låter dom inte som Ramones då dom sjunger på svenska och har andra sångarrangemang, men visst känns riffen igen... Skit samma för min del dock skall sägas då vartenda riff i musiken jag vanligtvis föredrar återanvänts in absurdum. Trodde aldrig det skulle hända, men får även nämna Mimikry som en av skivans höjdpunkter med. Plötsligt händer det! Just det, Headons tyckte jag var helt okej med. Resterande band var inget jag hjulade runt av glädje av. Hoppas på en stark vol. 5 nu, då jag tycker varken denna eller vol 3 nått upp till dom två första volymerna. Men fight on som vi säger här på schlätta.

Second Class Kids Magazine # 2

Nummer 2 av Second Class Kids Records tidning som skapats för, att som skivbolagsbossen Pelle säger i ledaren, "få ett brus kring våra egna band". Och som ni kan se på omslagsbilden så är det ju idel band från bolagets katalog. Det är dock inte Pelle själv som står för intervjuandet utan det sköter Mikael Ström (Tradegy bloggen, Schizo Fanzine osv osv) och trallpunksprofessorn Rille Bengtsson (Trall-Metall fanzine för den som minns). Så även om banden inte intresserar mig nämnvärt kanske, så får dessa herrars kunskaper och hjärta och själ bakom frågorna faktiskt alla intervjuer läsvärda och underhållande ändå. Death By Horse intervjun undantaget då, där bandets sångerska intervjuat tidigare nämnda Micke om hans känslor och tankar kring bandet. Det kanske är helt genialiskt och jag som är totalt humorbefriad och emot nytänk, men det är totalt pannkaka i mina ögon. Att jag inte gillar bandet alls kanske också spelar in? Proffsigt tryck och ordning och reda på layouten. Väldigt prydligt gjort. Men summa summarum så blir det ju lite som så att gillar du plattorna bolaget släppt, så gillar du förmodligen zinet då dom ju går hand i hand. Beställ från Scond Class Kids shopifysida.

Mission & Väckelse # 14 / Drop The Bomb # 2 Fanzine

Man blir ju svinglad när det dyker upp nya fanzines. Och Drop The Bomb var ju en jävligt kul överaskning måste jag säga. Första numret har jag inte läst då mitt snålbud på Tradera inte räckte... Vet inte hur många ex som gjordes, men det var jävligt få om jag fattat det rätt. Mannen (gubben) bakom Drop The Bomb är ju ingen duvunge inom "scenen" och petade med Aparat på 90-talet som endast kom i ett nummer. Dock finns inga likheter zinen sinsemellan, så hoppas inte på svinerier a'la Uppsala '95. Eller jo lite förresten, du utdrag ur en Dead Drunk intervju återvinns här. I övrigt intervjuas Rick Titrö och Appäratus, där den förstnämnda är jäkligt bra. Men den stora behållningen är "artiklarna" och även ledaren där Jonas behandlar viktiga grejer som skivsortering, nitpajjar, Jappe-Life och Wolfbrigade. Briljant skrivet alltihop! Så bara dra på Bombardment kassetten och läs på rot. Mission & Väckelse är som vanligt jävligt stabilt och bjussar på bra intervjuer med Flyktsoda-Johan och Protes-Bengt, samt sin vana trogen en gammal goding. Denna gången med Raped Teenagers. Och naturligtvis dom långa, välskrivna och informativa recensionerna som är fria från fjäsk, och alltid en fröjd att läsa igenom. En jävligt kul grej är att det inkommit två svar på Jons ledare från tidigare nummer angående rådande skivpriser inom punken. Två tummar upp där. Ledarsidan är dock fortfarande inte gubbögon-anpassad... Fan Jon, ligger inte dom flesta läsarna och filar på 40+ sidan? Snart kommer en artikel från mig om gubbanpassade typsnitt och andra praktiska tips som underlättar för oss (lite) äldre. 10kr + porto från missionochvackelse@gmail.com , så det är bara att slå till.

