Fick en platta med Avdelning 5 att recensera för drygt ett år sedan och så här skrev jag då. Och jag skulle kunna kopiera den recensionen rakt av hit. Det är alltså trallpunk med pock-pocka-trummor, stämsång och gitarrslingor som ljuder ur högtalarna. Och återigen så kommer jag tillbaka till 1994 med Hiroshima, Valium, Asbest och Tondöv Terror. Det är nästan elakt att säga, men det låter lite som dom banden som inte riktigt nådde ända fram... För er som tycker att trallpunk är det som gör livet värt att leva är Avdelning 5 givna, annars vettifan. Kanske att det kan väcka vissa minnen till liv men jag tvivlar på att jag kommer plocka fram denna igen... Inget jag går igång på. Blir jag sugen på trall så är det 9ggr av 10 Cosa Nostra som åker fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar