torsdag 21 oktober 2021

Mission Och Väckelse # 13 Fanzine

Bästa numret hittills då Jon äntligen börjat med kvallefrågor som favoritsupa! Det är sådant man vill veta. Vem bryr sig om sättning, diskografi eller hur länge banden har hållt på å harvat runt?  Det är procenten som är det viktiga!
Jag gillar att Jon på ledarsidan börjat vädra sina åsikter om olika saker inom punken, och denna gången har turen kommit till den något tveksamma affärside'n som en del bolag kört igång med att betala för en jävla massa testpressar och sedan göra specialomslag till dessa och sälja dyrt, innan den egentliga plattan kommit. Något jag personligen är ganska obrydd gentemot. Men aldrig övervägt att köpa heller å andra sidan. Skulle vilja se fler typ kolumner eller artiklar om olika ämnen i zinet, hade vart kul att läsa. Mission & Väckelse i övrigt är precis som jag vill ha det. Bra frågor som ofta genererar bra svar, Ulles klipp å klistra collage, och dom alltid engagerande, ärliga och välskrivna recensionerna. Jag gillar spridningen på intervjuande band som spänner över flera typer av punk + en intervju med mannen bakom Hunden som vägrade dö. Ett zine jag personligen inte är något större fan av, men formidabla svar plus att redaktören verkar vara en hyvens kis gör den väldigt intressant och informativ. Det enda jag inte gillar är typsnittet som används på ledarsidan, men det är nog gubbaögonens fel som inte längre är 100% pålitliga, haha. Bara att köpa från missionochvackelse@gmail.com

söndag 17 oktober 2021

Lastkaj 14 - Plan B 12''/MCD

Dagen är kommen som jag inte trodde skulle komma. Jag har fixat mig igenom en hel platta med Lastkaj 14 utan att få knutar på nerverna eller ofrivilliga svettningar.Nu har ju i och för sig "Plan B" bara 6 låtar på sig, men ändå. Jag har ju inte varit speciellt imponerad av dom tidigare släppen jag fått till mig, men Pelle på Second Class Kids har envist fortsatt att skicka hit deras plattor. Och nu till slut så får jag ge vika lite grann. Får för mig att det är jävligt mycket tidiga (2 första plattorna) DLK i riffen och sångslingorna. Ibland kan jag nästan höra Marts stämma. Det är som vanligt snortight framfört och det ligger nog en hel del jobb bakom arrangemangen. Visst blåser det på utav fan ibland, men jag tycker faktiskt dom låter bäst när tempot hålls nere, och det inte låter så mycket som det gjorde på andra sidan pölen (Epitaph, Fat Wreck osv) men alla dessa synkoper och lager av stämmor. Den lite nakna och vemodiga "Det är inte jag" har jag fastnat som fan för, samt inledande titellåten. Jag är nog nästan beredd att säga som jag sa om Slaveriets debut LP, att det är den "bästa trall/melodiösa plattan på svenska sedan 1995". Men bara nästan. För jag måste ha någon hang-up eller? Ja det har jag. Jag tycker att den manliga sången tenderar att bli något gnällig ibland. Inte "Ulke-gnällig", utan bara gnällig. Hur som så är det en överaskande bra platta. Det är väldigt sällan jag säger det om denna typ av punk som kommit efter 1995.
 