Kardborrebandet - Helt Inkompetent CD

Kardborrebandet från grannkommunen Falköping är här med sin andra fullängdare, släppt av superaktiva (hatten av)  Grönpeppar Records. Recenserade ju förra plattan och mycket av det jag skrev där stämmer rätt bra på denna plattan med. Det är på det stora hela alldeles för glättigt och melodiöst för att jag ska uppskatta det i 14 låtar. Det är faktiskt en sådan pärs att jag inte ens tänker försöka. Visst att jag kan uppskatta både trallig och melodiös punk, men då blir det nästan uteslutande från sent 80 tidigt 90-tal. Jag tycker att det här blir lite uddlöst och attityden som fanns hos dom gamla banden tycker jag saknas här. Det är liksom för lite dra åt helvete i Kardborrebandet. Det som skall vara ungt & argt blir nästan lite mysigt och lulligt i mina öron. Eller så är det så att jag får acceptera att det är så här det låter 2022. Gilla läget och sitta här hemma gubbsurt och tycka att det var bättre förr. För det skiter Kardborrebandet, med all rätt, i. Och det är ju precis så det skall vara. När man själv började lira så sket man högaktningsfullt i vad nån jävla 40+ gubbkärring tyckte... Men här är det jag som tycker, och jag kommer aldrig fatta eller uppskatta dämpade gitarrmattor, skapartier, stämmor i överföd (änglakörer), hockeykörer osv i MIN punk. Men vill du ha det i DIN så är detta bandet för dig och detta kommer vara en 5+ skiva som du kommer plocka fram frekvent i många år framöver. Tight, välspelat och välarrangerat, men för mig blir det övermäktigt efter en (väldigt) kort stund. Finns endast som CD nu, men vinylen kommer. Måste bara få säga att låten "Bortamatch" är det jobbigaste jag genomlidit på väldigt länge...

Rist - s/t CDr

Testat att köra lite snabba googlingar på detta bandet, men hittills kammat noll. Så jag har således inte en susning om vart dom kommer ifrån, eller vilka som är med. Tycker dock att sångaren låter jävligt bekant,  men hjärnan har inte kopplat ifrån vart än. En CDr med 8 låtar med rätt svängig basic oi!/street/punkrock utan några större utsvävningar. Men det brukar inte krävas att man återuppnfinner hjulet för att jag ska gilla det. Snarare tvärt om, haha. Jag tycker helt klart bäst om Rist när Oi!:en ligger längst fram och det skramlas på och sången ligger på gränsen till att spricka och falla över i fel tonart. I mina öron låter dom 4 första låtarna mycket bättre än dom avslutande fyra som är lite melodiösare och det blandas mer stilmässigt och det spretar, tyvärr åt fel håll. Synd som fan. Förbannad ska i femte låten M-F får ju hjärnan att gå i kok, och ett 70-tals aktigt gitarrlick i sjätte låten "Bedroom eyes" som upprepas in absurdum drar ner den rejält trots en rätt go refräng. Efterföljande "Down down down" är en lite slöare sak som bara åker förbi. Avslutande 6-21 är alldeles för Ramones-ig... Jävlar vad jag gnällt nu. Men dom 4 första låtarna gillar jag, och hade det kommit en 7'' med endast dom på så hade jag köpt den direkt och kört den med jämna mellanrum. Så fokus på det skitiga och skramliga och ni har mig med på tåget. E-mail adressen är handskriven på fodralet , och jag kan fan inte läsa vad det står, haha. Kan vara rist55u@gmail.com , eller rist556@gmail.com. Ni får la testa...

