En av sveriges intressantaste och mest underskattade akt är i mina ögon PP7 Gaftzeb. En mängd releaser bakom sig men är nog för gemene man mest "känd" för sin split med GG Allin. Jag gillar/förstår inte allt han gjort, men slukar ändå varje släpp med stor nyfikenhet. För man vet aldrig vad man får, allt ifrån avskalade visor till grind ryms på PP7's plattor. Men allt är gjort med sånt jävla hjärta och engagemang så det går inte att värja sig. Och en PP7 i högform är enligt mig något av det bästa man erbjuds i musikväg. Så tack Staffan för många musikaliska upplevelser!
Någon skillnad i förhållningssätt från mitt håll är det inte, båda utgår från det som jag uppfattar som ”mitt sanna jag”.
Finns det något speciellt syfte eller mening med PP7 Gaftzeb? Efter att ha haft kontakt med dig ganska många år så känns det som att det är mer än ”bara underhållning”.Det friktionslösa underhållningsvärdet på det jag gör är väldigt begränsat, enligt min egen definition. Att jag ibland använder humor betyder inte att jag är oseriös. Det finns alltid ett allvar i det jag gör. 100 % allvar faktiskt. Humorn är en annan dimension som inte inkräktar på allvarsprocenten. I vissa fall, som i Djävla Midsommar t.ex. är det 100% allvar och 100% humor samtidigt.
I början när vi startade att ha kontakt så var du väldigt noga med att ditt ”riktiga” namn inte fick komma ut. Varför?
Det finns så klart många vettiga människor som lyssnar på GG, men merparten verkar ha haft otur med de fatala misstag som begicks vid lobotomeringen. Hjärnkirurgerna härjade fritt med trädgårdssaxen.
Du släppte ju en split med GG för läääänge sen, och jag antar att för mig liksom många andra är det så dom ”hittat” PP7 Gaftzeb. En rätt kul split måste jag säga då ni är rätt lika, men ändå sjukt olika i det ni gör. För om jag tolkat dig rätt så är ju du mer av en Peace, love & understanding gubbe?
Ja, vi är väldigt lika och samtidigt väldigt olika. Detta var något jag skrev till GG också, vilket han inte verkar ha haft problem med. Likheter är väl besvikelser och agg gentemot samhället, massan, posörer i undergrounden. Och kombinationen av humor och allvar. Olikheter är t.ex. att jag är nykterist och drogmotståndare, vilket man väl knappast kan påstå att han var. Plus att jag så klart tar avstånd från en hel del, i mitt tycke, destruktiva värderingar han hade. Tyvärr tycker jag också att han trillade ner i pajasträsket ibland, även om jag inte betvivlar hans äkthet på det hela taget. GG var på riktigt, liksom jag också är det.
Dregen tyckte ju till om dig med för några år sedan och anklagade dig för att ha intellektualiserat punken. Är det ett återkommande fenomen att du får ta en del skit?
Ja, jag får ta en del skit faktiskt, nu senast i den infekterade Crashdiet-frågan. Den initiala mänskliga reaktionen på kritik verkar vara att attackera tillbaka istället för att lyssna och reflektera över det som sägs. I korthet går min ståndpunkt ut på att bandet borde ha tagit ett annat namn efter grundaren Davids självmord, av respekt för honom.
Den som är intresserad kan läsa ett inlägg på svenska här: www.metrobloggen.se/pp7gaftzeb Och ett längre – och mer rörigt - på engelska här: www.metrobloggen.se/pp7gaftzeb2
Jag har fått för mig att du har en rätt trogen skara vänner, vill inte säga fans, som köper alla dina släpp. Hur mycket säljer en PP7 platta? Säljer du mest i Sverige eller utomlands? Får du mycket respons på det du gör?
Efter spelningar har jag ibland fått väldigt varm respons där folk har kramat mig på ett sant medmänskligt sätt, startat förtroliga samtal. Några har bugat/nigit i vördnad och då har jag gjort detsamma.
Ditt senaste släpp… Hur kommer man på att släppa en 7’’ i 20 ex ?
Din (förmodar jag) breda musiksmak speglar ju av sig rätt rejält i såväl ditt egna material, som är allt från avskalade visor till grind, som banden/personerna du gjort splittar med. Eric Aschan och Agathocles är ju en bit ifrån varandra musikaliskt, liksom David Peel och Bludge. Är det någon som sagt nej till att splitta med dig?
Vad lyssnar du på själv när stereon sparkas igång hemma?
Blir det nåt spelat live med PP7?
Framtiden? Planer?
Avsluta med vad du vill.
