lördag 23 mars 2019

Lastkaj 14 - Stormar CD/LP

Den här kom tydligen på CD 2015 på Bells On Records, men är nu remastrad och återsläppt av Second Class Kids. Har inte hört den första utgåvan så om det är någon jätteskillnad låter jag vara osagt. Och jag vet inte om jag är rätt man att recensera denna plattan alls egentligen? Jag fixar inte 42 minuter i ett sträck av detta. Första genomlyssningen så var jag tvungen att pausa på låt nummer 6 pga överdosering av deras otroligt hurtiga trallpunk. Det är miljoner taktbyten, dragspel, stämmor, slingor och skitjobbig alldeles för ljus sång mest hela tiden. Låter som en av körsnubbarna har lite mer tryck i rösten, så mer av honom skulle vara att föredra. 2-3 låtar med Lastkaj 14 lite utspritt här och där under en kväll skulle säkert funka. Är helt övertygad om att detta är da shit om man är totalt såld på trallpunk, men jag blir hyperstressad och det kliar i varenda nerv i kroppen. Jag kör dom nya Svaveldioxid och Languid 12'' en gång till istället och förpassar denna till lådan. Och tejpar igen den.
(Låtarna 7-14 gav precis samma resultat som 1-6 för den som undrar.)

måndag 18 mars 2019

Discript - 未知 (Michi) Kassett

Det är väldigt sällan det kommer recensionsmaterial från Tokyo, Japan! Jävligt peppigt och kul. Någon kanske hajjar till över namnet, och det är samma band som släppte en split 7'' med Y 1995 och delade medlemmar med Beyond Description.
Men nu är alltså Discript tillbaka med 5 (+ ett intro) nya låtar släppta på kassett. Det är jävligt mörk käng med lite crustinslag det bjuds på här och det är jävligt välspelat. Riffen och arrangemangen känns igen och D-takten står som spön i backen. Får lite tidiga Warcollapse vibbar av musiken emellanåt, och givetvis Discharge. Sången sticker dock iväg åt metalhållet ibland, och även om det är det enda jag väl egentligen har att anmärka på så händer det tillräckligt ofta för att jag ska reta mig på det. Svårt att beskriva, men det låter lite 80-tals thrash om sången ibland. Det blir lite vekt. Lite för kontrollerat. Ömsom vin ömsom vatten här alltså och det lämnar mig lite splittrad trots att musiken är pärla... Fan, vill ju gilla det mer än jag gör då Hideyuki verkar vara en sjukt trevlig och sympatisk människa. Kassetten är släppt i 200 ex och jag antar att dom kommer gå åt ganska fort.

onsdag 6 mars 2019

Exhausted Cocks - Demonstrations Copy 2019 CDr

Ett relativt nytt band tror jag, men 2 av medlemmarna var med i Mindblaster för sisådär 20 år sedan om någon minns dom. Skit samma... Här är det 8 låtar punkrock a'la Amerikanska södern som gäller. Så fort första låten börjar så ploppar Antiseen upp i skallen. Och det hänger i till skivans slut. Detta gäller både gitarr/bas ljudet och låtarnas uppbyggnad och typen av riff. Och inte mig emot för Antiseen är ett jävla pärlaband. Gillar även sången som oftast skriks ut mer än sjungs, och dom inte helt nyktra körerna funkar dom med. Det är liksom inget jävla meckande utan allt hålls enkelt och att det är inspelat live gör sitt till för det blir inte så jävla snyggt och tillrättalagt. Sådan här musik skall fan vara bösigt och skitigt. Ska jag hitta nåt svenskt band att referera till så känns The Great German Re-Research hyffsat närbesläktat musikaliskt. Äh fan gillar du Amerikansk stökpunk/rock a'la Antiseen, Nine Pounds Hammer, The Hookers osv så tror jag att detta går hem rätt bra. Jag gillar't! Kolla med exhaustedcocks(a)hotmail.com om du kan få snika till dig ett ex. Annars får du väl googla, chansen är dock överhängande att du hittar något annat än just bandet i fråga.

Göteborg 8 & 9 Mars


Helhelg på Fraggelberget i Göteborg nu i helgen, 8 & 9 Mars.
För att bli medlem om du inte redan är det gör följande:
skicka för o efternamn + 6 första till medlem.gbgpunkpobel@gmail.com
Detta skall göras senast 23:59 dagen innan för att slippa massa krångel.
VI SKICKAR INGET SVARSMAIL SÅ MAILA RÄTT!!!

Jönköping 6 April

Ta med din påse, kontanter och fotriktiga skor. Lämna attityden hemma, så njuter vi tillsammans av en kväll i råpunkens tecken.

Insikten, Kulturhuset Jönköping.
Lördagen den 6 april.
Insläpp 20.00 - Första band ca 21.00
50 kronor i kontantformat.
Vi ses!

Paranoid, Zyanose & Sex Dwarf i Sthlm & Gbg i Maj

EUROPEAN TOUR MAY 2019:
05 – Turku (FIN), TVO
06 – Helsinki (FIN), Oranssi
07 – Tampere (FIN), Vastavirta-Klubi
08 – Stockholm (SWE), Broder Tuck
09 – Oslo (NOR), Barrikaden
10 – Copenhagen (DNK), Ungdomshuset
11 – Berlin (DEU), Köpi
12 – Wrocław (POL), Centrum Reanimacji Kultury
13 – Wien (AUT), Venster
14 – Milano (ITA), Macao
15 – Antwerp (BEL), Het Bos
16 – Amsterdam (NLD), OCCII
17 – Hamburg (DEU), Lobusch
18 – Göteborg (SWE), Skjulet


Kolla in detta i Sthlm den 8 Maj eller Göteborg den 18 Maj (Då lirar även Protes-Bengt och Mob 47 om jag minns rätt). Detta är tydligen Zyanoses' sista ryck i Europa innan dom kastar in handduken.

måndag 4 mars 2019

Anti-Metafor - En Röst Mot Systemet Kassett

Jag tänker inte skriva mer om detta än att citera ett gammalt fanzine som gjordes av 2 finnar. "Gillar du inte detta är du dum i huvudet!" 80-tals råpunk med ensträngssolon a'la Raped ass. 40 är det nya 15 osv... 7'' kommer senare i vår/år på D-Takt & Råpunk Records.

https://youtu.be/7aoKAJWLRWo
https://youtu.be/KkcjlF_4-pQ
https://youtu.be/R8ncdY2lhzc



söndag 3 mars 2019

Desertörerna - Rödvin & Betong LP

Desertörerna från Gävle var en helt ny bekantskap för mig, och jag tackar hjärtligt för LP'n som är pressad i 300 exemplar och utgiven på egna D**Records. Även inspelad i bandets egna D**Studio, och sådant applåderas. Gör det själv från start till mål, något vi kört hårt på med mitt band också. Musiken då? Jag måste erkänna att jag har svårt att spela hela plattan i ett svep. Det är väldigt snäll punkrock det bjuds på, nästan med betoning på rock. Nu behöver det ju inte vara dåligt för det, då det spisas och spelas en del gubbrock här. Tror mycket beror på att låtarna håller nästan samma tempo rakt igenom, och att sången blir lite ansträngd emellanåt när det skall tas lite högre toner. Det blir lite för "lagom av allt" på nåt sätt. Första bandet som dyker upp i huvudet när det skall asocieras är faktiskt Attentat. Även en del andra GBG-band skulle nog kunna nämnas men minnet sviker just nu. Första låten på B-sidan "Höghus 1 & 2" har även lite drag av EAK. Sen finns det vissa Ebba Grön inspirerade gitarriff här och där. Men det är som ni förstått sent 70 och tidigt 80-tals influerad punkrock det handlar om. Och som sagt så gillar jag det bitvis, en sida åt gången känns precis lagom för mig. Så en 6 låtars 10'' hade jag föredragit framför denna 13 låtars LP. Och det beror som sagt främst på dom två anledningarna jag skrev om i början av texten. Tror dock att jag skulle uppskatta det mer live en sen sommar kväll med ett par kalla innanför västen.

måndag 18 februari 2019

Kränkt & Sänkt - Trött på trall CD/Kassett

Kränkt & Sänkt hade jag inte hört innan jag fick denna plattan från bandet, och så här med facit i hand så är det ju en erfarenhet jag kan både ha och mista... Göteborgarna bjuder på 7 låtar här och det rör sig om mer eller mindre melodiösa alster. Inte trallpunk men melodiös punk. Musikaliskt är det väl inga problem direkt, men sången är bitvis ett kapitel för sig. Antar att det är flera av gubbarna som delar på sången och det vart ju helt klart en miss i planeringen enligt mig. Nån tjomme som growlar och en som hela tiden ligger på gränsen till falsksång, när det inte trillar över och blir falskt då. Jag brukar inte vara så jävla petig, men kör man denna typen av punk så faller det ju platt med falsk sång (Någon som minns banden från Svärtinge och deras sångare?). Sen är det  en tredje röst som kommer in ibland och då låter det faktiskt helt okej. Gillar inledande "The army of the kränkt" och covern av Astas "Patriarkatet" bäst, dom andra swishar mest förbi med blandade (mest negativa) reaktioner tyvärr. Stort jävla plus ska dom ha dock för att det märks att det gjort med stort hjärta och engagemang, och jag är tämligen säker på att Kränkt & Sänkt skiter fullständigt i att jag inte gillar det nåt vidare. Det borde dom göra.