Anti-Metafor - Fucked In Jönköping Kassett

Anti-Metafor satte ju ribban rätt högt redan på första kassetten, och har sedan gått från klarhet till klarhet. Sista pusselbiten föll väl på plats när Vidar tog tag i micken, för det är inte många som klår honom på den platsen. Detta är en livekassett inspelad i Jönköping den 30/10 förra året. Då jag var där och bevittnade det hela så blir det ju lite extra kul att lyssna då man hade en öl eller två innanför västen då. En höjdarkväll var det i alla fall. Kassetten innehåller 15 låtar och ljudet är faktiskt över förväntan bra. Så gillar du Anti-Metafor tidigare så är det väl liksom inte mycket att orda om. Kassetten är släppt av radarparet Brus-Tapes och Mosslik Tapes, som även arrangerade spelningen (Mission & Väckelse). Och jag måste säga att det här är helt genialiskt, att banda grejerna och sedan släppa som kassett. Skaffa den snabbt för det är bara 100 gjorda och jag tror dom kommer ryka fort som satan. Dra ett mail till mossliktapes@gmail.com eller brustapes@gmail.com och passa då på att be om en komplett lista över annat dom släppt eller säljer. Fint som snus detta.

Botched Toe - A False Glimmer Of Hope 12''

Kamraterna bakom Pike Records i Jönköping har varit med och prånglat ut den här 12'' med Engelska Botched Toe, som anförs av James Domestic som återfinns i en drös andra band (bl.a Pi$$er, The Domestics, Tokyo Lungs m.m m.m). Och visst låter det brittiskt, men inte som det ''brukar'' låta...  Åtminstonde inte det jag vanligtvis lyssnar på, och det får ju bli min måttstock tänker jag. Varken Discharge, eller andra vågens käng/råpunk a'la Doom/E.N.T. Visst låter det UK82 ibland, men Botched Toe är mer malande och mässande i sin punk. Ibland får man nästan lite industriella vibbar då det är jävligt statiskt och tempot förhållandevis lågt för det mesta. Första gången jag lyssnade igenom den tyckte jag inte alls om den, och en stor orsak till det är det fruktansvärt tråkiga och (försök till) statiska trumspelandet. Det har väl släppt lite grann då jag försökt släppa trummorna och lyssna på det andra, haha. Och den största behållningen på denna plattan är James svinförbannade mässande sång som är lite annorlunda upplagd, samt dom förhållandevis enkla men gött malande monotona gitarrerna. Så efter ett gäng genomlyssningar så tycker jag ändå att det är en helt okej platta, med trummorna som bromskloss för ett högre omdöme. 10 låtar och du skaffar den för 80kr + porto genom att dra ett mail till pikerec@gmail.com

Captain 3 Leg / H-Squad / Sub Rats - 31 Uplifting Songs CD

3 band som delar på utrymmet här, dvs ca 18 minuter. Med USA, Sverige och Spanien som hemvist. 2 av banden har jag tidigare inte hört tidigare. Jag är ju inte så överjävligt insatt i grind/power violence scenen av idag, men Amerikanska Captain 3 Leg har ju en jävligt respektabel radda med släpp bakom sig och har tydligen hållt på sedan 1995. Är även en i bandet som har Mortville Records som ligger bakom denna plattan. Jag är föga imponerad dock av deras grind/noise med ''roliga'' texter och samplingar innan precis varenda jävla låt... Som sällan är längre än 10-20 sekunder. Addera massvis med lalliga gitarrslingor/solon, som kanske även dom skall vara lite roliga? Det är dom inte. Gillar jag något med dom? Sången är skitbra tycker jag, och hade dom skippat den där jävla gitarren och hälften av samplingarna hade det varit riktigt bra många gånger. Men nu har dom ju inte gjort det, så det är fan inte bra alls.... Näst ut är H-Squad från Göteborg som ju släppte en svinbra 7'' för några år sedan. Och dom gör en inte besviken denna gången heller. 7 låtar inspelade 2019 bidrar dom med. Har du svårt för ironi och provoceras av icke alltid skitnödigt predikande texter, så är H-Squad inte ett band för dig. Uppskattar du däremot mangel a'la Rupture så har du ett nytt favoritband här. Det ruffiga ljudet är bara ett plus. Avslutar gör Spanska Sub Rats med 4 låtar som inte heller lämnar några större avtryck. Dom är absolut inte dåliga, men känns rätt slätstrukna d-takten till trots. Tycker att dom överlag låter lite knackiga och det kommer liksom aldrig igång. Det stökar för lite och metallriffas för mycket. Plattan köps enbart för H-Squad, så en till 7'' är att önska nästa gång.