1. Varför PP7 Gaftzeb och inte Staffan Fredelius? Är det någon skillnad på dom två? Presentera dig själv lite kort.
PP7 Gaftzeb uppstod 1992 och var till en början tänkt som ett GG-cover-projekt för en spelning bara, om jag minns rätt. Syftet med namnet var då att jag kunde distansera min privatperson från det som GG associerades med. Det var inte så att jag gick in i en roll, jag stod och står för det jag gjorde, men genom namnet kunde jag förklara det som ett skådespel för dem som ändå inte skulle förstå resonemang av det djupare slaget. Det var kort sagt enklast så eftersom självständiga tolkningar, symbolik och metaforer är svårt för somliga.
Under senare delen av 1992 ökade min egen låtproduktion rätt kraftigt, även om jag gjort låtar ända sedan 10-årsåldern. Av någon anledning började jag framföra även dessa under namnet PP7 och GG-kopplingen eliminerades. (Dock gjorde jag ju senare splitten samt medverkade på några tribute-plattor). Så varför använder jag namnet idag då? Det är flera skäl till det faktiskt. Genom att använda pseudonym kan jag skifta spotlighten från min person till mitt budskap. Dels är personfokuseringen i vår samtid idiotisk, meningslös och obegriplig och dels tenderar ju folk att värdera uttalanden utifrån avsändarens sociala status vilket gör att innehållsanalysen präglas av fördomar. När kärleksprofeten/profitören Thomas Di Leva säger ”Everyone is Jesus” tycker massan att han är fantastisk men när Charles Manson säger samma sak är han fanatisk. En negativt stämplad människa kan säga något tänkvärt utan att tas på allvar medan en hypad person kan häva ur sig nonsens och hyllas till skyarna för detta. Massan förefaller inte kunna skilja budskap från person och exempel på detta finner man förmodligen överallt där det finns fler än en människa. Det är bland annat därför missförstånd uppstår mellan individer, grupper, stater. Fördomarna hindrar oss att lyssna ordentligt, vi har redan saken klar för oss. Ett sorgligt faktum som inte precis är någon hjälplig pannlampa i människosläktets nattorientering.
Fördelen med att behålla namnet är att diskografin blir enhetlig också. En klar nackdel är dock att folk aldrig minns namnet. Trots att PP7 snart firar 20-årsjubileum ser man fortfarande felstavningar på det.Någon skillnad i förhållningssätt från mitt håll är det inte, båda utgår från det som jag uppfattar som ”mitt sanna jag”.
Hur kom du på namnet PP7 Gaftzeb? Ryktet säger ju att du knapprade på måfå på en skrivmaskin, stämmer det?
Ja, det stämmer. Blundade och tryckte bokstäverna helt slumpvis. Tror att jag ändrade någon enstaka bokstav för uttalets skull, minns inte riktigt. Namnet har ingen som helst mening. Att Gaftzeb blir bezt fag baklänges ser jag som en bonus.
Ja, det stämmer. Blundade och tryckte bokstäverna helt slumpvis. Tror att jag ändrade någon enstaka bokstav för uttalets skull, minns inte riktigt. Namnet har ingen som helst mening. Att Gaftzeb blir bezt fag baklänges ser jag som en bonus.
Budskapet då, ja man kan väl sammanfatta det med ett ord: Kärlek. Nej förresten, två ord: Äkta kärlek. Kärleksbegreppet är så urvattnat och våldtaget av falskspelare att man är tvungen att lägga till ”äkta” framför. Ungefär som the true Mayhem.
Det har också att göra med att jag inte vill lägga uppmärksamhet på min person. Orkar inte ha kontakt med folk i allmänhet och imbeciller i synnerhet.
Som nämnts började PP7 som ett GG-coverprojekt och just GG-fans har jag ingen särskilt lust att bli kontaktad av. Som Merle säger i Hated angående dem: ”I dont know if they know themselves, you know”. Folk som bara tycker att GG var ”cool” för vad han gjorde på scenen och samtidigt missar den gripande existentiella ångesten i In this room, mäktigheten i Blood for you, enkelhetens genialitet i Bite it you scum eller svänget i Cheri love affair, intresserar mig inte alls. Det finns så klart många vettiga människor som lyssnar på GG, men merparten verkar ha haft otur med de fatala misstag som begicks vid lobotomeringen. Hjärnkirurgerna härjade fritt med trädgårdssaxen.
Har även för mig att du blev rätt putt när en intervju jag gjorde med dig publicerades i ”Umeå zine” pga att mitt planerade zine sket sig. Detta var ju 97/98 nån gång, men hur arg är du på mig nu? Planerar du fortfarande på en hämndaktion? Är du en grinig jävel Staffan?