Crustkirk # 1 Fanzine

Alex Päivät är tillbaka med ännu ett zine (har ju tidigare skrivit om Kissan Päivät och Firestorm här) och denna gången är det fokus på råpunk/käng vad gäller den musikaliska biten. Intervjuade band är Warchild, Hellshock, Masspollution (tidigare publicerad i Flyktsoda) och Crimex. Just nämnda Crimex har jag missat, men blev jävligt nyfiken på dom efter att ha läst intervjun. Jävligt bra! Ett lysande exempel på att bra frågor ger bra och långa svar. Ett genomgående tema i detta nummer är kärnkraftens icke-vara, och förutom att banden får en del frågor om detta så finns det även ett helt gäng artiklar om detta ämne. Ett tema som var vardagsmat i dom svenska fanzinen från 80-talet. Artiklar om provsprängningar, hur "Atomkraft-Nej Tack" märket kom till, boktips/filmrecensioner om just kärnkraft. Även en skrift som jag inte vet om den är skriven av Noam Chomsky, eller om den bara utgår ifrån några av hans citat/skrifter. Lite reflektioner ifrån spelningar finns också att läsa. Plus en text kallad "Till luffare, arbetslösa,arvlösa och de lidande" som först publicerades den 4 oktober 1884. Jag gillar det här stenhårt och hoppas att Alex får ut fler nummer av detta zine, och då gärna parallellt med Kissan Päivät :-)
Så låt dig inte luras av den Sika Äpärä doftande layouten för likheterna slutar just där. Jag hoppades väl lite jag med att det skulle vara just en Sikaklon, men är absolut inte besviken att så inte var fallet efter att ha läst det. Skaffa ett ex från Alex genom crustkirkfanzine(a)riseup.net

fredag 15 februari 2019

Warcollapse - Deserts Of Ash 12''

Som ett barn på Julafton... Det är 8 år sedan Warcollapse gjorde väsen av sig på skiva, och då var det 5 covers som sattes på pränt. Deras senaste "egna" platta "Defy!" har i år 12(!!!) år på nacken. Tiden går som dom säger fort som helvete. Dom som känner mig vet att Warcollapse är ett av mina absoluta favoritband så oddsen att jag inte skulle gilla detta var ju typ obefintliga. Denna 12'' inehåller 5 låtar och det första som slår mig är ju att ljudet är in i helvetes bra, det är ju något som tidigare kanske spökat på vissa plattor och man har liksom fått vänja sig lite vid ljudbilden. Men nu är det inspelat hos Jocke i Wolfden, och det var ju ett jävligt bra val. Jannes mullrande bas ligger perfekt i mixen och hörs även på låg volym den här gången. Altt är liksom mer kompakt. Låtarna då? Jo här finns allt man förväntar sig och hoppas på när det vankas Warcollapse. Det är liksom ett säkert kort. Första låten "Masspsykos" är gubbkäng i dess finaste form, en D-takts dänga av klassiskt snitt i ganska maklig fart och ett wah-wah solo som grädde på moset. Den följs av "The end game" som är en snabbare jäkel som lyfter lite extra med gitarr räkor och ett karakteristiskt Warcollapse downtempo parti. "As they decide" har ett jävligt bakvänt versriff som tog några gånger för mig att bli bekväm med, men det kom det med. Ett jävligt gött stonerparti bryter av denna vilket jag gillar som fan. Tycker dock just denna delen av låten är den bästa, och liiite synd kan jag tycka att det partiet var längre. Eller att man kanske rent av skulle byggt låten kring det riffet istället? För det är väl det enda jag saknar på denna plattan egentligten, en mellantempolåt a'la "Stonerpunk", "Tranqualized" eller "Booze violence & misery". Ja ja, man kan inte få allt... A-sidan avslutas med "Coffin ride" och då jävlar smäller det till ordentligt och det börjar hyttas med näven. En snabb jävel som kommer bli en given favorit live. Svingött riffande i den. B-sidan innehåller ju bara  en låt då som ni kanske räknat ut, men vilken jävla låt sen... Dryga 10 minuters malande dystopi. Crust as fuck existence! När det gäller denna typen av låtar är Warcollapse ohotade herrar på täppan. Punkt. Att göra en 10 minuterslåt är säkert inga problem, men att hålla lyssnarens intresse uppe i 10 minuter är fan få förunnat. Dom finns, men är få. Gillar du Warcollapse innan så gillar du denna plattan, och gillar du inte Warcollapse innan så är du fan dum i huvudet. Detta är ju förresten Jannes svanesång som basist i bandet och han är nu ersatt av Ea (Slutet, 3-Way Cum, Kurt Olvars Rebeller m.m m.m). Som trummis måste jag även än en gång berömma Kalle för trummspelet.

