torsdag 26 juli 2018

Björnarna vs Underhund - Split LP

Den sista i laddningen som kom från Second Class Kids för den här gången. Måste börja med att framsidan på denna gatefolden ser bedrövlig ut :-) Så där ja, över till musiken då. A sidans Björnarna från Uppsala tror jag har spenderat en del timmar med DLK på stereon. Låter väldigt DLK emellanåt, och även ett fnyk amerikansk lallhardcore/skatepunk. Och tyvärr blir det  Räserbajs-lalligt ibland men oftast håller dom sig på rätt sida gränsen. Eller i vart fall så jag inte hinner reta mig nämnvärt på det. På det stora hela så tar jag mig igenom hela deras sida utan dom vanliga svettningarna som så lätt kommer när det handlar om trallpunk. Jävligt välspelat och snygga arrangemang + att dom har den goda smaken att hålla sig ifrån dom vad det verkar så populära ska-inslagen. Jag tycker faktiskt att det är helt okej, mer än godkänt i alla fall... Underhund från Östersund är inte lika tralliga som sina splitkamrater utan här känns det mer som Asta Kask/Cosa Nostra stått för en hel del inspiration. Samt en hel del sån där allsångs-tjohejsan som Dropkick Murphys och vad dom nu heter. Såg sedan att just DM var listade på deras facebook under "band vi gillar" så det var väl en inte allt för vågad gissning. Och det är väl en helt okej sida detta med måste jag säga. Blir lite väl mycket refrängkörer och arm-i-arm känsla ibland men va fan... Gillar du trallpunk så skaffar du denna plattan för du lär inte bli besviken. Kul ändå att ha fått en inblick i trallscenen 2018 via skivhögen Pelle skickade hit. Vart ju inte så illa som jag befarade.

fredag 20 juli 2018

Giftigt Avfall - Punkoffensiv 7''

Giftigt Avfall som jag hyllat tidigare skickade hit sin nya 7'' , och då steg ju förväntningarna en hel del efter ett gäng plattor som recenserats här nyligen. Men fan alltså... Jag vet inte om jag är extra jävla gnällig för tillfället eller vad det är? Men jag förväntade mig mer. Alltså det är bra. Det är skitbra råpunk med kraftiga 80-tals skador. Dock är det, jämfört med tidigare släpp skall sägas, mycket mera ordnat nu. Fan alla till och med börjar och slutar samtidigt, och det låter överlag mycket mindre kaotiskt. Det som tidigare fick Giftigt Avfall att sticka ut känns som att det håller på att försvinna. Ska ni hålla på såhär så får ni snart utöka med en rådistad bas med som backar upp :-) 10 låtar råpunk i den gamla svenska skolan är vad du får på denna 7'', och trots att jag gnällt så gillar jag det, dock inte lika mycket som tidigare skivor. Skaffa den, och veva lite näve, dom är värda all support dom kan få. Stort plus för Johannas sång som är svinrå, och för att dom som vanligt släpper plattan själva. DIY för helvete!

torsdag 12 juli 2018

Astmatisk Gapskratt - Heller fargerik enn kald LP

Astmatisk Gapskratt kommer från Steinkjer i vårt grannland Norge. Och Norsk punk är något som ligger mig varmt om hjärtat då banden därifrån ofta har ett ganska säreget sound. Eller i vart fall varit lite mer gränsöverskridande än t.ex här i Sverige. Så det fanns allt lite förhoppningar när jag satte på denna. Att det skulle vara punk av den lite snällare formen förstod jag ju då Second Class Kids varit med och släppt, men ändå. Så besvikelsen som inföll sig på första låten var total... Vad är detta? Sången... Sången för i helvete! Så kan det inte låta hela skivan igenom? Och det gjorde det som tur var inte heller, utan nån annan tjomme tar över rätt snart.  Det spretar rätt friskt stilmässigt då det blandas av både street, lite trall, lite gammal UK punk och ett fnyk USHC. Men det är tydligt att Astmatisk Gapskratt är ett "refrängband" och det svänger rätt bra emellanåt. Men det är vääääldigt mycket bröliga fotbollskörer och "whööhöööö, whohooo" instoppat och det blir ganska enhanda efter ett tag. Det blir för mycket tjo och tjim för min del. Det tar liksom aldrig slut. Visst finns det en del toppar här och där, men överlag så tar alla fotbollskörer bort fokus från det andra och jag ledsnar ganska fort. Nja, nej, topparna är för få. Inget för mig.

måndag 9 juli 2018

Personligt Kaos - s/t Kassett

Denna kassett damp ner för ett tag sedan utan avsändare, info eller kontaktadress. På kassetten står "Sök och du skall finna". Ett enmansband/projekt och jag kan väl inte påstå att jag var något jättefan av hans tidigare band. Då tycker jag detta är bättre, även om det finns en hel del att önska här med. Kan ju säga att det lät inte alls som jag förväntade mig när jag tryckte i den i kassettdäcket. Med tanke på låttitlar och bandnamn var jag helt inställd på kängmangel. Men tji fick jag. Det är emellanåt ganska monotona malande riff som drar lite åt industrihållet och det är då det är som allra bäst. Sen finns det lite black metalsmuts, lite Motörhead och även en del modernare crustvibbar inbakat. Men jag föredrar som sagt när det maler på i ett lite gemakligare tempo. Det jag har svårast för är sången som jag tycker är lite för vek och ibland lite för melodiösa sångslingor. Skulle vilja haft lite mer tryck där... I låten "I månenc cken" är den helt bedrövlig, och hela den låten drar ner helheten en hel del. Även covern på Misfits "Die die my darling" kunde skippats. Men då dessa 2 ligger sist så är det ju bara att sluta efter sjätte låten. Både ris och ros här alltså, men potential finns. Har som sagt lite pyssel med sången.

fredag 6 juli 2018

Kardinal Synd - Baltic City 10''

Snart läge att byta namn på skiten till Trall As Fuck ;-)
Ännu en platta från Second Class Kids Pelle. Denna gången är det Umeås Kardinal Synd, och jag har som vanligt inte hört dom innan som brukligt är när det gäller tralligare punk gjord efter 1995. Bandet beskriver sig själva med glimten i ögat som "Punkrock med förlängt bäst före-datum", och det är väl faktiskt en rätt bra beskrivning. Jag är dock inte mycket för bäst före datum då nyskapande sällan är synonymt med bra. Skillnaden mellan Kardinal Synd och dom flesta andra nutida banden jag hört som sällar sig till trallpunksgenren är dock att jag faktiskt tycker Kardinal Synd är helt okej. Dom har ju förstånd nog att hålla sig ifrån Räserbajs äckliga hurtighet och Radioaktiva Räkers gnällslingor, och låter i mina öron mer som ett lite snabbare Coca Carola. Finns säkert nyare band att jämföra med, men jag har ingen koll på denna typen av band som sagt. Tyvärr så har ju även solen sina fläckar och låten "Mer än ni tror" framkallar både svettningar, ilska och en skvätt ångest. Ja mina vänner, det är Ska... Dom andra 5 funkar dock allihop och jodå, chansen finns att denna kommer åka fram någon gång ibland för en genomlyssning.