tisdag 6 april 2021

Spark Punx Forever # 1 Fanzine

 

Alex Päivät är tillbaka med ännu ett nytt zine. Vart han får sin energi till att göra alla dessa zines vet jag inte, men det hade varit gött att få låna lite. Jag har ju inte varit lika överväldigad över alla hans skapelser, men det dom har gemensamt är att dom är välskrivna och innehåller väldigt mycket info om vad det nu är som tas upp. Denna gången är det alltså ett zine om sparkar, eller sparkstöttingar som många väljer att kalla dom.Min relation till att sparka är väl inte så mycket mer än att föräldrarna hade ett par stycken som vi syskon drog runt på som sketongar när vintrarna kom. Jävligt kul hade vi, och om jag inte minns fel så vart det väl bara skrot kvar till slut av dom. Jävligt kul var det också att läsa igenom detta fanzine. Alex har med viss hjälp av andra fått ihop en massa kul fakta och historier om sparkens både historia och nutid, samt en hel del annat. Bl.a en "Sparkrapport från kustlandet", "Sparken och sparkskivorna", VM i sparkåkning, Röster om sparken, en intervju med ett tyskt HC band vid namn Spark m.m, m.m. Det är jävligt underhållande måste jag säga. Det är nästan alltid kul när folk brinner för något till 100% tycker jag. Och trots att en del är skrivet med glimten i ögat, så märker man att det är "ei leikki" i botten. Det är Cimex-allvar för att prata kängspråk. Hör av er till Alex och köp ett ex, det är en bra stunds tidsfördriv att ögna igenom detta zine. separatisten@riseup.net är det som gäller då. Up the sparks!

fredag 19 mars 2021

Brutala Jäveler - Likstank Kassett

 

En googling på Brutala Jäveler ger inte mycket, men jag vet så mycket i alla fall att det är två gubbar med Birdflesh anknytning. 5 låtar på drygt 4:30, så det är fort över. Men det är mycket angenäma minuter och inget utrymme för en massa utfyllnad och tjafs i musiken. Jag tycker att det låter jäkligt Göteborgskt 2000-tals käng/hc i grunden, och det har jag inget emot. Dom ettriga gitarrerna och snabba ackordsbytena samt att det kompas en hel del på ridecymbalen är väl det som gör att jag tänker som jag gör vad gäller soundet, och främst tänker denna sidan sekelskiftet som referens. Det finns även några korta grindexplosioner instoppade, och något stampigt jäkla breakdown parti när man vill skrika med och hytta med näven. Så trots den korta speltiden så hinns det med en hel del och känns varierat. Något jag inte alltid gillar, men här gör det sig bara bra. Förmodligen för att dom fattat grejen att man inte behöver göra grejer in absurdum. Underbart är kort! Jävligt välspelat och ljudet har inget i övrigt att önska så det här var en jävligt angenäm (för mig) ny bekantskap. Jag vill ha mer och gärna då på 7'' formatet. Brus Tapes som släppt och det är endast 50 ex gjorda. Så skaffa ett ex innan dom är väck, för det borde inte vara några bekymmer att bli av med. Bra skit som skaffas genom brustapes@gmail.com

torsdag 18 mars 2021

Illin - Demo...n Kassett

Paul från utmärkta Honnör SS / Romantiker / Anti-Metafor /Fuzzy Glue Buzz m.m kör solo på denna 9 låtars kassett som Brus Tapes prånglat ut. Och här är det fan i mig nattsvart kan jag lova... Det är ju inte helt oväntat råpunk i botten, överstyrt och distat utav djävulen. Men här finns mycket mer att hitta. Långsamma gotiska passager, noise inslag, synthar, black metal. You name it. Toppat med Pauls hysteriska sång inbakat i det hela med ett schysst reverb på. Tyvärr måste jag dock säga att den klena ljudbilden tar lite udden ur det hela. Det här hade varit så jävla mycket bättre med en riktigt fet ljudmatta och en schysst mix för att få allt att komma fram som det skall , samt få lite tryck i skiten. Nu blir det lite väl grötigt på sina ställen och allt flyter ihop. Jag brukar sällan ha synpunkter på ljudet, men här hade det behövts panorerats/separerats och rensats lite. Låtarna i sig är annars jävligt bra och snyggt arrangerade. Den plockande odistade gitarren i "Ditt egna dråp" är ju svinsnygg, och det återkommer i flera låtar. Ibland får jag lite Martyrdöd vibbar, men det måste bero på att det är samma känslor jag får när jag lyssnar,  för musikaliskt är det inte speciellt likt alls. Mer än att båda är ganska genreöverskridande och använder samma typ av udda ackordsbyten och slingor. Ju mer jag lyssnar desto bättre blir det helt klart, men jag kommer fan inte förbi ljudet. Det är i risigaste laget tyvärr... brustapes@gmail.com är adressen för att skaffa ett ex. Testa, det kanske bara är jag som är för vek?
 

onsdag 17 mars 2021

Mission & Väckelse # 11 Fanzine

 

Silverräven i Jönköping gör allt annat än ligger på latsidan. Släpper plattor, kassetter, vevar i Krimtänk, och fullkomligt sprutar ur sig nummer av detta fanzine. Lägg därtill jobb + familjeliv. Jag är grymt imponerad hur du får dygnet att räcka till? Hatten av , Jon. Jag är ju som bekant kanske en man som inte alltid är helt tillfreds med förändringar, så att dra igenom detta det elfte numret av zinet är som balsam för själen. Allt är nämligen precis som vanligt. Som man vant sig vid, och nästan förväntar sig att ett nytt nummer av Mission & Väckelse skall vara. Intervjuer med bra frågor, som ju ofta är synonymt med bra svar. Och så även här. Denna gången är Tjuvkoppla och Scared Earth utfrågade. Samt en kul grej med Rolf Revolt & Missbrukarna. Sedan ett gäng nummer tillbaka så har det ju återfunnits en grej kallad "Nostalgitrippen" som är en gammal intervju från 80.talet som publiceras igen. Förra numret var det en intervju med just Missbrukarna från 1986. Nu har Rolf fått samma frågor att svara på igen, 35 år senare. Plus att det avslutas med några helt nya frågor. "Nostalgitrippen" denna gången är en Kurt I Kuvös intervju från 1984. Ett band jag aldrig riktigt gillat, men ändå kul läsning. Recensionerna är som vanligt väldigt informativa och välskrivna, och som pricken över i:et så finns ett gäng av Ulles collage återigen med för allmän beskådan. Allt är alltså precis som vanligt. Och jag gillar det skarpt. Som vanligt. Skaffa ett ex från missionochvackelse@gmail.com och då passar ni även på att tjacka lite kassetter och skivor med. Bara be om en lista.

måndag 15 mars 2021

Deny / Chörnobyl - Split 7''

 

Split 7'' med två band från the mighty schlätta i väst, vilket också innebär att jag är mer eller mindre bekant med folk i båda banden. En del väldigt nära, men det har inte hindrat mig från att skriva om band förr. Så det är väl bara att köra tänker jag. Deny från Mariestad tar vi först, och deras tre låtar. Och deras "sing-along käng" är precis lika bra som jag vant mig vid. Det som ligger Deny i fatet är att jag tror att dom är ganska lättlyssnade och kan tilltala många som vanligtvis inte är så inne på denna typen av punk. Det är jävligt catchy, fast på ett bra sätt. En del körer och tempoväxlingar som kryddar upp manglet, och stundtals ganska melodiöst, utan att för den sakens skull bli lalligt eller jobbigt neo-crustigt. Lite som Victims eller sena Disfear om jag ska nämna något som ploppar upp i skallen. Men ni som går igång på rent hc/käng mangel, räds inte min recension. För egentligen är allt precis som vanligt med Deny. Jävligt bra alltså. Extra plus för svinsnyggt bas-spel. På andra sidan återfinns Chörnobyl från Falköping/Gbg, ett nytt projekt som jag sett fram emot att höra. Här handlar det mer om kängpunk som man är van att höra den när den kommer från Sverige. Det osar en hel del 90-tal om riffen, vilket ju är ett plus. Sången är väl det som mest talar om att det är från 2020 och inte 1995. Svårt att sätta fingret på vad det är, men det hörs... Då det är ett projektband så återfinns ju dom tre medlemmarna i andra band vanligtvis, men det här smäller betydligt högre i mina öron, vilket är kul. Inte mycket att säga om då det är både gött tryck och sväng i det. Inget krångel liksom. Vill höra mer av detta, och det snart. Samsläpp mellan ett gäng bolag, men antar att Flyktsoda är lättast att få fatt på. Otroligt snyggt omslag måste tilläggas också. En solid platta allt som allt som ni skaffar på stört.

M.I.D - Mata Inte Djuren LP/CD

M.I.D är här med ny platta, och med deras 10'' "Tills pengarna skiljer oss åt" i minnet så var inte suget stenhårt kan jag säga, då jag tyckte den var helt bedrövlig. Men det är ju gött när man blir överbevisad. Den här plattan innehåller faktiskt en hel del riktigt jävla bra låtar. Trots att det är Second Class Kids som släppt så vill jag inte slänga in M.I.D i trallfacket. Det vore att göra det lite väl enkelt. M.I.D är fan nästan lika delar metall och melodisk punk på svenska. Det riffas på utav helvete ibland, och inte helt oväntat så är det dom partierna jag tycker minst om. Men detta var helt klart en platta som växte ju fler gånger jag lyssnade. Den uberbröliga sången, dom dubbla bastrummorna, riffandet och dom allt som oftast dämpade gitarrerna föll liksom på plats. Och se på fan om inte melodierna och refrängerna satte sig dom med. Visst finns det bättre och sämre låtar, men jag är positivt överaskad av helheten. Tycker även att texterna ligger snäppet över vad som brukligt är när det gäller melodiös punk på svenska anno 2000-tal. Jag har dock fortfarande ganska svårt för M.I.D's cleana och komprimerade ljud. Fan upp med gitarrerna, och dämpa mindre och skramla mer. Samma med trummorna... Låt det ringa lite. Mera larmande överlag. Det tror jag hade varit för jävla gött. Det känns lite som det hålls tillbaka nu. Men allt som allt en platta som gick från att vara rätt trist vid första lyssningen till att växa sig rätt stark. Vissa av låtarna som t.ex "Tomten", "Fest" och "Skål" kommer definitivt att lyssnas på mången gång i framtiden. Som sagt, det är gött när ens förutfattade meningar får sig en törn.



måndag 1 mars 2021

Bristles / Krimtänk - 45 Rpm Råpunk Split EP

 

Bristles, bandet som stått för en uppryckning av sällan skådat slag. Deras gamla kassetter och 7'' från 80-talet tycker jag väl funkar, men dom tre fullängdarna som kommit nu på denna sidan 2000 har inte fäst ett dugg på mig. Live har jag gillat det, men plattorna tycker jag har varit rätt trötta. Sedan kom split 7'' med Rövsvett för några år sedan och då hade något hänt. Det var pissförbannad råpunk. Street/Oi! flörtarna som funnits där tidigare var som bortblåsta. Är det så enkelt som att det är Tobbes inträde i bandet som automatiskt genererat detta? Visst finns där lite UK82-stänk i det hela, men det tycker jag klär dom alldeles utmärkt. 2 låtar bjuder dom på här och av dom är det "Stukad" som är min favorit. Bristles på svenska måste jag säga var en jävla hit. Men "Back in the DDR" kommer inte långt efter. Vill inte kasta någon skugga över förra sångaren Puma, men så här bra har Bristles aldrig låtit. Jävligt fett med ett band som hållt på så otroligt länge men som bara blir bättre och inte fastnar i gamla hjulspår, utan faktiskt fortfarande kliver framåt. På andra sidan återfinns favoriterna i Krimtänk, som det numera börjar bli svårt att hitta på nya saker att skriva om. Allt är liksom precis som man förväntar sig. Totalt vansinnigt Italienkryddat entaktsrens med grava skador från det svenska 80-talet utan några som helst givna ramar eller mallar. Detta är ett av deras bättre släpp tycker jag, och jag tror att det faktiskt kan ha lite med ljudet att göra. Sången ligger lite längre fram i mixen denna gången får jag för mig, vilket bara är positivt. Och att det på vissa ställen körs lite växelsång gör ju det hela lite mer nyanserat. Kanske inne på hårklyverier nu, för i det stora hela är allt precis som vanligt. Ettrigt och ilsket som en jävla getingsvärm med korta koncisa texter och arrangemang a'la Krimtänk. Fan vi kör bara bas här, och här tar vi bara sologitarr. Vore det inte gött med ett stopp här? Nej fan, jag fortsätter spela... Alla borde älska Krimtänk som efter 17 år inte tummat en millimeter på sin integritet eller sound, och känns 100% äkta i vad dom gör. Skaffas lättast från något av banden.

lördag 20 februari 2021

N:a Hospitalet / Pastoratet - Bara Skiten Avtar 12''/CD

 

Två tidigare bekanta band delar på en platta. Eller ja, i fallet Pastoratet så innehåller dom ju medlemmar som jag umgåtts med i snart 30 år. N:a Hospitalet tyckte jag ju var helt okej på deras förra platta, men nu har dom höjt sig som fan tycker jag. Det handlar fortfarande om exakt samma typ av jävligt enkel 77-aktig punkrock med texter på svenska. Men låtarna här är helt enkelt bättre än senast. Dom håller det jävligt enkelt med få ackord och garanterat meckfritt vilket är jävligt befriande och ganska ovanligt vad gäller det Second Class Kids brukar släppa. Och sångerskan Rebecca förtjänar verkligen allt beröm hon fått i andra recensioner, för hon höjer verkligen N:a Hospitalet ett par snäpp. Tveksamt om jag skulle gilla det lika mycket med en skitnödig gubbe på sång. Av dom fem låtarna är det bara avslutande "En regnig dag" som jag inte riktigt tilltalas av. Svinsimpel, svängig punkrock med hjärtat på rätta stället och bra skrivna texter. Jag gillar't som fan och KRÄVER att nästa släpp blir en egen 7''! Pastoratet då? Är ju alltid lite knivigt att skriva om band där några av medlemmarna är vänner till en sedan snart 30 år som tidigare skrevs. Men Pelle har ju skickat hit plattan så det är väl bara att köra... Det är väl den ultimata hybriden av amerikansk och svensk melodiös punk. För egen del så tycker jag att det är synd att tonvikten tyvärr lutar åt det amerikanska hållet och banden på Fat Wreck / Epitaph. Första låten "Äckel" är väl den jag gillar bäst om jag ska välja en, då den är lite rakare och innehåller textrader av Eddie Meduza. Mitt största problem är väl att även när det är tänkt att det ska låta förbannat, så tycker jag inte att det gör det ändå. Det blir liksom inget tryck eller aggressivitet pga alla stämmor, slingor och whööö-hööö körer. Bättre än tidigare plattor tycker jag dock att det är, om det skulle vara av intresse för någon. Tror dock dom flesta är tvärtemot mig och gillar Pastoratet och det gör ni rätt i, för jag hör ju att det är bra. Det tilltalar mig inte bara. 5 låtar från varje band är det förresten, och 5 av dom kommer jag lyssna på igen massor med gånger.

onsdag 17 februari 2021

Total Misär - Bortom Mörka Hav CD

 

Jösses jävel! Det här blir väldigt speciellt för mig då det blir en rejäl resa bakåt i tiden och nostalgin bara haglar över mig. Total Misär släppte 2 kassetter (1993 & 1994) när det begav sig och dessa lyssnades nästan sönder. Jag har fått köpa 2 nya ex under resans gång. Vi spelade ihop många gånger och jag vågar inte ens gissa hur många gånger jag såg dom live. Och blundar jag när jag lyssnar så känner jag nästan lukten av Karlsholme i Mariestad eller den där bygdegården i Lyrestad. Och nu har man alltså sparkat igång maskineriet igen, men denna gången med trummisen från 3 Meter Älg på bas. Och jag gillar skarpt att man inte dragit igång igen för att göra ett gäng nostalgispelningar med publikfriande allsångspartier i "Diezelmannen". Utan man gör det genom att spela in ett gäng helt nya låtar, släppa det själva, och göra det på riktigt. För att man fortfarande är förbannad på skiten som tillåts hända runt om i världen. Och nej, jag vet att ett sketet band från schlätta inte kan förändra detta, men dom gör i alla fall något. Musikaliskt så låter det faktiskt rätt mycket som förr, med skillnaden att instrumenten spelas lite bättre och texterna känns lite "vuxnare". Det är snabb, melodiös punk på svenska, med ena foten i trallpunken helt klart. Dom molliga gitarrslingorna och stämsången finns där. Men jag vill ändå inte kalla dom ett renodlat trallband. Dom är för hårda för att slängas in där. Dom låter väldigt "Mariestadskt" om man kan säga så. Kanske att jag är partisk och att det är svårt att tävla mot nostalgin, men jag gillar plattan som fan. Svårt att hitta någon favoritlåt, men tror att avslutande "Pengar och döda ting" (som är från 89/90) blir min vinnare då den känns lite snabbare och lite argare. Men som sagt, en grym skiva som jag inte kan värja mig emot. Om jag tyckt annorlunda om detta var det första jag hörde med dom? Kanske, men det är såpass bra att jag hoppas och tror att dom kommer hitta ett gäng nya lyssnare med "Bortom mörka hav". Dra ett mail till info@totalmisar.se om ni får feeling och vill köpa en platta eller kolla in deras bandcamp.

måndag 15 februari 2021

Microlaxx - Världens Bästa Magmedicin Promo MCD

 