fredag 8 februari 2019

Flyktsoda # 23 Fanzine

Fick hem en bunt med Flyktsoda härom dagen vilket varit jävligt befriande när jag legat hemma med feber och skit. Måste ju börja med att säga att det är grymt imponerande att spruta ur sig så jävla många nummer på Flyktsodas ändå relativt korta existens. Lägg där till skivsläppande, band, familj och jobb... Hur många timmar har ditt dygn Johan :-) Är jävligt imponerad av Johans eviga sökande och finnande av nya band, för som vanligt så innehåller ju tidningen fler band jag inte hört än sådana jag hört. Nu är jag ju jävligt bekväm av mig och kan inte säga att jag aktivt letar heller, utan behöver ju mer eller mindre få det kastat i ansiktet. Men ändå, bra jobbat. Tidningen har ju som vanligt en väldigt "seriös" framtoning som genomsyrar både intervjuerna och artiklarna (anarkism), vissa av krönikorna svänger väl av lite vilket uppskattas. Kan sakna lite ibland att det inte ballar ur lite (Disorder för fan!), men antar att det är min uppväxt med 90-talets kängzines i bräschen. Men jag har vant mig genom åren och uppskattar Flyktsoda som det faktiskt är. Det är ju Johans tidning, inte min. Det enda jag egentligen har invändningar emot (dåligt ordval, men kommer inte på något bättre) är recensionsdelen, som jag varit inne på förr. Det är ju aldrig kul att skriva ner något såklart, men ALLT kan ju inte vara svinbra? Jaja, det är inget att hänga upp sig på, bara en tanke som kommer igen nu när jag läst igenom ett gäng av dom senare numren. Uppmanar alla att stödja Johan och köpa ett gäng nummer för han är värd all support och uppmuntran han kan få. För jag vill ha fler Flyktsoda i framtiden, och det borde du med vilja. Dra ett mail till flyktsoda14(a)gmail.com

onsdag 6 februari 2019

KKPA - När andan faller på MCD

KKPA har hållt på sedan tidernas begynnelse, eller i alla fall sedan 1991 (med uppehåll 2001-2010) och är ett namn som alltid funnits men som jag inte lyssnat på förrän det kommit lite plattor från Pelle på Second Class Kids hit. Så om det är bättre eller sämre nu än då låter jag vara osagt. Denna MCD innehåller i alla fall 6 låtar och några av dom kändes som jag hört förut, och det visade sig stämma då de varit med på plattor jag fått från tidigare nämnda label. Skit samma... För det känns som att om man gillar trallpunk eller melodiös punk på svenska som en del kallar det, så gillar man KKPA. Det borde man göra i alla fall. Allt finns där. Melodier, slingor, 2-takten, mollackorden, stämmorna. Ja ni fattar. Och jag måste säga att KKPA gör det bra. Jävligt bra faktiskt. Kan väl inte påstå att det ger mig så supermycket i dagsläget, men om detta hade spelats hemma i pojkrummet dom första åren på 90-talet är jag helt övertygad om att jag fullständigt älskat dom och lyssnat på dom om och om och om igen. Av dom 6 låtarna (eller 5 om man ska vara petig för "Lögner" är ju med i 2 versioner) så är det "Lögner" och "När andan faller på" som låter bäst i mina öron. Det är ju nästan så att dom sätter fingret på vad jag tänker på när jag hör ordet trallpunk. Så som sagt inget jag kommer lyssna sönder, men jag hör ju att det dom gör det gör dom jävligt bra.

Göteborg 9 Februari

Insläpp kl 19 och dina polare/favoritband spelar 20:01 

80kr entré CASH eller två ton fyllnadsmassa + din finaste spade i entréavgift.

