Deny - Singles Collection CD

Nu kanske en del kommer att kalla mig jävig då jag spelar ihop med en av medlemmarna i Deny. Men om så är fallet, så skiter jag högaktningsfullt i det. Detta är alltså en samling som släpptes i samband med deras sväng till Mexico nyligen av Diablos Records. 34 låtar som släppts på kassett/EP's mellan 1998 och 2021. Allt från debutkassetten "Fucked" till split 7'' med Chörnobyl. Plus en bonuslåt från vardera fullängdarna, och en senare version av "I hate Jesus". Och då jag redan avhandlat samtliga släpp från 2018 och framåt här på bloggeriet, så blir det debuten "Fucked" och den efterföljande split 10'' "I hate Jesus" som jag antar är mest intressant att orda om. Dessa kom 1998 respektive 1999, och det är dom två jag gillar mest. Kanske av den enkla anledningen att det är dom två jag lyssnat mest på? Dom är i vilket fall lite råare och mera pang på, vilket jag uppskattar. Får för mig att tempot är mera uppskruvat där med? Får för mig att det lyssnades en del på Amerikansk käng/hardcore under den perioden. Det görs det kanske ännu, men då hördes det mer i Denys' musik. Tycker mig även höra lite E.N.T på vissa ställen, något jag aldrig tänkt på förut. Summa summarum blir ju att har inte dessa två släpp så är ett köp givet. Eller vad fan, gillar du Deny så är ett köp givet då det är gött att ha allt samlat på ett ställe så man kan ligga i soffan och gubblyssna utan att behöva resa sig och fippla med skivspelar'n. Får väl ta och skriva för den som inte läst dom tidigare recensionerna av bandets plattor att jag alltså gillar dom som fan med (senaste LP'n är väl den enda jag inte svalt helt), jag pallar bara inte att skriva om dom en gång till...Tror att den går att köpa från bandet, så dra en kik och kolla efter. Det är lätt värt det! Bara å stämpla gubbar. Men varför är inte första kassetten från 1996 med?

Gutgrippers - Das Eichörnchen Sass In Der Tanne Kassett

Detta blir tredje gången jag skriver om dom Bohusländska bastarderna i Gutgrippers. 5 låtars kassett inspelad vid olika tillfällen 2021/2022, och inspelningsproceduren är sig lik tidigare släpp. Gör låten och tryck sedan på rec och spela in allt live. Ett sätt jag uppskattar, då det inte blir sönderpillat och överanalyserat. Egentligen så tror jag att allt låter ungefär som Gutgrippers låtit tidigare, men det sätter sig inte riktigt på samma sätt denna gången. Det är ju fortfarande någon slags korsbefruktning av alkoholindränkt thrash/GG Allin/rock'n'roll/punk hybrid, enkelt förklarat. Tror att en liten del av detta har att göra med trummornas envisa trätande med att spela baktakt i dom snabbare partierna istället för hederlig d/två-takt. Att dom markerar virveln på alla hela slag i en takt. Det blir enligt mig tjatigt som fan, och blir lite för metalligt. Jag gillar ju iofs en del metall, men just thrash är ingen favorit kan jag säga. Jag skulle vilja ha lite mer punkstök bakom pukorna helt enkelt... Har kört den rätt många varv nu och känslan är oförändrat lite halvloj efter varje gång. Det är helt okej, men jag vet att dom kan fan så mycket bättre. Jag slänger härmed in en önskan om att öka punkstöket några snäpp till nästa gång. Och minska på det där baktaktandet. Dra ett mail till mattehejahaif@live.se för ett ex. Favorit denna gången är "Weedfuck" som har en jävla hytta med näven refräng. 

Quarantined HC Fanzine # 8

Inte purfärskt längre, men då jag nyligen fick det skickat till mig så skriver jag ett par rader ändå. Det första som slår mig (det tog bara 8 nummer) är hur jävla självklart det är att Quarantined är i A4. Jag brukar föredra att fanzines är i A5, men layouten här göt sig mycket bättre i det större formatet. Innehållsmässigt så finns det inte mycket att säga om då det är jävligt informativa intervjuer, vilket som sig bör grundar sig i Marcus passion för musiken och banden han intervjuar. Påläst och inlyssnad redaktör genererar intressanta frågor och således bra svar från banden. Jag personligen har bara hört 2 av dom intervjuade banden, och kommer förmodligen inte jaga ihjäl mig efter att höra dom återstående 3. MEN jag läser ändå intervjuerna med glädje och intresset hålls uppe. Schyssta recensioner där han inte räds att säga vad han tycker även om det kan skava lite. Stor tumme upp! Den hugade kan även få sig ett soundtrack till läsningen via QR-kod, men jag körde på säkra kort... En artikel kallad "Don't be a looser... Make a fanzine" avslutar kalaset för denna gången, och det är alltid uppskattat med något annat än bara intervjuer och recensioner (som jag håller på med). Quarantined fortsätter alltså med flaggan högt och varje nytt nummer är alltid välkommet och borgar alltid för en bra stunds kvalitativ läsning, oavsett vilken typ av hardcore du gillar. Bara att skaffa detta och även kolla upp skivsläppen under samma flagg. Bra skit! quarantinedhardcore@gmail.com 

Flyktsoda # 67 / Meningen Med Livet # 3 Fanzine

Flyktsoda fyller 10 år och firar detta med att göra en split med Meningen Med Livet, som ju kanske dom flesta vet är Quarantined-Marcus som ligger bakom. Om vi börjar med Flyktsoda så har ju Johan hittat sin formel och upplägg vid det här laget. Man känner igen sig direkt. Och sådant gillar ju jag, så det är bara att tacka och ta emot. Intervjuerna är klart läsvärda även om alla banden inte faller mig på läppen. Men nu är ju zinet inte gjort för att blidka mig, så det är väl egentligen rätt ointressant. Blev sjukt sugen på att kolla in Hirselands nya band Skamfläck efter att ha läst intervjun med dom. Få (men väldigt snälla) recensioner denna gången. Men sen så... Jag har ju skrivit förr om att Johan är väldigt generös i sina recensioner och undrat om man verkligen kan gilla allt? Och så dyker det plötsligt upp. En sida med "Gnäll, gnäll, gnäll....Gubbkärringgnäll". För fan Johan, du har det ju i dig! Gnället finns ju där! Jag sitter och drömmer mig bort och tänker att dom 3 sista sidorna där alla Flyktsoda Records släpp står listade hade varit fyllda med mera gnäll. Nej då, skämt och sido, men jag gillar ju tjurigheter. Fattar dock inte gnället över "Spotifuck" då flera Protestera-släpp går att hitta där. Eller ja... Jag både fattar och inte fattar. Ni fattar?! Allt som allt ett stabilt nummer återigen från Flyktsoda, och jag hoppas på många fler nummer i framtiden. Över till Meningen Med Livet då. Och jag måste säga det direkt så det är gjort. Ide'n att det skulle läsas bakifrån borde stannat vid just en ide'. Så, då var det ur systemet. Uppstarten med att skanna QR-kod och få ett soundtrack till läsningen är ju jävligt rolig (även om jag inte vågade prova). Långa informativa intervjuer med frågor en bra bit över standard vilket ger bra svar. Han är väldigt påläst den där Marcus om banden han intervjuar, nästan nördig. Och det gillas ju såklart. Sweet Teeth, Second Class-Pelle och Flyktsoda är det som intervjuas förresten. Och så såklart "dom 5 sista" i följetongen med Kullman. Jag hoppas på minst 10 till. Krydda med ett gäng jävligt välskrivna recensioner och du har Meningen Med Livet. Dra ett mail till flyktsoda14@gmail.com eller quarantinedhardcore@gmail.com för ett köp. Och oavsett vem du väljer så ber du om en aktuell distrolista med. Tummen upp från Kullegatan!