onsdag 13 oktober 2021

Elvira Bira - Vispunk CD

Grönpeppar Records fortsätter att ge ut plattor i rask takt, och det är ju skitkul när det ploppar upp nya små bolag och att det funkar. Nu har turen kommit till Elvira Bira och deras platta "Vispunk", vars första upplaga tog slut i ett nafs men är nu pressad på nytt. Förra recensionen handlade ju också om visor, och den gillade jag som fasen. Det här ger mig dock inte mycket alls. Om titeln är genrebeskrivande för hur vispunk låter, så gillar jag inte vispunk. I min bok så har detta inte mycket med visor att göra alls. Jag hänger förmodligen upp mig på titeln mer än nödvändigt, men jag kan inte släppa det. Visst finns det någon låt här och där som jag tycker i alla fall låter okej, men det beror på Mathildas sång och dom schyssta texterna. Musikaliskt så låter det alltifrån ett Bulgariskt tivoli till ska/reaggae med inslag av både Irland och Tysk ompa-ompa. Det spretar satan och omväxling förnöjer verkligen inte här... Nej det här gillar inte den puritanske surgubben alls. Kan ju tillägga att det låter bättre på svenska än engelska då det blandas mellan dessa språk.
 

tisdag 12 oktober 2021

Rick Titrö & Kärleksministeriet - Laglös CD

En platta visor, kan det vara något? Ja det kan det absolut vara. Jävlar vad jag gillar Rick Titrö & Kärleksministeriet och deras "Laglös" som jag fått på CD, men som till min och er glädje även kommer att släppas på vinyl inom kort. Här hittar jag inslag från allt jag gillar ifrån denna genre, och hör både tidiga Stefan Sundström (när han körde med Apache), Lars Demian och även lite Traste Lindens Kvintett. Har även några gamla demos med Lars A Johansson som också kan nämnas bland "influenser". Det känns billigt att jämföra med dessa kanske, men jag är rätt begränsad vad gäller visor och får ju jämföra med det jag känner till. Tycker dock tidigare nämnda är jävligt bra, och jag tycker även detta är jävligt bra. Och den skånska dialekten sitter som en smäck. Plattan och låtarna känns jävligt genomarbetade och snyggt framförda. Emellanåt är det ganska många som slåss om uppmärksamheten, men allt är tyglat och återhållsamt och inget tar fokus från något annat. Nej sammanfattningsvis så blir betyget från mig mycket bra, och det ät en platta som kommer att spelas mycket i framtiden. Bara att kolla in om du vill testa något utanför det som vanligtvis skrivs om här. Även den garvade viskännaren rekommenderas att skaffa plattan. 

måndag 27 september 2021

Wrong Band - Let's Go! 7''

Wrong Band från Stockholm är ett band som verkligen synts på olika sociala medier det senaste halvåret där man verkligen spridit namnet. Kändes nästan lite konstigt med tanke på att det då inte fanns en enda låt att lyssna på. Men det funkade uppenbarligen för här är nu deras debut 7'' släppt av Grönpeppar Records. Jag fick en låt skickad till mig för ett tag sedan via mailen, som jag tänkte att jag skummar igenom den så är det gjort. Det var låten "Roadtrip" som även inleder plattan. Och det är den överlägset bäst på denna 4-låtars giv. Där finns ett driv som påminner mig om Bad Religions korsat med lite Distillers, mycket pga den kvinnliga sången. Refrängen är omöjlig att värja sig emot och ett göttigt "Don't prey on me" gitarrsolo. Gillar denna låten som fan faktiskt. Resten av skivan är dock inte i närheten av nämnda låt. Tempot falnar och med det så tycker jag att det blir alldeles för mycket metal-feeling över alltihop. Även sången tycker jag blir släpigare och mer hårdrockig. Det känns nästan lite tillrättalagt, eller slätstruket om ni hellre vill. Ljudet är ju väldigt cleant och det hjälper säkert till att förstärka den känslan. Inledningslåten klarar sig igenom det filtret på grund av att det är en jävligt bra låt (tempot gör säkert sitt till med). Det låter väldigt mycket Z-TV över Wrong Band. Ni som är lite äldre fattar vad jag menar. "Collegepunk", finns det nåt som kallas så? Det är ett ord som kommer upp i mitt huvud. Det låter amerikanskt, och inte så "argt" som kanske var tanken? Vad vet jag? 1 låt av 4 gick hem hos Sjögren... Tredje låten är en GES cover förövrigt, men här med engelsk text. Jättekonstigt.

måndag 20 september 2021

Young Rich And Pitiful - So She Said CDr

Young Rich And Pitiful från Borlänge har skickat hit en CDr med deras två senaste alster på som jag tror enbart är släppt digitalt. Kan inte erinra mig om att jag hört dom tidigare vilket ju är kul. Första låten "He's Got Everything" är en ganska tillbakalutad historia. Gitarrorienterad rock a'la USA sent 60-tal med influenser från psych/nuggets-banden. Men jag tycker det är lite för återhållsamt. Fan, öppna hi-haten och larma mer med gitarrerna! Mera MC5 och Stooges hade gjort låten gott. Den andra låten "So She Said" är lite rakare och låter lite mer som den tidiga USA punken, men ändå med fördel 60-40 rock. Dom gör det dock jävligt bra skall sägas och hade dom kommit 1996 istället då "actionrocken" var det coolaste som fanns så tror jag dom vevat tysklandsturneer flera gånger om året. Kan tänka mig mig att dom gör sig bäst live när både band och publik har fått sig några kalla innanför västen. Lite mera skrammel även på skiva så skulle jag gilla det betydligt mer än jag gör nu. Därmed inte sagt att det är dåligt. Testa Spotify för att lyssna själva.

onsdag 15 september 2021

Rawheads - s/t Kassett

Nytt släpp från Brus Tapes och Mosslik Tapes. Denna gången med Rawheads från Stockholm. 6 låtar ganska rak råpunk med kvinnlig vokalissa. På papperet borde det ju passa mig som handen i handsken, men jag måste säga att jag tycker det är ganska ljummet. Trots att det är ganska ettrigt riffat, bra fart, lite tempobyten osv. Tror att det kan bero bero på sången som i mina öron är otroligt enformig, den liksom startar och slutar i samma läge och däremellan så händer det inte mycket. Åtminstone jag hade uppskattat lite mer nyanser i sången. Svårt att skriva något om denna då den trots ett antal lyssningar går mig ganska obemärkt förbi, och det har liksom inte satt sig alls. Kanske jag som är tjurig bara, vem vet. För jag borde gilla detta, haha. Köp från brustapes@gmail.com eller mossliktapes@gmail.com 60 ex gjorda

måndag 30 augusti 2021

Broken Ribs - Together We Stand Kassett

Ännu ett släpp  från C-33 Tapes, och denna gången med Kirunas Broken Ribs. Vet faktiskt inte om bandet är aktiva idag då denna inspelning är ifrån 2016. 8 låtar + ett intro är vad du får. Måste ju börja med att ge bandet en eloge för beskrivmingen av sig själva på sin facebooksida, "No metal, no funk, no fuk, just plain oldschool primitive hardcore punk". Dom kan sin punkhistoria :-)
Nu låter det ju inte smack som herrarna som först använde sig av delar av ovanstående beskrivning, men ändå. Här är det hardcore av den amerikanska skolan som spelas och det hämtas väl influenser både från den äldre och den lite senare skolan, läs 90-talet. Och jag tycker faktiskt att dom låter klart bäst i fyrtaktsdängorna där man kan skönja lite Poison Idea vibbar. 2-takts låtarna är jag inte lika förtjust i då jag föredrar betydligt mera fart om det ska vevas old school HC i 2-takt. Vill ha det ettrigare och rappare än vad Broken Ribs kör här, och mera "stop and go" partier. Men som sagt, 4-takts pannorna sitter där dom skall och framför allt "Forced to fight" är ju en riktig pärla, och tillsammans med "Misled majority" utgör dom kassettens toppar. Ömsom vin och vatten här alltså, men funkar helt okej när dom är som bäst. Köp ett fysiskt ex för 35 spänn av bolaget eller kör snålvarianten via bandcampsidan. 