Äsch. Blev väl mest irriterad på att jag inte ens informerades om att intervjun skulle publiceras i annat zine än det jag godkänt. Hur kul är det att av en slump hitta en tidning med en PP7-intervju som jag ju då fick köpa själv. (Friex till de medverkande är ju kutym i undergrounden annars). Är rätt noga med att figurera i rätt sammanhang och Umeå-grejen hade jag ingen koll på.
Grinig kommer jag att vara så länge det finns osunda maktförhållanden i världen, samhället, gemenskaper, relationer, hemmen, på skolgården. Hämndlysten är jag däremot inte, du kan sova gott om natten Masken. Du släppte ju en split med GG för läääänge sen, och jag antar att för mig liksom många andra är det så dom ”hittat” PP7 Gaftzeb. En rätt kul split måste jag säga då ni är rätt lika, men ändå sjukt olika i det ni gör. För om jag tolkat dig rätt så är ju du mer av en Peace, love & understanding gubbe?
Ja, vi är väldigt lika och samtidigt väldigt olika. Detta var något jag skrev till GG också, vilket han inte verkar ha haft problem med. Likheter är väl besvikelser och agg gentemot samhället, massan, posörer i undergrounden. Och kombinationen av humor och allvar. Olikheter är t.ex. att jag är nykterist och drogmotståndare, vilket man väl knappast kan påstå att han var. Plus att jag så klart tar avstånd från en hel del, i mitt tycke, destruktiva värderingar han hade. Tyvärr tycker jag också att han trillade ner i pajasträsket ibland, även om jag inte betvivlar hans äkthet på det hela taget. GG var på riktigt, liksom jag också är det.
Ja, det där är väl inte särskilt relevant idag. Det är över 10 år sedan han skrev ”Jävla högskolepunkare” i respons till att jag hade anklagat honom för att vara en clown som fördummar rockvärlden, typ.
Ja, jag får ta en del skit faktiskt, nu senast i den infekterade Crashdiet-frågan. Den initiala mänskliga reaktionen på kritik verkar vara att attackera tillbaka istället för att lyssna och reflektera över det som sägs. I korthet går min ståndpunkt ut på att bandet borde ha tagit ett annat namn efter grundaren Davids självmord, av respekt för honom.
Den som är intresserad kan läsa ett inlägg på svenska här: www.metrobloggen.se/pp7gaftzeb Och ett längre – och mer rörigt - på engelska här: www.metrobloggen.se/pp7gaftzeb2
Ja, det är några få som skaffar rubbet. Och precis som du säger, de är vänner snarare än fans. Tror inte att jag har några fans i gängse mening. Plattorna har väldigt olika upplagor men vad jag förstår så är allt praktiskt taget slutsålt utom CD:n som kom i 1000 ex 2010. För egen del har jag sålt mest inom Sverige, 75% kanske, men i de fall andra labels än mitt eget IndustriFobi givit ut så har det haft annan spridning. AG-splitten släpptes i 1100 ex av TPOS (USA) och annonserades i MRR och fick därmed helt annan spridning än mina fattigmansreleaser.
Respons. Nej, den lyser påfallande ofta med sin frånvaro både från recensenters och privatpersoners håll. Den förhållandevis lilla feedback jag har fått har varit diametralt olika. Antingen ”PP7 är bäst” eller, som oftast, ”PP7 är sämst”. I vissa fall en kombination. Efter spelningar har jag ibland fått väldigt varm respons där folk har kramat mig på ett sant medmänskligt sätt, startat förtroliga samtal. Några har bugat/nigit i vördnad och då har jag gjort detsamma.
Jag gjorde bedömningen att det inte skulle behövas fler ex av den helt enkelt. Sen är det ju lite skivsamlarhumor över det där också.
Bra musik är bra musik oavsett genre, resonerar jag. Huvudsaken är att musiken berör känslomässigt eller stimulerar intellektuellt, helst både och. Nej, jag har varit oerhört restriktiv med mina förfrågningar eftersom de ska vara band/artister som på ett eller annat sätt har samma utgångspunkt eller ideal som jag, en gemensam agenda. De jag splittat med är såvitt jag kan minnas de enda som tillfrågats, med två undantag. Den ena svarade inte alls på min förfrågan vilket inte förvånade mig eftersom personen ifråga får typ 5 miljarder mail om dagen. Jag hade dessutom inte haft samma långvariga kontakt med den artisten innan, som jag haft med de flesta andra som jag splittat med. Och den andra hade inte tid att spela in låtar för en split men har uttalat önskan om att gästsjunga med mig istället. Förhoppningsvis realiseras detta under 2012.