Second Class Kids Magazine # 6

Ännu ett nummer har landat i brevlådan och det känns som att dom har cementerat sitt koncept innehållsmässigt och skribentmässigt. Rille och Micke som sköter intervjuerna är duktigt pålästa och genuint intresserade av banden dom snackar med vilket märks på både frågorna och svaren. Och den i mitt tycke största behållningen denna gången var med Grönpeppar-Martin, där jag även fick en skjuts bakåt i tiden och mindes med glädje tiden då vi började ha kontakt med varandra (läs ca 93/94 någonstans). Uppskattar hans enträgna mission att hitta och sprida ny svensk punk, trots att vi sällan gillar samma typ av band. Även Beat Butchers intervjun tyckte jag var kul då även dom är ett gäng som vägrar ge upp efter 40-års skivutgivningar i med och motgång. Lastkaj 14 och Intensiven har jag inga speciella varken relationer eller intressen av, så dom skummas bara igenom. Finns även en Festival-Special på 3 sidor som nosar lite på både nya och gamla festivaler, och åter igen så är det minnena ifrån dom äldre som slår an mest hos mig. Tycker dock att det är märkligt att varken Hygget eller Punk Illegal nämns. Men man kan inte få allt. Fanzinehörnan var kul upplagd denna gången då det var en intervju med redaktören bakom Black Pages, som jag aldrig hört talas om. Förra numrets enkät "Musikens betydelse" följs denna gången upp med "Peppade Tjommar" där min forne bandkollega från Sub Alert, Lennart Hessle, är en av de sex personerna. Och jag kan intyga att han är en glädjespridare av rang. Så det är väl som vanligt med mig och Second Class Kids Magazine, det pendlar mellan toppar och djupa dalar innehållsmässigt då en hel del är utanför min intressesfär helt enkelt. Men ska jag se helt objektivt på det hela så är det ett schysst (maga)zine. Släng med det i varukorgen om du ändå är inne och handlar på Second Class Kids. Just jävlar... Marcus har ju Peppad på hardcore och skivrecensionerna med, och det sköter han bra. 

Krimtänk - Makten Framför Allt Kassett

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Krimtänk förtjänar så mycket mer uppmärksamhet än vad dom hittills fått under alla dessa år dom kört. Även om jag tror att dom själva trivs bäst där dom är just nu. Men det är få band i Sverige, om ens något, just nu som så jävla enträget jobbar enligt devisen DIY. Vartenda ett av deras 9 släpp är släppta av bandet själva på ett eller annat sätt då medlemmarna har sina fingrar med i Pike Records, Brus-Tapes, Esox Lucius och EPИK Tapes. Den här kassetten, släppt i endast 50 ex, innehåller 8 låtar i sann Krimtänk anda. Fullt ställ ifrån början till slut och totalt kompromisslöst. Och som vanligt råder total avsaknad av musikaliskt flashande på respektive instrument. Dom hittade sitt koncept direkt, och där stannat utan att vika en tum. Jag tycker faktiskt att låtarna på denna kassetten nästan når upp till debut 7'' som jag håller otroligt högt. Det är någonting som får mig att tänka på den i alla fall. Det är svårt att skriva något nytt om ett band man skrivit om så många gånger förr, så jag försöker inte ens. Gillar du dom innan så gillar du den här med. Annars är det hög tid att du kollar upp deras svensk/finsk/italien-influerade råpunk på dubbel hastighet precis jävla nu! Kan ju tillägga att dom aldrig tidigare varit så melodiösa som på "Trista Repriser". Skaffa denna och lista på övriga grejer från brustapes@gmail.com