torsdag 12 augusti 2021

Sluta Ljug - Kattguld Kassett

Helvete också!!! Inte nåt jävla neo-crust krångel... Det var det första jag tänkte när introt till "Öppet hat" drog igång. Första låten på kassetten med Sluta Ljug från Mariestad. Men det var bara ljug för när introt var över så vart där inte en anstymmelse till neo-crust. Tack för det. En fyra låtars kassett alltså som är släppt i 50ex (lika delar röda och vita) av C33-Tapes. Men Sluta Ljug gör det ändå inte helt enkelt för mig då 2 av låtarna fäster hyffsat,  medans dom andra 2 bara drar förbi utan att lämna några direkta avtryck. Tempot är ganska försiktigt med 4-takt alternativt långsam 2-takt och det låter lite 80-tal fast gjort 2020. Lite skitigare, lite mer dist och lite mer förbannat än det var då. Gillar ilskan i sången, hon låter genuint förbannad, men samtidigt så tycker jag det faller lite på fraseringarna på vissa ställen. Det upplevs lite hackigt på sina ställen, både på sången och i musiken. Det är väl i och för sig en parentes i sammanhanget då sådant brukar lösa sig med tiden. På plussidan hamnar också körerna, som jag tycker kunde ta mer plats. Som sagt, gillar dom 2 första låtarna bäst och mycket av det ligger i intensiteten som jag tycker tappas efter dom. Tredje låten som är en rätt monoton 4-taktare tycker jag håller musikaliskt, men det kunde varit så mycket bättre med ett annat sång arr. Det blir skitryckigt med så korta rader till det riffet tycker jag. Så ja, väldigt ljummet tycker jag. Visst finns det saker jag gillar med Sluta Ljug, men även en hel del jag inte tycker smäller så högt vilket tyvärr väger över hos mig. 


söndag 18 juli 2021

Tokyo Lungs - Soul Music + Kassett

 

Namnet James Domestic kanske klingar bekant hos några av er då han har/haft lite projekt ihop med Cimex gamle trumslagarpojke Charlie (Bring The Drones och Pi$$er). Plus då hans "egna" Domestics. Tokyo Lungs är ännu ett av hans projekt, denna gången tillsammans med en av dom andra tjommarna från Domestics. Jag hade helt missat dom tidigare så jag är jävligt glad att jag fick denna kassetten skickad till mig som innehåller deras LP "Soul Music" och deras självbetitlade 7''. Det landar på totalt 33 låtar vilket vid första anblicken verkade helt sinnessjukt. Vem fan pallar 33 låtar? Men där sket jag i det blå skåpet, för jag hann inte tröttna alls, utan var snarare sugen på att köra ett varv till på raken. Det är till 90% snabb, ettrig smattrande hardcore som det lät på andra sidan Atlanten för sisådär 25-30 år sedan. Fast med brittisk sång... Den är inte så ettrig som många USA band hade, utan lite mer UK82 om ni fattar vad jag menar. Det går alltså mestadels undan rätt bra med låtar runt minuten utan några större utsvävningar förutom lite "stop and go partier" och något fyrtaktsbreak instoppat här och där, precis som det ska vara. Men sedan kommer låtar som t.ex "Lockdown" som avslöjar deras ursprung. Ett föredömligt släpp som jag hoppas kan få fler att upptäcka bandet, och det för endast 20kr plus porto på det föredömliga kassettformatet. Släppt av Krimtänk-pojkera Jon och C-O på deras respektive Brus-Tapes och Esox Lucius vars adresser finns på massor av ställen här på bloggen. Bara att köpa och veva med näven! Och fan vad kul det är att hitta nya svinbra band.

tisdag 6 juli 2021

Bombardment - The Sound Of War Kassett

Bombardment... Vilka jävla hjältar! Denna släpptes i endast 100 exemplar förra året av Blown Out Media, men har nu återsläppts av Brus Tapes och Mosslik Tapes. En kulturgärning av sällan skådat slag, då detta typ är facit hur det skall låta om man spelar käng. Inte helt oväntat då det är idel gamla rävar i bandet som kängat loss i gott och väl 25 år och tidigare roat sig i bl.a Diskonto, Discontrol, Anger Burning m.m m.m. Dischargeriffen står som spön i backen, D-takten sitter som en smäck, och sången är såklart dubbad på väl valda platser. Och basspelet är så jävla snyggt a'la Rainy så man hisnar. Skitkonstigt att inte fler basister anammat den typen av spelande då det enligt mig är lika förknippat med tidiga Discharge som D-takt. Men Robin sköter den biten fläckfritt (liksom Memphis i Giftgasattack). Det är egentligen bara löjligt att skriva mer om denna. Gillar du käng så gillar du detta, och det är tveksamt om det ens kommer komma något bättre släpp i år? Jag är tveksam. Lite medlemsbyten har det varit sedan detta spelades in, men tror inte det skall vara något problem inför framtida släpp. Bara att skaffa och spela sönder. Maila någon i familjen Engström/Pettersson på mossliktapes@gmail.com eller brustapes@gmail.com och kolla om det finns några kvar. 

måndag 21 juni 2021

Giftigt Avfall - Känsliga Varnare Tittas 7''

 Ny 7'' från ett av landets bästa råpunkband. Är ju bara att lyfta på hatten åt kreativiteten som aldrig verkar sina, och att det är totalt DIY från inspelning till släpp. Så jävla grymt jobbat. Låt och musikmässigt så är det deras utan tvekan mest strukturerade släpp, och även ljudmässigt så tror jag inte dom toppat detta på nåt tidigare släpp. Det handlar om råa, korta, primitiva jävla urladdningar! 11 stycken till antalet. Och det är fortfarande gjort med bägge fötter djupt nere i 80-tals geggan och dom lyckas verkligen med att låta som det lät för snart 40 år sedan. Gillar som fan att dom börjat köra mera 4-pannor, men det kan ju också ha med att göra att en del medlemsbyten gjorts och instrumenten hanteras betydligt bättre nu. Det som förr var totalt kaos får nu räknas som organiserat kaos. Något jag tyckte var synd för några släpp sedan, men nu lärt mig att uppskatta till fullo. Att dom nya gubbarna även backar upp Kängvall ibland med lite sång är ju pärla det med. Visst att det har varit lite manlig krydda på sången förr med, men aldrig så här bra. Nä den här skaffar ni alla från Siken, finns säkert kontaktadress eller köplänk på deras bandcamp. Dom är så jävla värda all support som finns. Även om du inte gillar dom rent musikaliskt, så om inte annat för deras hängivelse till DIY. Men nu säger jag det bara en gång till... Skaffa en basist för helvete! Det behövs mer än nånsin nu för drivets skull.

söndag 20 juni 2021

Terror 83 - Demo Kassett

Sydamerikansk punk med 80-tals vibbar på kassett. Sällan har väl detta format passat så klockrent som till Malmös Terror 83's debut. Att dom valt just 83 som tillägg till bandnamnet är tydligen för att det var året som den brasilianska samlingsplattan "Sub" kom ut,och den är otroligt viktig för detta bands existens. Och visst fan lyckas dom klockrent med sin i mina öron väldigt autentiska Sydamerika punk. Nu kommer detta låta negativt kanske, men dom har verkligen fått till allt. Knackiga trummor, "stelt'' spelade gitarrer och den karakteristiska plonkiga basen. Vet inte om jag skulle sträcka mig till att kalla det råpunk, men tendenserna finns ju där. Terror 83 kör dock inte på full gas rakt igenom, utan en hel del mid-tempo och fyrtaktare går att hitta bland dom 10 låtarna som återfinns på kassetten. 5 av dom är dock covers skall tilläggas. Där bränner dom av låtar signerade Psykoze, Mercenarias och Olho Seco klanderfritt. Dom egna 5 låtarn är helt i linje med coverlåtarna, och jag skulle vilja lägga till Colera bland influenserna som hörs. Sångerskan Rebecka gör ett enastående jobb bakom micken skall tilläggas, vilket ger en go kontrast till hur det ofta låter annars. Det blir liksom en till dimension av ilska när hon vrålar i. Tycker absolut att denna skall kollas upp på deras bandcamp, eller allra helst köp ett ex för 50 pix från Grönpeppar Records som är ett av tre bolag som ligger bakom, och hade vänligheten att skicka mig ett ex.

söndag 13 juni 2021

Vera Norea - Carnival Dreams LP/CD

Den här gången gör han det svårt för mig, Pelle på Second Class Kids. När han skickar mig en platta med Vera Norea att skriva om. Jag blir nämligen inte klok på den här skivan. Det finns lite (för mycket) av allt på den, allt i från pop till metall går att hitta här, toppat då med tivolimusik. Något som bara Henrik Berggren och i viss mån Lars Demian lyckats få att låta bra i mina öron. Här är det ju ett genomgående tema i både musik, titel och omslag. Men som sagt, så vet i fan om jag tycker det är så lyckat. Tycker att hela skivan är lite för radioskvalig och alldeles för clean i ljudet. Hur uppkäftig sången än är så tas udden ur den bort pga tidigare nämnda saker. En sak är jag dock klar över, och det är att hon har en jävligt behaglig röst att lyssna på. Hade varit mycket roligare med skitigare musik med lite mera attityd, och en mindre "metallig" trummis. Välarrangerat och en hel del snygga passager finns det att hitta på plattan, men i det stora hela så kan jag inte påstå att det är örongodis för mig hur gärna jag än vill. Det är alldeles för metalligt och i mitt tycke uddlöst för ju längre in i plattan jag kommer desto mindre lyssnar jag. Gillar sången, men det är nog allt tror jag. Absolut inget för Mask...

onsdag 9 juni 2021

Madam Skam - 6 Låtar Om 6 MCD

En av två utgivningar som Grönpeppar Records släppte nyligen. Göteborgs Madam Skam, som jag själv hörde första gången på nämnda bolags samling "Ursäkta Röran vol 2". Jag var rätt likgiltig till låten dom hade med där, och det är väl inget jag ändrat min åsikt om efter att ha lyssnat igenom denna plattan några gånger. Jag gillar attityden och den frustrerade ärligheten hos bandet, men musikaliskt så ger det mig absolut nada. Deras new wave/postpunk låter i mina öron fruktansvärt enformigt och slött, och jag tappar det helt på vägen och låtarna flyter ihop i skallen på mig. Jag hoppas dock på ett långlivat Madam Skam och att dom tar en jävla plats i gubbscenen och bråkar runt lite. Bara för att inte jag gillar det alls, så tror jag att en hel del andra gör det. Band som Madam Skam behövs helt klart. Kolla in deras bandcamp eller köp ett ex för 50kr av Grönpeppar Records.

måndag 31 maj 2021

Mission & Väckelse # 12 Fanzine

Yes. Den outtröttlige konungen av konsekvens är tillbaka med ännu ett nummer av Mission & Väckelse, och jag känner mig precis så tillfreds som jag brukar efter en stunds egentid med detta zinet. Allt är som det ska. Med den enda skillnaden att Jon är lite gött gubbsur i ledaren denna gången, och fan vet om inte frågorna i vissa fall levlat upp ett snäpp. Jag gillar't. Idel pärlaband som intervjuas denna gången, och Bombardment är återigen värda ett extra plus pga formidabla svar. Nostalgitrippen är denna gången en gammal Byt Ben intervju med underskattade Krunch, och det är grym nivå på den. Men så var det rätt ofta i zine förr. Som vanligt väldigt informativa och välskrivna recensioner, samt Ulles bildkonst. Jag skulle gärna se lite fler gubbsura artiklar i framtida nummer från Jon nu när han har flåset uppe för att fullända missionen. Jag skulle gärna se en om att det så sällan är 30-frågors intervjuer med mäskrecept och favoritsupa nu för tiden. Och så vill jag önska en poster av baksidans "Jävelpolishittler" i # 13. Nej då skämt åsido så är det svinbra som vanligt, och jag gillar upplägget med täta utgivningar och lite tunnare tidning då allt känns mera up to date. missionochvackelse@gmail.com