Microlaxx är ett tror jag helt nytt band och detta är deras första släpp. Tanken var nog att det bara skulle släppts digitalt, men om jag fattat det hela rätt så kommer det ett släpp på CD. Och det står Grönpeppar Records för, som har flera släpp på gång så det är bara att hålla ögonen öppna. Har faktiskt ingen aning om vart dom kommer ifrån då infon är i stort sett obefintlig. Jävligt coolt att det börjar komma lite sketongar och sänker medelåldern lite i den lätt föråldrade scenen. Yngsta medlemmen i Microlaxx är 15 år. Precis som det skall vara. Unga och arga som inte ber om ursäkt för sig själva. Hur låter det då? Jag måste ju säga att jag blev positivt överraskad då jag trodde det skulle handla om dåligt spelad trallpunk, förmodligen pga namnet (fördomarna sitter hårt....). Det låter väldigt mycket 80-tal om Microlaxx, även om det är svårt att peta in dom i en specifik genre. Råpunk är det inte riktigt heller även om det ofta drar däråt. Snabb smått kaotisk punk på svenska skulle jag beskriva det som. Hade dom lirat under första halvan av 80-talet skulle dom varit med på varenda platta i stil med Varning För Punk boxen, GBG HC Punk osv. Favoriterna för mig är entaktsstökande "Tortera Mig" och "Noll Kontroll" som låter väldigt Göteborg 1983. Avslutande låten "Brev Från Hemmet" av Charta 77 sabbar dock helheten lite grann för mig. Har inte hört originalet, men här är den inte speciellt bra. Hade hellre sett (hört) 6 minuter egen musik än dom 8 minuter det blir covern inräknad. Hoppas och tror att nästa släpp blir en split 7'', det skulle passa dom perfekt. Lyssna på plattan här , eller dra ett mail till gronpepparsås@gmail.com för ett ev fysiskt ex när det kommer. 

söndag 7 februari 2021

Astmatisk Gapskratt - Blackskatecruststreetpopcorepunk LP/CD

 

Ny platta med norska Astmatisk Gapskratt släppt av svenska Second Class Kids. Jag skrev ju även några rader om deras förra platta vilken jag inte gillade överhuvudtaget, så peppen var ju inte enorm när jag skulle ta tag i denna plattan. Och jag måste säga att jag höll på att ge upp redan i första låten med värdens jobbigaste gitarrslinga plus helt bedrövlig sång. Och dom här gitarrgrejerna är ständigt återkommande skivan igenom. Jag personligen ledsnar jävligt fort på dessa ensträngsslingorna. Och sången åtgärdas ju av sig självt då jag tror dom är flera som delar på den. Och är så inte fallet så är mitt råd att lägga ner sättet första låten sjungs på. Känns överlag annars som det blivit lite ruffigare än senaste LP'n. Det är ju fortfarande jävligt melodiöst och studsigt för det mesta, men det låter som att dom har plockat in mera hårdrock/metall i musiken jämfört med vad jag tidigare hört. Därmed inte sagt att jag tycker det är bra, även om det slår förra plattan. Deras mishmash av skate/street/hc funkar inte för mig överhuvudtaget och redan efter ett par låtar så känner jag mig mer än färdig med deras sällskap i öronen. Har ingen aning om om det gått 5,9 eller 12 låtar när jag lyssnat, det liksom bara går mig helt förbi. Största plusset är väl att dom sjunger på norska och låten "På trynet" som räddas upp av kvinnlig sång. Det är faktiskt den enda låten jag minns trots flera genomlyssningar. Att detta är något jag inte kommer lyssna på igen har ni nog förstått... Och så alla dessa jävla whoooooa-whooooöööö körer, men det tar vi en annan gång.

måndag 18 januari 2021

Jerrys Farsa - Självmord Och Inga Visor CD

 

Den alltid lika trevliga Siken har skickat hit den senaste CD'n med sitt skötebarn Jerrys Farsa. Och om jag fattat det hela rätt så är detta tänkt att vara bandets svanesång. Jag har följt Sikens förehavanden i en massa år och jag tror att det första han skickade hit för recension var en CD med bandet Moderatjävel redan 2009. Jag har väl aldrig varit något stort fan av Jerrys Farsa då jag tycker att deras trallpunk är på tok för sprallig... Jag har liksom svårt att ta det på allvar. Skall det trallas här på Kullegatan så föredrar jag den i moll. Dom envisas ju även med blås i vissa låtar och det har jag aldrig förstått mig på faktiskt. Varken här eller någon annanstans (MTV get off the air med Dead Kennedys undantaget). Det bjuds i alla fall på 13 lättsmälta trallpunksdängor som jag tror hade varit da shit om det kommit 1994 då det kryllade av band som lät så här, och många av dom betydligt värre än Jerrys Farsa. En hel drös av folk är inbjudna att medverka på olika sätt på plattan och av dom så är det sången från Jojo (Belta 53) som gör sig bäst i mina öron. I mina öron är det "Jerrys Morsa" och "Livet Var En Fest" som höjer sig några snäpp, men 2 låtar av 13 räcker inte för att övertyga en trångsynt gubbe som mig. Men är det sprallig trall som får dig i rätt feeling så köper du plattan, och det fort för den är bara gjord i 50 exemplar. Släppt av Buzzbox Records.

lördag 9 januari 2021

Tragedi # 6 / Dementia Fanzine

 

Micke lägger ner Tragedi i pappersformat och gör det genom att splitta med Dementia, där även redaktör Henrik säger att detta är sista numret för hans del också. Rätta mig nu om jag har fel, men visst fan har ni splittat förr? Brukar gilla Tragedi, och även Schizo som Micke gjort, men denna gången tycker jag inte riktigt att det räcker ända fram. Det lilla innehåll som finns är väl inte så mycket att säga om. Men min betoning ligger på just ordet lilla. Tragedi är endast 13 A5 sidor "långt" omslag inkluderat, och Dementia återfinns på blott 11 sidor. Rövsvett intervjun gåt inte att läsa i mitt ex då endast halva texten syns, resten har hamnat utanför sidan, och det är ju lite synd då det bandmässigt var dom som intresserade mig mest. Annars är det recensionerna jag finner mest nöje i, för det är något Micke är grym på. Att hitta orden och skriva bra recensioner. Gillar också sidan han kallar "En titt i skivsamlingen" skarpt. Det återfinns även intervjuer med Borgerlig Begravning, Death By Horse och Suggorna. Plus en snabbgenomgång av Rancids fullängdare. Så visst har han tryckt in en hel del grejer på dom få sidorna, men jag gillar ändå dom tidigare numren bättre. Synd att han lägger ner zinet måste jag säga. Han kör ju dock vidare med bloggen, och det gillas skarpt. Du gör ett jävla bra jobb Micke!
Dementia ger mig inte mycket alls faktiskt... Redaktör Henrik skriver att det är gammalt överblivet material, men att han ville få ut det av respekt mot dom som faktiskt tagit sig tid att svara. Så innehållet är endast två intervjuer med Sten (2018) och Krossad (2007). Även en artikel kallad "Välkommen till korna på Almvik" som berättar kort om ett Krishna-kollektiv som tar hand om kor, så kallat "kobeskydd". Dementia känns väldigt oinspirerat och faktiskt rätt tråkigt trots endast 11 sidor att läsa igenom. Så köp för Tragedis skull i så fall läsmässigt, men även som en tumme upp till Micke för vad han tidigare gjort och gör just nu. 30kr för 24 sidor i färg.

tisdag 5 januari 2021

Band från Östergötland sökes!!!!!

 


Esox Lucius söker band till sin nästa samlingskassett i serien "Hälsningar Från...". Denna gången är det Östergötlands tur. Så spelar du i ett nu aktivt band, och känner att ni har en låt eller två över så tveka inte att kontakta C-O på krimtank@hotmail.com. Allra helst en tidigare osläppt låt, men den diskussionen överlåter jag till er band och Direktör'n om den ens skulle uppstå. Sista Januari är satt som deadline. All form av punk är välkommet. 

onsdag 23 december 2020

V/A - Ursäkta Röran vol 1, Vi Sprängde Hela Skiten Promo CD

 

GP-Sås-Martin har dragit igång projektet att ge ut samlingar med dagsaktuell svensk punk på regelbunden basis. Digitalt. Det kommer alltså inte bli några fysiska utgåvor, utan tanken är att hålla det på "nollbudget nivå" fritt för alla att ta del av. Ett beundransvärt initiativ som borde tilltala dom flesta. Jag fick en CDr skiva skickad till mig då jag ju inte recenserar digitala släpp pga tidsbrist då jag dränks i länkar... Det är 13 låtar på denna första volym, och det innefattar allt från vis/folkpunk till råpunk. Allt från helt nya band till stofiler som har hållt på i dryga 30 år. Jag gillar ide'n som fan och köper det rakt av, men jag är ändå en (av få?) som aldrig skulle lyssnat på den om jag inte fått den på CDr. Jag tycker det är så sjukt jävla trist att lyssna på musik digitalt, samt att jag hellre lägger tiden på att lyssna på något jag köpt eller fått till mig för recension. Varken tid eller intresse finns att rota runt på nätet efter musik. Även det faktum att jag spenderar väldigt lite tid vid datorn spelar nog in. Så jävla gammalmodig/tråkig/trångsynt är jag. Men som sagt jag fattar hela grejen rakt av och hoppas att massor av folk hoppar in och lyssnar på denna och framtida samlingar.  Vilket kanske leder till att man hittar nya band man diggar och sålunda skaffar deras fysiska släpp. Win/win. En del av banden gillar jag som fan, och en del gillar jag inte ett dugg, men jag låter det vara osagt vilka som är vilka. In på Grönpeppars bandcamp och lyssna om ni får sug. Och hör av er till gronpepparsas@gmail.com för medverkan på framtida volymer. 

måndag 7 december 2020

Böset / Last Climb - Split Kassett

 

Sista kassetten i högen som Esox Lucius skickade mig för ett tag sedan. Och jag har sparat den bästa till sist. En split med favoriterna i Böset och Last Climb. Dom senare hörde jag faktiskt bara hört på 2 samlingskassetter trots att dom släppt både en 7'' och en LP. Kan ha sett dom live, men minns inte säkert. 
Om jag börjar med Böset så är det 4 låtar med dom, och det är väl inte så jävla mycket mer att tillägga utöver det jag skrev om split 7'' som kom nyss. Det är en smäll rätt i käften som vanligt med Göteborgs finest. Ettrigt och argt så in i helvete. Måste även plussa lite för dom klockrena samplingarna Böset använder. Passar perfekt till deras tjackade hardcore. En av låtarna återfinns på split 7'' med Deny, och en är en cover av Röda Kapellet. Den sistnämnda skiljer sig lite grann från dom andra, men det låter ändå Böset om den. Föredrar dock deras egna låtar framför denna. Om vi går över till Last Climb från Vimmerby då. Dom är ju lite modernare i sitt sound om man får säga så... Det är hardcore i botten här med, men med en crustigare framtoning. Eller ja, crust och crust. Det är lite meckigare, växelsång, svindistad bas, lite mer metalliskt. Och det växlas en del mellan tempona och även drag av moshpartier går att hitta om man letar lite. Dom låter ganska "osvenska" musikaliskt. Svårt att få fram vad jag menar... Men jag tycker det är jäkligt bra. Det är ett jävla manglande och det är aggressivt som fan. Kan tänka mig att det vevas nävar i luften när dom spelar live. Sammanfattningsvis en jäkligt bra split med 2 hardcoreband som skiljer sig enormt ifrån varandra. Men här är det bara gött. 4 låtar med Last Climb också förresten. Köptvång på denna.

torsdag 26 november 2020

V/A - Hälsningar Från Småland Kassett

 

Detta är första kassetten i vad som är tänkt att bli en serie med kassetter där man betar av alla Sveriges landskap och enbart nu aktiva band. Esox Lucius är hjärnan bakom det hela, men denna är ett samsläpp med Brus-Tapes. Det är en jävligt bra blandning måste jag säga av gamla och nya band, välkända och okända, samt genrespridning. Måste dock ta upp en grej som jag tänkt på rätt länge, men glömt att ta upp i varenda recension av Esox Lucius samlingskassetter. Kanske bara är jag som vill ha det så, men numrera låtarna och vilken sida dom är på. Även kontaktinfo till både bolag och band tycker jag skall vara med. Kanske helt onödigt i dessa internettider när allt bara är en googling bort, men tycker som sagt att det hör till på något sätt. Bra Mask att du kom ihåg att skriva det denna gången. Tillbaka till innehållet på kassetten då så finns där ju allt från trallpunk a'la 94 till vansinnes hardcore, så det finns grejer för alla att upptäcka här och få en inblick i vad som händer i dom småländska skogarna. Och med det sagt så finns det också en anledning för alla att köpa ett ex av kassetten. Och sov inte, för endast 100 ex är gjorda. Vilka mina favoritband är låter jag vara osagt, och rabblar helt enkelt upp dom allihop. Grace will fall, Last climb, Striker, Sista droppen, Krimtänk, Degeneration, Prygel, Röjsåg, Ett steg närmare döden, Slutet, Rövsvett, Warcollapse, In my way, Belta 53 och Utrota. Just det... Är det bara på mitt ex det kommer en snutt av en annan låt mitt i Krimtänks "Ingenstans"? Skaffas från krimtank@hotmail.com

tisdag 24 november 2020

Kapten Grå - 80 Talets Barn Och Föräldrar CD/LP , Pierre Pettersson - Måste Man Vara Så Jävla Lycklig Hela Tiden CD/LP


2 medlemmar från Lastkaj 14 släpper soloplattor samma dag, och det är förstås Second Class Kids som ligger bakom. Lite slött kanske att slå ihop bägge plattor till en gemensam recension, men så får det bli. Har lyssnat igenom dom båda två nu ett antal gånger, och det är ju helt klart Kapten Grå som tilltalar mig mest. Både textmässigt och musikaliskt. Då jag tycker att Pierres platta låter som ett aukustiskt Lastkaj 14 så är Kapten Grå långt ifrån trallpunkland och i mina öron mycket intressantare. Här är det mera lågmält och visinspirerat samt att det finns lite igenkänningsfaktor i vissa texter. Jag skall inte säga att Kaptenens skiva är mera genomarbetad, för det vet jag ingenting om. Men den känns mycket mera egen och personlig på något sätt. En känsla svår att sätta fingret på, men som finns där. Vad gäller Pierre Pettersson plattan så tror jag som sagt att jag har svårare att släppa Lastkaj 14 när jag lyssnar och flera gånger kommer jag på mig själv att jag lägger till distade gitarrer och trummor i skallen när jag lyssnar. Och när jag forskat lite så blir jag ju varse att det finns återanvända både Lastkaj och Skumdum låtar på plattan. Se det dock inte som att jag sågar plattan fullständigt för det är inte min mening. Tror faktiskt att det är den plattan av dessa två som kommer gå hem bäst hos Second Class Kids vanliga kundkrets och vänner av Lastkaj 14. Men hos mig så är det Kapten Grå som smäller högst och den kommer defenitivt att spelas flera gånger när jag är på det humöret. 

söndag 22 november 2020

Gefyr - Livsfarlig Ledning 7''

Jag älskar Gefyr! Egentligen skulle jag kunna skita i att skriva mer, men lite mer kan ni få då... Hudiksvall Hardcore/Käng av allra bästa sort bjuds det som vanligt på när Gefyr släpper nytt, precis som på alla deras andra släpp. Jag har i och för sig inte hört split LP'n med Förgiftad än, men allt annat har ju varit rent guld. 6 låtar är det på denna 7'' som är ett samsläpp mellan Flyktsoda och Angry Hudik, och att hitta en favorit är svårt då det är högsta kvalitet på allt. Det är återigen Totalitär och No Security som först ploppar upp i skallen på mig, men finns det någon rättvisa så ska Gefyr vid det här laget vara såpass bekanta för alla som läser här att dom inte behöver jämföras med andra band. Eller det borde i alla fall vara så... Det är fan inte många som slår dom på fingrarna i Sverige idag. En stompig fyrtaktare bara så hade det blivit högsta betyg från mig. Köptvång på denna 7'', och jag skall skaffa split LP'n på rot. Kan ju tillägga att jag tyckte det var jävligt gött att detta släppet inte var en split, för den förra split 7'' fick man alldeles för lite Gefyr på för att vara helt nöjd.
 

lördag 21 november 2020

M:40 - Arvsynd CD

 

M:40 från Lidköping har ju hållt på en jäkla massa år nu, men detta är faktiskt första fullängdaren på 7 år. Den kom förra året på LP och nu har Halvfabrikat släppt den på CD. En jäkligt snygg sådan skall tilläggas. Inbunden som en bok med texterna och ett gäng bilder (som det säkert finns någon djupare mening med som jag inte fattar). Fick även en poster med mitt ex. Mitt intresse för M:40 har faktiskt alltid varit ganska svalt, och det är väl inget som förändras i och med denna plattan. Den här typen av punk, eller neocrust som ungdomarna säger är verkligen min akilleshäl. Det är förmodligen mängder av timmar som lagts på att arra ihop låtarna och få ihop dom. Det byts tempo, det slingas på gitarrerna, det stoppas och startas. Kort sagt så händer det en jävla massa i låtarna. Men i mina öron låter det exakt samma i låt efter låt efter låt... Att det är 2 sångare (ibland 3) brukar ju ibland hjälpa att få lite snurr och variation på det. Men inte heller det hjälper mig. Kan ibland kännas jävligt dumt när jag får denna typen av plattor att recensera, för jag hör ju att det är bra. Men det fäster inte för 5 öre på mig. Tycker mig höra att denna plattan är lite mer metallisk än dom tidigare varit om jag minns rätt. Och att det är lite mer inslag av sådana där gråt-band typ Cult Of Luna? Svinbra ljud, svintight och välspelat. Gillar du denna typen av modern crust så kommer du förmodligen få byxaskott av "Arvsynd". Själv är jag som synes väldigt skeptisk.