Detësto / Defekt Gbg - Barndomsminnen Kassett

Sverigesläpp på denna kassetten som släpptes av Brasilianska Brutal Alien Records förra året. 50 ex då, och 50 ex nu. Så hugg fort om ni vill ha ett ex. Om jag börjar då med Detesto från Brasilien med den sympatiske Wallas på sång, som jag antar att många säkert har haft kontakt med, så tycker jag att dom harvar på rätt gött. Har vetat om dom i rätt många år men det har aldrig blivit av att lyssna. Deras sida innehåller 12 låtar och dom flesta av dom är släppta på diverse olika format tidigare, vilket jag inte ser som något hinder då det handlar om små upplagor runt om i världen. Det handlar om ganska tidstypisk råpunk som ibland sneglar lite åt det crustigare hållet, och då framför allt riffen som tar små avstickare ifrån dom inslagna vändorna och blir lite metalliska ibland. Utan att för den sakens skull låta metal, men jag antar att ni fattar vart jag vill komma. Gött delay på sången. Om man skall vara petig så är det väl egentligen inget som gör att Detesto sticker ut från mängden. Men jag väljer att vända på det då och fråga om man måste det? Så länge saker är bra så är dom anser jag. Sedan kanske det gör det en smula knivigare för Detesto att få folk att lyssna på just dom i djungeln av band. Men jag tycker absolut att dom är värda att kolla upp, speciellt om du är nyfiken på nutida Sydamerikansk punk. Eller om du helt enkelt bara är torsk på d.takts driven punk att veva näven till. Dischange och Varukers cover kanske lockar också? Kan tillägga att det låter som att vissa låtar "hackar" på tapen, men det har väl med mastern att göra antar jag. Över till Defekt från Göteborg då. Ett band jag tidigare bara sett live en gång. Det var  på Hygget för några år sedan och mitt (då alkoholpåverkade i och för sig) huvud vill minnas att det var bra. Men när jag satte på deras sida så lät det inte alls som jag kom ihåg det, hahaha. Jag kom ihåg det som snabbt och ettrigt men möttes av halvslö, på gränsen till growlig käng med slappt virvelljud osv. Ni vet den typen av käng när vi äldre gubbar/gummor står och gungar förnöjt med kroppen och då och då slänger upp en näve i luften? Tidslös svensk käng som skulle kunna vara inspelat 1994 likaväl som 2024, och det är ju sällan ett minus i min bok. Inget för den som letar efter något nytt och eget, men vem fan gör det? Extra push för Anna-Karins sång med som besitter en rejäl jävla dos pondus. Just det, Defektsidan innehåller 8 låtar. Stabil kassett som släppts av radarparet Mosslik Tapes / Brus Tapes i som jag tidigare sa endast 50 ex. mossliktapes@gmail.com eller brustapes@gmail.com

Drop The Bomb # 11 Fanzine

Internethatande fanzinekollektivet bakom Drop The Bomb skickar ännu ett ex till mig att orda lite om här, men jag antar att dom skriver ut detta sedan och läser det fysiskt (puss på er allihop). Med det sagt så måste jag ju smöra lite och säga att jag älskar Drop The Bomb, och har så gjort sedan första numret. Att dom också är ett synnerligen drivet kollektiv där samtliga enligt mig har ett gött flow i skrivandet och sättet att uttrycka sig på. Vilket iofs kan förklaras av det faktumet att det inte är några duvungar någon av dom och samtliga har tjänstgjort många år inom "scenen" på olika sätt, och vägrar att pensionera sig. Färre domedagsprofetior och d-takts teori denna gången, men misstänker att det har med Bombmannens andra tillfälliga åtaganden att göra. Finns dock gott om andra höjdpunkter i detta nummer att gotta sig åt. Som en svinlång och ingående "välgörenhetsintervju" med sympatiska B.E.T.O.E, och en annan med Krogh och Kåre'n om deras fanzine "Distortion Faith" som även Sylen var en del av. Och även jag fick äran att bidra med två intervjuer med Utanförskapet och Tatuerade Snutkukar till nämnda tidning när det begav sig. Även Kroghs nuvarande zine No Plan synas under luppen. Rawheads får i vanlig ordning några sidor + även omslaget denna gången. Nördig som man är, så var höjdpunkten för mig när kollektivet på 9 sidor skall bena ut frågan "Vad är (svensk) käng" för en tilltänkt artikel antar jag. Och ja, denna konversation utspelas ju via det här internetet. Jag är dock otroligt tacksam att man publicerade detta istället för en "färdig" artikel. Det här är mycket roligare och jag hoppas på 10 sidor till i nästa nummer. Och Prillskans bildkonst (ja jag väljer att kalla det för det vad du än säger) är ett uppskattat tillskott. Vad finns det mer att hitta här då? Jo Eremitens sidor om Uncurbeds "Keeps the banner high", som jag fått bannor på annat ställe för att jag påpekat att han valde fel platta. Vänskapliga bannor skall dock tilläggas. Och Bombmannens första (i punksammanhang) outning som Jonna har fått några sidor. Hatten av. Det är såklart köptvång i vanlig ordning på Drop The Bomb, och kolla gärna efter gamla nummer när ni beställer för att kompensera upp postens jävla porto-ocker. argaarkivarien@protonmail.com eller dropthebombzine@protonmail.com