måndag 24 maj 2021

Disbeat - Onödiga Människor Kassett

Vänner av nymodigheter göre sig inga besvär vad gäller att kolla upp denna kassett från Hässleholms(?) Disbeat som Brus-Tapes nu släppt på kassett. Sex låtar som enligt konvolutet skall vara inspelat redan 2009. För jag tror inte att det finns ett enda riff som inte är använt innan. Så är ju naturligtvis inte fallet, men det är känslan man får. Att man hört det förut. Nu behöver ju detta faktum inte vara till bandets nackdel, då originalitet inte ofta är att likställa med bra. Åtminstone inte i min bok. Jag gillar min käng/råpunk när den är gjord enligt konstens alla regler. Inget jävla krångel! Det tröskar liksom på i ett ganska gemytligt tempo, med dom sedvanliga stoppen och dubbeltjutarna på gitarren. Inget som direkt sticker ut, utan man känner sig ganska trygg i Disbeats sällskap. Dom gör det dom ska, varken mer eller mindre.Men uppfatta inte det jag skrivit nu som gnäll, för jag gillar det. Det är liksom bara så det är. Inget nytt under solen. Men vem fan väljer ett par nya stenhårda kängor när man har ett par redan ingångna man trivs i? Finns det mer inspelat undrar jag? Skaffa ett ex från Brus-Tapes genom brustapes@gmail.com , och köp då även senaste numret av Mission & Väckelse samtidigt. Bra där.
 

onsdag 12 maj 2021

Planet Trash - 2020 LP

 

Planet Trash från Bollnäs har hållt på sedan 1994, men ändå flugit lågt under i alla fall min radar. Det enda jag kan komma på att jag hört med bandet är ifrån Äggets "Äggröran" som kom 1995, vilket ju är en stund sedan. Grymt kul att dom skickat hit sin sprillans nya LP, som var en mycket positiv överaskning för mig. Jag trodde att Planet Trash skulle vara mycket tralligare än dom är, och jag säger återigen att fan vad kul det är när man får sina förutfattade meningar bortsparkade. Jag får faktiskt lite samma vibbar av Planet Trash som jag får av min bandkollega Lennarts andra band, Kurt Olvars Rebeller. Det går inte riktigt att peta in dom i någon specifik genre, utan det plockas och blandas friskt från alla håll. Och resultatet blir liksom något så enkelt som snabb punk på svenska. Det är aggresivt utan att vara råpunk, samtidigt som det är melodiöst utan att vara tralligt. Rätt som det är i låten "Blodspår" så kommer en gitarrslinga som jag hajar till och tänker att det låter Perkele. Och på någon låt som ploppar Johan Johansson upp i huvudet, utan att det direkt låter som honom. Måste vara typen av sätt som låten är uppbyggd på eller nåt sånt. Och så håller det på. Det plockas från hela punkspannet och mals ner till att ändå låta Planet Trash. En schysst grej är låten " Försent" som sjungs av en Ylva, som även är med i fler låtar. Men denna sjunger hon hela låten själv och det blir en jäkligt melankolisk skön känsla i låten, tummen upp på den! Den är nog min favoritlåt på plattan tillsammans med inledande "Vill inte vara här" och "Alkad" som jag kan tänka mig blir en livefavorit framöver när det blir dags för sådant. Summan av kardemumman blir att jag gillar deras snabba svenska punk, och jag kommer definitivt plocka fram plattan igen. Inte på daglig basis, men vi är nog inte färdiga med varandra än.

tisdag 11 maj 2021

V/A - Ursäkta Röran vol 2 "Vi Fick Fel Adress" CD

Ännu ett släpp i "Ursäkta röran" serien från pigga Grönpeppar Records. Vol 2 är det dags för nu i denna serie av samlingsplattor, och den stora skillnaden gentemot vol 1 är att denna även är släppt i fysiskt format i form av en CD i snajdigt digipack som kostar schyssta 60kr. Men som brukligt är vad som gäller Grönpeppar, så finns den även att lyssna på/köpa digitalt på deras bandcampsida. Jag gillar tanken med denna typen av plattor där man lyfter fram nutida aktiva punkband från i stort sett alla olika genrer som fötts ur punken. Men det är för min egen del också det som gör det hela lite mer komplicerat då det är precis lika stor spridning på genres som det är på kvaliteten av band. Eller kvalitet är väl kanske inte rätt ord att använda, då jag inte syftar på spelskicklighet och dyligt. Utan helt enkelt vad JAG tycker är bra. Alla dom medverkande banden syns ju på bilden av omslaget här ovan så det är ju bara att titta själva och se vad som finns att hitta. Alla banden medverkar med hittills , till dags dato, osläppta grejer och det är ju jäkligt kul. Och visst hittar även jag pärlor här. Kronofogden är ju gamla favoriter och dom gör ju sällan bort sig, och så är inte fallet nu heller. Rock'n'rolliga White Monkey gillar jag och tycker att dom påminner lite om Smooth & Greedy om någon minns dom? Last Climb öser på bra med sin ettriga hardcore. Men överlägset bäst på plattan är City Saints från Göteborg. Ingen aning om jag hört dom innan, och oklart om jag kommer jaga ihjäl mig efter deras egna grejer efter detta. Men river man av en av dom bästa punkrockdängorna som gjorts i Sverige och dessutom gör det tillsammans med originalsångaren vid micken, då är det liksom klappat och klart. Det är Perverts gamla dänga "Du e plast" som dammats av, och Blomgren gör en ju sällan besviken. Lika bra som originalet är den inte, men likväl 1.20 minuters njutning. Både toppar och en del djupa dalar som brukligt är vid denna typen av samlingar, men tycker det är ett kul projekt väl värt att supporta.
 

måndag 10 maj 2021

Exhausted Cocks - Destroy Music Kassett

 

Koklockegänget från Tanumshede är tillbaka med sitt tredje släpp. Ett gillade jag som fan, och ett var jag lite mera skeptisk till. Såg dom live i Mars förra året med, och det gillade jag skarpt. Bra promille både på mig och bandet, haha. Jävligt schyssta lirare med skall tilläggas. Denna gången är det en 11-låtars kassett som skickats hit för sågning, men den kan även avnjutas på Spotify för den som föredrar det. Det handlar åter igen om halmhattsinfluerad punkrock som jag skrivit i tidigare avhandlingar, men denna gången tycker jag mig även hitta lite sleaze-igare riff som letat sig in bland hängslebyxor och buskbollar. Det är liksom schysst jävla punkrock med en hel del attityd och inte alltid helt rumsrent. Detta stör mig dock inte det minsta då det kan vara rätt gött att få lite skit under naglarna ibland. Skulle varit jävligt fett med några snabbare låtar på kassetten, för nu är det fyrtakt rätt igenom. Tror dom skulle låta jäkligt bra med mera fart också, plus att det skulle bryta av bra. Men jag gillar absolut detta, ingen tvekan om det. Inledande "Waste of space", "Vote for me" och framför allt "Train to destruction" är given på sommarens blandband. Skaffa ett ex primitiv punkrock från Bohuslän du med, det svänger bra. Och enligt egna efterforskningar ännu bättre efter ett par kalla... exhaustedcocks@hotmail.com