Uncurbed - Turmoil CD

Ett av mina all time favoritband Uncurbed är tillbaka med ny skiva, den 11 fullängdaren om jag räknat rätt. Orkar inte kolla efter. Och som väl alla vet så är detta första given med nya sångaren Befa (Irritation), så det var ju onekligen rätt spännande att köra in denna i spelaren. Inte för att jag tvivlade på Befas sång, det vet jag sen tidigare att han har en sjukt bra pipa. Utan mer för att TB är så sjukt förknippad med just Uncurbed för mig. Han har ju en jävligt karaktäristisk och otroligt bra röst. Snacket har ju gått lite att Uncurbed skulle vara slut i och med sångarbytet, men till alla er som tänkt i dom banorna så kan jag bara säga att det är totalt skitsnack! Det låter bra utav bara helvete, och jag tycker att detta är deras bästa giv sedan ”Anarcho city” plattan som kom 2006. Det är ett jävla trycka i ljudet, nästan lite metalliskt, men det kommer ju inte som någon chock efter ”Back from the ditch” och splitten med Warvictims utan känns som ett naturligt steg då även musiken i mitt tycke blev lite annorlunda med dom plattorna. Lite rakare och mer som en käftsmäll till skillnad från det mera ”svängiga” Uncurbed som var mellan ”Punk & Anger” fram till ”Anarcho city”. Lite svårt att sätta ord på det, för här är det ganska trixigt med mycket bas och gitarrgrejer men samtidigt jävligt rakt på sak. Mer ilska och frustration än squatpartyn… Dåligt exempel kanske men jag tror ni förstår vad jag menar. Så jag kan bara säga till alla tvivlare och bakåtsträvare att tänka om och skaffa denna skivan. Kanske inte min favvoskiva med Uncurbed, men det sopar ändå banan med det mesta som kommer idag. Kommer även på vinyl vad det lider. Och tack Tompa för plattan...