Det är ju en questionable open mindness-klyscha att påstå att man lyssnar på allt, men genremässigt finns det inget jag avfärdar. Nej, inte ens dansband. Har dock ännu inte hört ett new school-dansband (typ post Arvingarna) som faller mig i smaken. Har lyssnat aktivt på musik sedan barndomen. I lågstadiet började jag lyssna på hårdrock, i mellanstadiet upptäckte jag punk, högstadiet grindcore + death metal och i gymnasiet breddades det med andra genrer, kanske främst visor, country och jazz.
Är lite av en periodare när det gäller specifika artister/band. Lyssnar intensivt, växlar till något annat under en period och återkommer sedan. Den senaste tiden har jag nästan uteslutande lyssnat på den fantastiska Melanie Safka.
Väldigt sällan tyvärr, eller som tur är, beroende på hur man ser det. Hade den senaste spelningen 2007. I och med att jag har olika kompband hela tiden så blir det aldrig av att man repar till spelningar, det är inspelningarna som prioriteras. När dessa är klara upplöses banden. Har gjort en del gatu- och hemma-hos-spelningar, ibland med någon sologitarrist, men det är också länge sedan nu.
Jag skulle gärna spela live framöver, men har dels ingen stabil lineup för tillfället och dels är jag rätt busy med andra saker. Närmast kommer LP-samlingen Dimmorna Skingras Vol. 2, där jag medverkar med två låtar. Spelar snart in några låtar med bl.a. Björn Larsson (Mordbrand, Karensdag, The Law, m.m.) som dels hamnar på en 7:a som utges av Mean & Horrendous Records under våren 2012 och dels blir det senare under året en split 7:a med ett riktigt bra skrammelband som jag inte offentliggör än. Utöver dessa har jag planer för 2 andra 7:or som förmodligen bara släpps i extremt liten die hard fans only-upplaga. På en av dem spelar jag förresten modfällda PP7-hymner på psalmodikon.
Tack Masken, för intresset och stödet. Det är kul att se att du också är aktiv på olika sätt efter alla dessa år. Ditt engagemang betyder nog mycket för många.
DISCOGRAPHY
PP7 GAFTZEB / GG ALLIN, split CD-EP (1993)
PP7 GAFTZEB: AkA arr. Live 98 / Studio 96, MC (1998)
PP7 GAFTZEB / AGATHOCLES, split 7" EP (1999)PP7 GAFTZEB / BLUDGE, split 7" EP (2000)
PP7 GAFTZEB / DAVID PEEL, split 7" EP (2001)
PP7 GAFTZEB / ERIK ASCHAN ZÜRCHER, split MC (2002)
PP7 GAFTZEB / ERIK ASCHAN ZÜRCHER, split 7" EP (2003)
PP7 GAFTZEB: Bland bondbönor och tjutulvar, MC (2005)
PP7 GAFTZEB: Kastar första stenen, LP (2006)
PP7 GAFTZEB: Live at the Rest in Sleaze Festival, MC (2007)
PP7 GAFTZEB: Preaching the Gospel to the Non-Believers, CD (2010)
PP7 GAFTZEB: Legacy of Brutality, 7" EP (2011)
Ja, då återstår bara för mig att tacka för svaren och trevligt bemötande genom alla år. Och en uppmaning till er alla att åtminstone ge PP7 en chans. För även om du inte gillar det, så kommer du i vart fall inte lämnas oberörd eller likgiltlig. Kontakta PP7 på pp7_gaftzeb@NOSPAMhotmail.com (minus NOSPAM så klart), eller leta upp pp7-sidorna på myspace och facebook.DISCOGRAPHY
PP7 GAFTZEB / GG ALLIN, split CD-EP (1993)
PP7 GAFTZEB: AkA arr. Live 98 / Studio 96, MC (1998)
PP7 GAFTZEB / AGATHOCLES, split 7" EP (1999)PP7 GAFTZEB / BLUDGE, split 7" EP (2000)
PP7 GAFTZEB / DAVID PEEL, split 7" EP (2001)
PP7 GAFTZEB / ERIK ASCHAN ZÜRCHER, split MC (2002)
PP7 GAFTZEB / ERIK ASCHAN ZÜRCHER, split 7" EP (2003)
PP7 GAFTZEB: Bland bondbönor och tjutulvar, MC (2005)
PP7 GAFTZEB: Kastar första stenen, LP (2006)
PP7 GAFTZEB: Live at the Rest in Sleaze Festival, MC (2007)
PP7 GAFTZEB: Preaching the Gospel to the Non-Believers, CD (2010)
PP7 GAFTZEB: Legacy of Brutality, 7" EP (2011)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar