Back from the dead... Precis som förut men äldre och slöare. Kliar för mycket i klåfingrarna igen. Vill ni ha något recenserat så är det bara att höra av sig. Kommer dock ENBART recensera fysiska skivor/kassetter/zines , så ni behöver inte ens bemöda er med att skicka länkar till era digitala släpp. Detta är inte för att verka dryg, utan för att tiden finns helt enkelt inte. Adress och grejer finns i högerspalten en bit ner. Och kolla gärna in dom andra grejerna som är länkade här till höger.
tisdag 30 januari 2018
M.I.D - Tills pengarna skiljer oss åt 10"
"Vet din mamma att du super" som kom på Röjarskivan 2 1995 är vad jag vet det enda jag hört med M.I.D från Bollnäs som bildades redan 1990 (Om dom har hållt på hela tiden sedan dess har jag dock ingen aning om). Nu har ju inte hört den låten på en halv evighet, men den gick ju några varv när det begav sig. Detta är deras sprillans nya 10'' som jag fick från Second Class Kids, som släppt den. Tyvärr faller inte denna plattan mig på läppen alls... Tycker det är skitkonstigt mixat till att börja med, då trummor och sång är det som prioriterats och gitarrer och bas ligger lite bakgrunden. Har svårt för dom dämpade gitarrerna som ligger och tuggar prick hela tiden, det blir för mycket. Kan hända att den känslan förstärks av trummisens "more is more" lir med en hel del dubbla bastrummor och pukrullningar a'la Slayer. Jag säger inte att dom inte behärskar sina instrument, för det gör dom absolut, men för min del blir det bara pannkaka. Sång som låter som den fastnar i halsen är heller ingen partyhöjare på Marbogatan i Tidaholm. En låt i förbifarten av detta hade säkert funkat, men sex låtar på raken går inte. I vart fall inte för mig.
söndag 28 januari 2018
Sthlm, Copperfields 3 Februari
Discorporea - Mareld - Society's Decline
Spelordning och ca tider:
22:20 Discorporea
23:30 Mareld
00:40 Society's Decline
***
Copperfields, Fridhemsplan
Lördag 3 februari 2018
Öppet hela kvällen
Startar 22:00
Öppet till 03
Fri entré hela kvällen
18 årsgräns fram till kl 22
20 årsgräns efter kl 22
18-19 åringar som är på Copperfields innan kl 22 får stanna
22:20 Discorporea
23:30 Mareld
00:40 Society's Decline
***
Copperfields, Fridhemsplan
Lördag 3 februari 2018
Öppet hela kvällen
Startar 22:00
Öppet till 03
Fri entré hela kvällen
18 årsgräns fram till kl 22
20 årsgräns efter kl 22
18-19 åringar som är på Copperfields innan kl 22 får stanna
onsdag 24 januari 2018
Flyktsoda # 19 Fanzine
Det är inget nådigt tempo han håller Johan, hjärnan bakom Flyktsoda. Ett av dom få renodlade Svenska punkzinen i Sverige år 2018. Detta numret fokuserar ju på just fanzines i Sverige, och än en gång slår det mig hur jävla få rena punkfanzines det finns idag, trots att jag ändå kommer på ett gäng som inte är med här. Kul läsning är det dock när 7 fanzinemakare får prata av sig lite om sitt nörderi och hur och varför dom började med fanzines. Har dock svårt att bli lockad att läsa flertalet av dom p.g.a att jag helt enkelt inte intresseras av innehållet. Men jag hoppas och tror att andra är mer öppensinnade än mig. Visst jag sitter här och knapprar på en jävla blogg, men jag gnäller ändå. Och lovar att någon gång så kommer jag vifta ut nåt på papper. Och jag lovar att Meanwhile ska vara med. Den musikaliska biten består denna gången av Regimen, Systemfel, Radium Grrrls och RAS + ett gäng recensioner. Johan skriver på något ställe att det skulle vara mycket standardfrågor, men det håller jag inte med om. Tycker frågorna är helt okej, och intervjuerna flyter på bra. Tycker Flyktsoda är ganska stabilt nu, man vet vad man får liksom och det gillar jag. Skriver som sist också att liiite mer jävlaranamma ibland vore kul. Bara att köpa, och ser fram mot # 20. Be även om en distrolista när ni beställer zinet. Tummen upp Johan.
tisdag 23 januari 2018
fredag 19 januari 2018
V/A - Fyrtal I Punkrock Vol 2 LP
Second Class Kids svingar här ut den andra volymen av denna samlingsplatta där 4 band delar på en LP. Bolaget har funnits till och från sedan 2003 om jag fattat det hela rätt, men detta är första släppet jag har i min ägo. Hela plattan i ett svep skulle i mitt fall leda till en trallpunksöverdos så jag har fått ta en sida lite då och då, och sedan pausa lite. Har väl egentligen inget emot genren som sådan, men den intresserar mig väldigt lite nu år 2018 och jag har noll koll på aktiva band idag. Nåväl, först ut är Sardo Numspa som får mig att tänka på en hel mängd band som härjade runt på 90-talet, men som sjöng på engelska och gick under ushc-flagg. Det är snabbt och jävligt välspelat och deras 3 låtar får mig att bli lite lätt nostalgisk faktiskt. Nästa band ut är Björnkajan. Och det är jäkligt välspelat här med så det låter väl precis som det ska kan jag tro. Men det blir för mycket av allt för mig, stämmor, körer i drivor och slingor i överflöd. Nej, detta funkade inte alls... På b-sidan inleder KKPA som väl hållt på sedan guldåldern för trallen? Ett namn som hängt med länge och som jag väl hört någon låt med innan utan att ha lagt det på minnet. Jag tycker dom låter som hämtade ifrån någon av Äggets "Röjarskivor" eller "Äggröror". Och liksom dom andra banden så är det väl framfört av vad det verkar duktiga musiker. Blir dock inte klok på mixen där trummorna och sången är typ dubbelt så höga som gitarr/bas. Just sången har jag med lite svårt för, speciellt i tredje låten där den är på gränsen att spricka och tappa ton. Tror dock att detta funkar hur bra som helst hos den inbitne trallfantasten. Sist ut är Bendel & Co, och tyvärr måste jag säga att jag inte gillar det alls... Vek sång och aggressivitet/attityd saknas helt, typ som Räserbajs när dom höll på. Lite jävlar anamma tycker jag hör till även när det trallas. Sammanfattningsvis en kul ide' som jag hoppas hänger i några volymer till, för även om det inte är riktigt min grej så är det med all säkerhet en guldgruva för andra.
onsdag 10 januari 2018
Suffer The Pain - Hellbound CD
10 låtar på 18 minuter är fan i mig helt perfekt, all heder till det! Nog om det för nu. Suffer The Pain från Västerås är glädjande nog tillbaka med en ny platta. Ett band som växt så det knakar i mina öron. Deras musik är väl nu för tiden lika delar punk och metal, vilket ofta i mitt tycke är ett stort minus, men när man tar dom rätta elementen från metallen som här, så blir det fan prima mangel. Så bli inte oroliga av min beskrivning för här finns varken gitarrsolon, evighetsintron eller tröttsamt jävla riffande in absurdum. Det är rakt i käften mangel det bjuds på. 90-talet har ställt upp med influenser ifrån både death metal och käng träsken som vart i farten då. Finns även drag ifrån black metal hållet (läs Darkthrone) på vissa ställen, men jag tycker man kan kan applicera Darkthrone liknelsen lika mycket på hela inställningen till musiken. Det avskalade, ganska enkla och primitiva. Jag måste nog ändå erkänna att jag gillade förra plattan "Midnight sacrifice" bättre, pga att ljudet på den var lite risigare. Lät lite trasigare, mer Sovjet, och det tycker jag passar Suffer The Pain bättre. Låtmässigt är det dock lika bra, och det är ju inte så att ljudet är kliniskt på något sätt. Det borde pratas och spelas mer Suffer The Pain i Sverige 2018 än det gjorts tidigare. "Hellbound" släpps på CD och kassett den 27 Januari, och kommer även som vinyl senare i vår på Phobia Records.
måndag 8 januari 2018
måndag 1 januari 2018
Hunden Som Vägrade Dö # 17 Fanzine
Ett tjockt fanzine från Piteå som jag tidigare bara sett namnet flimra förbi på olika ställen, både namnet på zinet och på redaktören. Det tog ett tag för mig att läsa igenom detta skall jag erkänna. Mest på grund av att det som behandlas här är så sjukt långt utanför min intressesfär att jag faktiskt tänkte skita i det och bara lägga undan det. Zinet är skitsnyggt gjort och det märks att redaktör Jonas är intresserad och kunnig som fan på det han skriver om, och påläst vilket leder till långa intervjuer och artiklar. Men det hjälper inte min reptilhjärna ett dugg när det pratas om olika Casio och Yamaha leksaks synthar, mikrokassetter, ljudkort, mail art, improviserade oljud o.s.v. Testade att gå in och lyssna på de intervjuades bandcamp sidor, men det förstärkte bara mitt ointresse änu mer. Jag funderar lite på om det finns folk som verkligen gillar detta, mer än dom 37 stycken som håller på med det själva? Kör i vind i så fall. Cool Person, Rafael Gonzales och Per-Arne Hognert är intervjuoffren jag syftar på här ovan. Sedan är det intervjuer med Dödsorsak Galapagos och Cartoon Girlfriend från punkmyllan + ett gäng gigrecensioner från Föreningsgatan 7 i Luleå. En artikel/"gig rapport" kallad Two nights at Cafe' Oto... Jag orkade inte läsa hela, men det verkar vara 2 dagars mupperier för fritänkare och noisefantaster på nåt klassiskt hak i dessa kretsar. En lång artikel om en utställning av Norrbottnisk folkkonst finns också. Och nej, jag läste inte hela den heller. Nej detta gick mig helt förbi faktiskt. Hör av er till brevsolo@gmail.com om ni känner er peppade. Förmodligen finns det många som uppskattar det mer än vad jag gjorde.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)