N:a Hospitalet / Pastoratet - Bara Skiten Avtar 12''/CD

 

Två tidigare bekanta band delar på en platta. Eller ja, i fallet Pastoratet så innehåller dom ju medlemmar som jag umgåtts med i snart 30 år. N:a Hospitalet tyckte jag ju var helt okej på deras förra platta, men nu har dom höjt sig som fan tycker jag. Det handlar fortfarande om exakt samma typ av jävligt enkel 77-aktig punkrock med texter på svenska. Men låtarna här är helt enkelt bättre än senast. Dom håller det jävligt enkelt med få ackord och garanterat meckfritt vilket är jävligt befriande och ganska ovanligt vad gäller det Second Class Kids brukar släppa. Och sångerskan Rebecca förtjänar verkligen allt beröm hon fått i andra recensioner, för hon höjer verkligen N:a Hospitalet ett par snäpp. Tveksamt om jag skulle gilla det lika mycket med en skitnödig gubbe på sång. Av dom fem låtarna är det bara avslutande "En regnig dag" som jag inte riktigt tilltalas av. Svinsimpel, svängig punkrock med hjärtat på rätta stället och bra skrivna texter. Jag gillar't som fan och KRÄVER att nästa släpp blir en egen 7''! Pastoratet då? Är ju alltid lite knivigt att skriva om band där några av medlemmarna är vänner till en sedan snart 30 år som tidigare skrevs. Men Pelle har ju skickat hit plattan så det är väl bara att köra... Det är väl den ultimata hybriden av amerikansk och svensk melodiös punk. För egen del så tycker jag att det är synd att tonvikten tyvärr lutar åt det amerikanska hållet och banden på Fat Wreck / Epitaph. Första låten "Äckel" är väl den jag gillar bäst om jag ska välja en, då den är lite rakare och innehåller textrader av Eddie Meduza. Mitt största problem är väl att även när det är tänkt att det ska låta förbannat, så tycker jag inte att det gör det ändå. Det blir liksom inget tryck eller aggressivitet pga alla stämmor, slingor och whööö-hööö körer. Bättre än tidigare plattor tycker jag dock att det är, om det skulle vara av intresse för någon. Tror dock dom flesta är tvärtemot mig och gillar Pastoratet och det gör ni rätt i, för jag hör ju att det är bra. Det tilltalar mig inte bara. 5 låtar från varje band är det förresten, och 5 av dom kommer jag lyssna på igen massor med gånger.

Total Misär - Bortom Mörka Hav CD

 

Jösses jävel! Det här blir väldigt speciellt för mig då det blir en rejäl resa bakåt i tiden och nostalgin bara haglar över mig. Total Misär släppte 2 kassetter (1993 & 1994) när det begav sig och dessa lyssnades nästan sönder. Jag har fått köpa 2 nya ex under resans gång. Vi spelade ihop många gånger och jag vågar inte ens gissa hur många gånger jag såg dom live. Och blundar jag när jag lyssnar så känner jag nästan lukten av Karlsholme i Mariestad eller den där bygdegården i Lyrestad. Och nu har man alltså sparkat igång maskineriet igen, men denna gången med trummisen från 3 Meter Älg på bas. Och jag gillar skarpt att man inte dragit igång igen för att göra ett gäng nostalgispelningar med publikfriande allsångspartier i "Diezelmannen". Utan man gör det genom att spela in ett gäng helt nya låtar, släppa det själva, och göra det på riktigt. För att man fortfarande är förbannad på skiten som tillåts hända runt om i världen. Och nej, jag vet att ett sketet band från schlätta inte kan förändra detta, men dom gör i alla fall något. Musikaliskt så låter det faktiskt rätt mycket som förr, med skillnaden att instrumenten spelas lite bättre och texterna känns lite "vuxnare". Det är snabb, melodiös punk på svenska, med ena foten i trallpunken helt klart. Dom molliga gitarrslingorna och stämsången finns där. Men jag vill ändå inte kalla dom ett renodlat trallband. Dom är för hårda för att slängas in där. Dom låter väldigt "Mariestadskt" om man kan säga så. Kanske att jag är partisk och att det är svårt att tävla mot nostalgin, men jag gillar plattan som fan. Svårt att hitta någon favoritlåt, men tror att avslutande "Pengar och döda ting" (som är från 89/90) blir min vinnare då den känns lite snabbare och lite argare. Men som sagt, en grym skiva som jag inte kan värja mig emot. Om jag tyckt annorlunda om detta var det första jag hörde med dom? Kanske, men det är såpass bra att jag hoppas och tror att dom kommer hitta ett gäng nya lyssnare med "Bortom mörka hav". Dra ett mail till info@totalmisar.se om ni får feeling och vill köpa en platta eller kolla in deras bandcamp.

Microlaxx - Världens Bästa Magmedicin Promo MCD

 

Microlaxx är ett tror jag helt nytt band och detta är deras första släpp. Tanken var nog att det bara skulle släppts digitalt, men om jag fattat det hela rätt så kommer det ett släpp på CD. Och det står Grönpeppar Records för, som har flera släpp på gång så det är bara att hålla ögonen öppna. Har faktiskt ingen aning om vart dom kommer ifrån då infon är i stort sett obefintlig. Jävligt coolt att det börjar komma lite sketongar och sänker medelåldern lite i den lätt föråldrade scenen. Yngsta medlemmen i Microlaxx är 15 år. Precis som det skall vara. Unga och arga som inte ber om ursäkt för sig själva. Hur låter det då? Jag måste ju säga att jag blev positivt överraskad då jag trodde det skulle handla om dåligt spelad trallpunk, förmodligen pga namnet (fördomarna sitter hårt....). Det låter väldigt mycket 80-tal om Microlaxx, även om det är svårt att peta in dom i en specifik genre. Råpunk är det inte riktigt heller även om det ofta drar däråt. Snabb smått kaotisk punk på svenska skulle jag beskriva det som. Hade dom lirat under första halvan av 80-talet skulle dom varit med på varenda platta i stil med Varning För Punk boxen, GBG HC Punk osv. Favoriterna för mig är entaktsstökande "Tortera Mig" och "Noll Kontroll" som låter väldigt Göteborg 1983. Avslutande låten "Brev Från Hemmet" av Charta 77 sabbar dock helheten lite grann för mig. Har inte hört originalet, men här är den inte speciellt bra. Hade hellre sett (hört) 6 minuter egen musik än dom 8 minuter det blir covern inräknad. Hoppas och tror att nästa släpp blir en split 7'', det skulle passa dom perfekt. Lyssna på plattan här , eller dra ett mail till gronpepparsås@gmail.com för ett ev fysiskt ex när det kommer. 

Astmatisk Gapskratt - Blackskatecruststreetpopcorepunk LP/CD

 

Ny platta med norska Astmatisk Gapskratt släppt av svenska Second Class Kids. Jag skrev ju även några rader om deras förra platta vilken jag inte gillade överhuvudtaget, så peppen var ju inte enorm när jag skulle ta tag i denna plattan. Och jag måste säga att jag höll på att ge upp redan i första låten med värdens jobbigaste gitarrslinga plus helt bedrövlig sång. Och dom här gitarrgrejerna är ständigt återkommande skivan igenom. Jag personligen ledsnar jävligt fort på dessa ensträngsslingorna. Och sången åtgärdas ju av sig självt då jag tror dom är flera som delar på den. Och är så inte fallet så är mitt råd att lägga ner sättet första låten sjungs på. Känns överlag annars som det blivit lite ruffigare än senaste LP'n. Det är ju fortfarande jävligt melodiöst och studsigt för det mesta, men det låter som att dom har plockat in mera hårdrock/metall i musiken jämfört med vad jag tidigare hört. Därmed inte sagt att jag tycker det är bra, även om det slår förra plattan. Deras mishmash av skate/street/hc funkar inte för mig överhuvudtaget och redan efter ett par låtar så känner jag mig mer än färdig med deras sällskap i öronen. Har ingen aning om om det gått 5,9 eller 12 låtar när jag lyssnat, det liksom bara går mig helt förbi. Största plusset är väl att dom sjunger på norska och låten "På trynet" som räddas upp av kvinnlig sång. Det är faktiskt den enda låten jag minns trots flera genomlyssningar. Att detta är något jag inte kommer lyssna på igen har ni nog förstått... Och så alla dessa jävla whoooooa-whooooöööö körer, men det tar vi en annan gång.

Jerrys Farsa - Självmord Och Inga Visor CD

 

Den alltid lika trevliga Siken har skickat hit den senaste CD'n med sitt skötebarn Jerrys Farsa. Och om jag fattat det hela rätt så är detta tänkt att vara bandets svanesång. Jag har följt Sikens förehavanden i en massa år och jag tror att det första han skickade hit för recension var en CD med bandet Moderatjävel redan 2009. Jag har väl aldrig varit något stort fan av Jerrys Farsa då jag tycker att deras trallpunk är på tok för sprallig... Jag har liksom svårt att ta det på allvar. Skall det trallas här på Kullegatan så föredrar jag den i moll. Dom envisas ju även med blås i vissa låtar och det har jag aldrig förstått mig på faktiskt. Varken här eller någon annanstans (MTV get off the air med Dead Kennedys undantaget). Det bjuds i alla fall på 13 lättsmälta trallpunksdängor som jag tror hade varit da shit om det kommit 1994 då det kryllade av band som lät så här, och många av dom betydligt värre än Jerrys Farsa. En hel drös av folk är inbjudna att medverka på olika sätt på plattan och av dom så är det sången från Jojo (Belta 53) som gör sig bäst i mina öron. I mina öron är det "Jerrys Morsa" och "Livet Var En Fest" som höjer sig några snäpp, men 2 låtar av 13 räcker inte för att övertyga en trångsynt gubbe som mig. Men är det sprallig trall som får dig i rätt feeling så köper du plattan, och det fort för den är bara gjord i 50 exemplar. Släppt av Buzzbox Records.

Tragedi # 6 / Dementia Fanzine

 

Micke lägger ner Tragedi i pappersformat och gör det genom att splitta med Dementia, där även redaktör Henrik säger att detta är sista numret för hans del också. Rätta mig nu om jag har fel, men visst fan har ni splittat förr? Brukar gilla Tragedi, och även Schizo som Micke gjort, men denna gången tycker jag inte riktigt att det räcker ända fram. Det lilla innehåll som finns är väl inte så mycket att säga om. Men min betoning ligger på just ordet lilla. Tragedi är endast 13 A5 sidor "långt" omslag inkluderat, och Dementia återfinns på blott 11 sidor. Rövsvett intervjun gåt inte att läsa i mitt ex då endast halva texten syns, resten har hamnat utanför sidan, och det är ju lite synd då det bandmässigt var dom som intresserade mig mest. Annars är det recensionerna jag finner mest nöje i, för det är något Micke är grym på. Att hitta orden och skriva bra recensioner. Gillar också sidan han kallar "En titt i skivsamlingen" skarpt. Det återfinns även intervjuer med Borgerlig Begravning, Death By Horse och Suggorna. Plus en snabbgenomgång av Rancids fullängdare. Så visst har han tryckt in en hel del grejer på dom få sidorna, men jag gillar ändå dom tidigare numren bättre. Synd att han lägger ner zinet måste jag säga. Han kör ju dock vidare med bloggen, och det gillas skarpt. Du gör ett jävla bra jobb Micke!
Dementia ger mig inte mycket alls faktiskt... Redaktör Henrik skriver att det är gammalt överblivet material, men att han ville få ut det av respekt mot dom som faktiskt tagit sig tid att svara. Så innehållet är endast två intervjuer med Sten (2018) och Krossad (2007). Även en artikel kallad "Välkommen till korna på Almvik" som berättar kort om ett Krishna-kollektiv som tar hand om kor, så kallat "kobeskydd". Dementia känns väldigt oinspirerat och faktiskt rätt tråkigt trots endast 11 sidor att läsa igenom. Så köp för Tragedis skull i så fall läsmässigt, men även som en tumme upp till Micke för vad han tidigare gjort och gör just nu. 30kr för 24 sidor i färg.

Band från Östergötland sökes!!!!!

 

Esox Lucius söker band till sin nästa samlingskassett i serien "Hälsningar Från...". Denna gången är det Östergötlands tur. Så spelar du i ett nu aktivt band, och känner att ni har en låt eller två över så tveka inte att kontakta C-O på krimtank@hotmail.com. Allra helst en tidigare osläppt låt, men den diskussionen överlåter jag till er band och Direktör'n om den ens skulle uppstå. Sista Januari är satt som deadline. All form av punk är välkommet. 

V/A - Ursäkta Röran vol 1, Vi Sprängde Hela Skiten Promo CD

 

GP-Sås-Martin har dragit igång projektet att ge ut samlingar med dagsaktuell svensk punk på regelbunden basis. Digitalt. Det kommer alltså inte bli några fysiska utgåvor, utan tanken är att hålla det på "nollbudget nivå" fritt för alla att ta del av. Ett beundransvärt initiativ som borde tilltala dom flesta. Jag fick en CDr skiva skickad till mig då jag ju inte recenserar digitala släpp pga tidsbrist då jag dränks i länkar... Det är 13 låtar på denna första volym, och det innefattar allt från vis/folkpunk till råpunk. Allt från helt nya band till stofiler som har hållt på i dryga 30 år. Jag gillar ide'n som fan och köper det rakt av, men jag är ändå en (av få?) som aldrig skulle lyssnat på den om jag inte fått den på CDr. Jag tycker det är så sjukt jävla trist att lyssna på musik digitalt, samt att jag hellre lägger tiden på att lyssna på något jag köpt eller fått till mig för recension. Varken tid eller intresse finns att rota runt på nätet efter musik. Även det faktum att jag spenderar väldigt lite tid vid datorn spelar nog in. Så jävla gammalmodig/tråkig/trångsynt är jag. Men som sagt jag fattar hela grejen rakt av och hoppas att massor av folk hoppar in och lyssnar på denna och framtida samlingar.  Vilket kanske leder till att man hittar nya band man diggar och sålunda skaffar deras fysiska släpp. Win/win. En del av banden gillar jag som fan, och en del gillar jag inte ett dugg, men jag låter det vara osagt vilka som är vilka. In på Grönpeppars bandcamp och lyssna om ni får sug. Och hör av er till gronpepparsas@gmail.com för medverkan på framtida volymer. 

Böset / Last Climb - Split Kassett

 

Sista kassetten i högen som Esox Lucius skickade mig för ett tag sedan. Och jag har sparat den bästa till sist. En split med favoriterna i Böset och Last Climb. Dom senare hörde jag faktiskt bara hört på 2 samlingskassetter trots att dom släppt både en 7'' och en LP. Kan ha sett dom live, men minns inte säkert. 
Om jag börjar med Böset så är det 4 låtar med dom, och det är väl inte så jävla mycket mer att tillägga utöver det jag skrev om split 7'' som kom nyss. Det är en smäll rätt i käften som vanligt med Göteborgs finest. Ettrigt och argt så in i helvete. Måste även plussa lite för dom klockrena samplingarna Böset använder. Passar perfekt till deras tjackade hardcore. En av låtarna återfinns på split 7'' med Deny, och en är en cover av Röda Kapellet. Den sistnämnda skiljer sig lite grann från dom andra, men det låter ändå Böset om den. Föredrar dock deras egna låtar framför denna. Om vi går över till Last Climb från Vimmerby då. Dom är ju lite modernare i sitt sound om man får säga så... Det är hardcore i botten här med, men med en crustigare framtoning. Eller ja, crust och crust. Det är lite meckigare, växelsång, svindistad bas, lite mer metalliskt. Och det växlas en del mellan tempona och även drag av moshpartier går att hitta om man letar lite. Dom låter ganska "osvenska" musikaliskt. Svårt att få fram vad jag menar... Men jag tycker det är jäkligt bra. Det är ett jävla manglande och det är aggressivt som fan. Kan tänka mig att det vevas nävar i luften när dom spelar live. Sammanfattningsvis en jäkligt bra split med 2 hardcoreband som skiljer sig enormt ifrån varandra. Men här är det bara gött. 4 låtar med Last Climb också förresten. Köptvång på denna.

V/A - Hälsningar Från Småland Kassett

 

Detta är första kassetten i vad som är tänkt att bli en serie med kassetter där man betar av alla Sveriges landskap och enbart nu aktiva band. Esox Lucius är hjärnan bakom det hela, men denna är ett samsläpp med Brus-Tapes. Det är en jävligt bra blandning måste jag säga av gamla och nya band, välkända och okända, samt genrespridning. Måste dock ta upp en grej som jag tänkt på rätt länge, men glömt att ta upp i varenda recension av Esox Lucius samlingskassetter. Kanske bara är jag som vill ha det så, men numrera låtarna och vilken sida dom är på. Även kontaktinfo till både bolag och band tycker jag skall vara med. Kanske helt onödigt i dessa internettider när allt bara är en googling bort, men tycker som sagt att det hör till på något sätt. Bra Mask att du kom ihåg att skriva det denna gången. Tillbaka till innehållet på kassetten då så finns där ju allt från trallpunk a'la 94 till vansinnes hardcore, så det finns grejer för alla att upptäcka här och få en inblick i vad som händer i dom småländska skogarna. Och med det sagt så finns det också en anledning för alla att köpa ett ex av kassetten. Och sov inte, för endast 100 ex är gjorda. Vilka mina favoritband är låter jag vara osagt, och rabblar helt enkelt upp dom allihop. Grace will fall, Last climb, Striker, Sista droppen, Krimtänk, Degeneration, Prygel, Röjsåg, Ett steg närmare döden, Slutet, Rövsvett, Warcollapse, In my way, Belta 53 och Utrota. Just det... Är det bara på mitt ex det kommer en snutt av en annan låt mitt i Krimtänks "Ingenstans"? Skaffas från krimtank@hotmail.com

Kapten Grå - 80 Talets Barn Och Föräldrar CD/LP , Pierre Pettersson - Måste Man Vara Så Jävla Lycklig Hela Tiden CD/LP

2 medlemmar från Lastkaj 14 släpper soloplattor samma dag, och det är förstås Second Class Kids som ligger bakom. Lite slött kanske att slå ihop bägge plattor till en gemensam recension, men så får det bli. Har lyssnat igenom dom båda två nu ett antal gånger, och det är ju helt klart Kapten Grå som tilltalar mig mest. Både textmässigt och musikaliskt. Då jag tycker att Pierres platta låter som ett aukustiskt Lastkaj 14 så är Kapten Grå långt ifrån trallpunkland och i mina öron mycket intressantare. Här är det mera lågmält och visinspirerat samt att det finns lite igenkänningsfaktor i vissa texter. Jag skall inte säga att Kaptenens skiva är mera genomarbetad, för det vet jag ingenting om. Men den känns mycket mera egen och personlig på något sätt. En känsla svår att sätta fingret på, men som finns där. Vad gäller Pierre Pettersson plattan så tror jag som sagt att jag har svårare att släppa Lastkaj 14 när jag lyssnar och flera gånger kommer jag på mig själv att jag lägger till distade gitarrer och trummor i skallen när jag lyssnar. Och när jag forskat lite så blir jag ju varse att det finns återanvända både Lastkaj och Skumdum låtar på plattan. Se det dock inte som att jag sågar plattan fullständigt för det är inte min mening. Tror faktiskt att det är den plattan av dessa två som kommer gå hem bäst hos Second Class Kids vanliga kundkrets och vänner av Lastkaj 14. Men hos mig så är det Kapten Grå som smäller högst och den kommer defenitivt att spelas flera gånger när jag är på det humöret. 

Gefyr - Livsfarlig Ledning 7''

Jag älskar Gefyr! Egentligen skulle jag kunna skita i att skriva mer, men lite mer kan ni få då... Hudiksvall Hardcore/Käng av allra bästa sort bjuds det som vanligt på när Gefyr släpper nytt, precis som på alla deras andra släpp. Jag har i och för sig inte hört split LP'n med Förgiftad än, men allt annat har ju varit rent guld. 6 låtar är det på denna 7'' som är ett samsläpp mellan Flyktsoda och Angry Hudik, och att hitta en favorit är svårt då det är högsta kvalitet på allt. Det är återigen Totalitär och No Security som först ploppar upp i skallen på mig, men finns det någon rättvisa så ska Gefyr vid det här laget vara såpass bekanta för alla som läser här att dom inte behöver jämföras med andra band. Eller det borde i alla fall vara så... Det är fan inte många som slår dom på fingrarna i Sverige idag. En stompig fyrtaktare bara så hade det blivit högsta betyg från mig. Köptvång på denna 7'', och jag skall skaffa split LP'n på rot. Kan ju tillägga att jag tyckte det var jävligt gött att detta släppet inte var en split, för den förra split 7'' fick man alldeles för lite Gefyr på för att vara helt nöjd.
 

M:40 - Arvsynd CD

 

M:40 från Lidköping har ju hållt på en jäkla massa år nu, men detta är faktiskt första fullängdaren på 7 år. Den kom förra året på LP och nu har Halvfabrikat släppt den på CD. En jäkligt snygg sådan skall tilläggas. Inbunden som en bok med texterna och ett gäng bilder (som det säkert finns någon djupare mening med som jag inte fattar). Fick även en poster med mitt ex. Mitt intresse för M:40 har faktiskt alltid varit ganska svalt, och det är väl inget som förändras i och med denna plattan. Den här typen av punk, eller neocrust som ungdomarna säger är verkligen min akilleshäl. Det är förmodligen mängder av timmar som lagts på att arra ihop låtarna och få ihop dom. Det byts tempo, det slingas på gitarrerna, det stoppas och startas. Kort sagt så händer det en jävla massa i låtarna. Men i mina öron låter det exakt samma i låt efter låt efter låt... Att det är 2 sångare (ibland 3) brukar ju ibland hjälpa att få lite snurr och variation på det. Men inte heller det hjälper mig. Kan ibland kännas jävligt dumt när jag får denna typen av plattor att recensera, för jag hör ju att det är bra. Men det fäster inte för 5 öre på mig. Tycker mig höra att denna plattan är lite mer metallisk än dom tidigare varit om jag minns rätt. Och att det är lite mer inslag av sådana där gråt-band typ Cult Of Luna? Svinbra ljud, svintight och välspelat. Gillar du denna typen av modern crust så kommer du förmodligen få byxaskott av "Arvsynd". Själv är jag som synes väldigt skeptisk.

Gubbjävlers - Jag Grillar När Jag Vill! 7''

 

Fortsätter att beta av recensionshögen. Och nu har turen kommit till Gubbjävlers från Stenungsund. Har tidigare avhandlat en kassett med dom som jag vill minnas var helt okej. Det är textmässigt gubbsurt och gött även denna gången. Sett ur den kränkte medelålders mannens synvinkel. Och jag måste nog säga att jag gillar texterna mer än det musikaliska framförandet här på denna 4 låtars 7''. Det handlar om ganska rak punk på svenska. Och det låter både gammalt och nytt på samma gång på nåt sätt. Dom håller det enkelt med rötterna i det tidiga 80-talet, och "Pelargoner" låter som något Freddie Wadling skulle kunna gjort delar av riffet till (får jag för mig i alla fall). Personligen skulle jag vilja ha mera stök och skrammel i ljudbilden, för då tror jag att låtarna skulle lyftas ett snäpp. I alla fall i mina öron. Tycker det blir lite för snällt nu och knytnävarna som delas ut träffar lite löst bara. Det blir fan lite för gubbigt periodvis... Men räds inte vad jag tycker, utan gillar du rak, enkel, svensk punkrock så kollar du in denna 7'' bums. Inspelad hos Siken (Giftigt Avfall) och släppt av Computer Killed The Recordstore

Battletruck - Nihilistic Vision CD

 

Battletruck skickade hit sin nya platta med ett medföljande brev som löd -"Nu låter det väl inte Onkel Kånkel om gitarrerna längre? Eller?" Mitt svar är att -Nej, det gör det inte.
Stockholms Battletruck är alltså tillbaka med en 10 låtars CD, där 4 av låtarna fanns med på förra MCD'n "First blood" som jag tyckte var helt okej. Tycker man hittar rätt gott om olika influenser här. Synthen gör ju att det blir en slags postpunk-feeling över det hela, vilket jag vanligtvis inte gillar. Men här funkar det. Kommer att tänka på hur Sex Sex Sex lät lite när dom fortfarande hade synth med i sättningen, kanske pga att Battletruck också slänger in lite industriaktiga grejer ibland för att krydda upp det hela. Ibland låter det faktiskt som att dom försöker få trummorna att låta trummaskin. Grunden är dock fortfarande Dwarves, Turbonegro osv. Liksom förra plattan så tog det mig ett par gånger att uppskatta det ordentligt, men sedan sätter det sig och jag hittar mer och mer saker jag gillar. En jävligt rolig grej är ju att dom rätt som det är slänger in lite svenska meningar och fraser i texterna. Sammanfattningsvis så tycker jag bättre om denna plattan än förra, och hade jag satt betyg på plattor så hade denna hamnat precis i mitten av skalan. Inte dåligt, men inte svinbra heller. Ja ni fattar...

Vinnarcirkeln - Om Handen Gör Fel... Kassett

 

Det hörs direkt vart ifrån Vinnarcirkeln kommer ifrån. Kanske kommer dom hata mig för att jag skriver detta, men arvet från Raped Teenagers går inte att förneka. Mecket finns där. Hastigheten finns där. Lekfullheten finns där. Även sången är väl i samma skola får man väl säga. Deras tidiga 7'' var kanske aningens aggressivare musikaliskt som har fått stå tillbaka lite grann med tiden. Men det känns i det här fallet som ett rätt naturligt steg, och jag tror inte att dom är klara än. Jag förutspår ännu mer meck i framtiden. 7 stycken välarrangerade låtar ryms på denna kassett och alla håller måttet. Ingen låt som enligt mig sticker ut åt något håll, vilket ju får ses som något positivt. En stabil dos av Linköpngs Hardcore helt enkelt. Släppt i endast 40 ex, så sov inte om det verkar intressant. Jag kommer säkerligen plocka fram denna kassett igen. Ännu en gång Esox Lucius som ligger bakom och adressen dit är ju krimtank@hotmail.com

Anti-Lam Front - Soloalbum CD/LP

Pelle på Second Class Kids har skickat hit Anti-Lam Front från Trondheims nya fullängdare, och det tackar jag för såklart. Men det skall ju sägas direkt att jag inte är något fan alls av Anti-Lam Fronts skate/trallpunk. Det är på tok för hurtigt och studsigt för mig. 2 låtar på en split 7'' (recenserad här) pallar jag utan problem. Och kan då uppskatta det lite grann för vad det är. Nämligen otroligt tight, snabb och välspelad skatepunk med drivor av stämsång, stopp, tempoväxlingar och allt som hör genren till. Det enda som skiljer dom i mina öron från dom andra banden man hört är att Anti-Lam Front sjunger på Norska. Är du inne på denna typen av hurtig, glättig punk så kommer du förmodligen att älska dom. 14 låtar är det på plattan i alla fall, och det är enligt min högst personliga åsikt 12 för mycket. 
 

Sekunderna - Paradiset EP + 3 Kassett

 

Satan, nu knakar det i råpunksfogarna kan jag lova... Jag är tokfast i Sekundernas poppunk. Är mig veterligen tidigare helt obekant med Umeås Sekunderna, tidigare under namnet Persona, tills jag hörde dom på "Hoten från underjorden". Då deras låt "Måndag morgon" drog igång så hajade jag till ordentligt. Dels för att den bröt av mot det andra, och dels för att det är en sjukt jävla bra låt. Detta är alltså deras EP "Paradiset" + 3 låtar från en EP dom släppte under namnet Persona, nu släppta på kassett av Esox Lucius. Och jag gillar deras poppunk (med fördel pop faktiskt) som är fylld med go stämsång och melankoliska gitarrer. Tycker faktiskt att varenda låt håller hög klass och jag är långt ifrån less när jag lyssnat klart. Tror faktiskt bara att det är Broder Daniel som fixat det innan när det gäller indie/pop/kalladetvadnivill. Nu låter väl inte Sekunderna som BD direkt, men då fattar ni lite mer kanske vad jag menar. Få band som når upp till BD, oavsett genre iofs. Haha, nog om dom, nu är det Sekunderna vi pratar om. Tycker absolut att ni ska kolla upp dom, även om ni inte brukar lyssna på den typen av musik. Det funkade ju på mig, och jag brukar vara jävligt bångstyrig. Dra iväg ett mail till krimtank@hotmail.com och fixa ett ex. Själv ska jag lyssna en vända till och jaga rätt på dom båda 7'' som är släppta av Luftslott Records. En LP skulle ju fan sitta som en keps med....

Deny / Böset - Split 7''

 

Arvid, söt och smäcker trumslagarpojke i Deny var och lämnade av denna för några veckor sedan till min glädje, för den har jag ju sett fram emot att höra. 2 band som jag gillar på samma platta borde ju inte kunna bli annat än succe'? Eller? Jag börjar med Deny från Mariestad och deras Schlätta-crust. För jag tycker fan att det låter mer och mer crust om dom, och mindre käng. Det skramlar mindre nu i mina öron. Mer hi-hat och ride än crash om man så vill. Hockeykörer i 3 av 3 låtar. Mer slingor än ensträngssolon. Nu raljerar jag lite såklart, för i grund och botten är det samma Deny som tidigare, men det är helt klart lite mer polerat än det varit förut. Favoritlåten är helt klart "Fight Back" med sitt Avskum-iga versriff och näven i luften refräng. Stabil insats. På andra sidan återfinns Böset från Göteborg som körde över mig totalt med sin 10'' som kom för något år sedan. GBG-HC av finaste sort. Och efter att ha lyssnat på deras 3 låtar (alldeles för lite) så ändrar jag mig inte en tum i att Böset är ett av dom bästa nu aktiva banden vi har i Svea rike. Sylvass jävla hardcore rätt på käften med lika rakt på texter som skriks ut på bredaste göteborgskan sedan "Ronka". Har för mig att jag tyckte dom var otroligt bra live, men minnet är lite suddigt från den där kvällen i partytältet på berget... En jäkligt bra skiva sammanfattningsvis där båda sidor kommer spelas mycket framöver, med en liten fördel Böset. Så det är såklart inget att tveka på utan kontakta Johan på flyktsoda14@gmail.com och köp ett ex du med. Men nästa gång vill jag ha bägge banden på varsina egna plattor. Plattan är släppt av Flyktsoda om inte det framgick. 

Headons - Bäst Före 16-10-2014 (Kassett)

 

Headons är ett namn som jag ofta springer på på olika sidor på facebook. Antingen för att många gillar dom, eller för att medlemmarna själva är grymma på att marknadsföra bandet, jag har inte svaret på det. Vet att dom är ifrån Halmstad i alla fall och består av medelålders gentlemän. Denna kassetten innehåller 10 låtar och släpptes alldeles nyss av Esox Lucius, men har tidigare funnits på Spotify (där med 8 låtar). Mitt första intryck av Headons var att jag tänkte att det är jäkligt "slätt". Det händer liksom inte så mycket i låtarna... Nästan ingenting. Inte i dom första två låtarna i alla fall, som bara spelar förbi utan vare sig solon, fill-ins eller någonting. Svinsega. Sen ökar tempot till tredje låten och det blir ett annat flyt i alltihop, och peaken kommer i fjärde låten "Säg det" och följande "Donald"som är tapens lätt bästa låtar. Får inte fram ur minnet vad jag tycker det påminner om, men nåt svenskt 90-tals band är det. Ganska skönt dock att bara kunna beskriva ett band med epitetet "punk" för det är precis vad det är. Inga prefix som rå,trall,crust,hardcore osv passar som beskrivning på deras musik. Sen står det still och tuggar några låtar igen tills kassetten är slut. 10 låtar av Headons punk på svenska blir alldeles för mycket för mig och det är inget förutom tidigare nämnda 3 låtar som direkt fastnade hos mig. Så mitt omdöme om denna kassett är ju minst sagt ljummet.