För att bli medlem om du inte redan är det gör följande:
skicka för o efternamn + 6 första till medlem.gbgpunkpobel@gmail.com
Detta skall göras senast 23:59 dagen innan för att slippa massa krångel.
VI SKICKAR INGET SVARSMAIL SÅ MAILA RÄTT!!!

Adress: Fraggelberget @ Övre Hallegatan 19

Välkomna!!!

tisdag 5 februari 2019

Deny - Parasite Paradise 7''

Efter ca 15 års vila  bestämmer sig Deny från Mariestad att dra igång igen och med denna 7'' i handen så kan jag ju bara instämma i att det var ett jävla bra beslut att ta. Kan ju vara lite drygt ibland att recensera band som innehåller väldigt gamla kompisar, men Deny gör det lätt för mig med sin "singalong -käng" som trummisen Arvid beskrev det. Plattan innehåller 8 låtar som rör sig lite i samma skola som Wolfbrigade och framförallt Victims håller till i. Det är oftast rätt så pang på utan krusiduller och 7 av 8 låtar håller tempot uppe så kängnäven får sitt. Det som får mig att hajja till lite extra är att det är jävligt snyggt basspel på sina ställen som driver på lite extra och ger ett gött flow i låtarna. Tycker överlag att det är snyggt arrangerade låtar med lite smågrejer instoppat som lyfter ett snäpp. Stop & go partier, små markeringar på trummorna o.s.v. Är väl bara den sista låten på plattan som jag tycker tappar lite utan att egentligen kunna säga riktigt varför, men något är det som gör att jag inte tycker den når upp till samma klass som dom andra. Men 7 pärlalåtar av 8 är ju få förunnat, eller vad säger du Arvid? Gött att få plocka fram luftgitarren lite på solot till "Make it great", som tillsammans med "Resisting hard" är plattans två bästa låtar. Jag hoppas på mer Deny 2019!

söndag 3 februari 2019

HONNÖR SS Intervju!!!

En intervju jag gjorde med Honnör SS för ett tag sedan (Mars/April 2018) till Mission & Väckelse, så den är ju publicerad i pappersform tidigare. Det har ju hänt en del sedan dess och plattan det pratas om har ju kommit. Men för dom som inte läst zinet så slänger jag upp den här ändå. //Masken


Lite story om bandet... Bandet började som en ljudtekniksgrupp i gymnasiet när jag och jesper (förra sångaren) hamnade i samma grupp. Vi började skriva egna låtar 2009 och allt började där. Efter det har det hänt sjukt mycket.. mycket strul med medlemsbyten mm, men som det är nu så består vi av exakt de människorna Honnör SS ska bestå av och vi har äntligen hittat vårt sound. Detta är första gången alla i bandet är tighta vänner.

Nuvarande sättning? Just nu är det jag på trummor, Per på gitarr, Charlie på bas och Paul på sång. Dreamteam helt enkelt.
Namnet, hur kom det till. Och är SS en förkortning av det vanliga Society System? Nån tanke med det? När vi startade bandet så levde vi för provokation vilket vi fortfarande gör men kanske inte i lika stor utsträckning. SS står för Schutzstaffel, det finns inget provokativt med "samhällets system" och det är nog det sista vi gör honnör till. Bandnamnet är i grunden bara valt i syfte att provocera, få folk att höja på ögonbrynen vilket vi har lyckats med. Vi va inne på att byta bandnamn till Conflux men beslutade oss för att inte göra det. Punk ska inte vara rumsrent enligt oss så vi är väl oppositionen till alla bajsnödiga viktigpettrar där ute som ska sätta upp regelverk i punken och tycka så förbannat mycket.
På tal om regelverk.. Är det mycket sånt i Sthlm? Uppdelat mellan dom olika "scenerna" eller hur funkar det hos er? De olika "scenerna" är väl relativt uppdelade, man ser oftast samma personer med samma personer. Men så blir det nog ganska naturligt, man dras till liktänkande människor och alla i punkscenen tänker knappast likadant, det tycker iaf jag är ganska tydligt. Det finns dem som går på cyklopens bokmöten eller vad det nu är dem gör på onsdagarna, och det finns dem som hellre tar en bira på dovas. Om man tänker utanför punken så ser man mycket. Folk från metalscenen på olika punkspelningar och vice versa.

Många har kommit och gått genom åren, är du en besvärlig jävel? Många skulle säkert tycka att jag är dryg att spela med. Jag själv anser inte att jag ställer några orimliga krav eller så på bandmedlemmar. Jag köper inte när folk skiter i att dyka upp på rep utan att höra av sig, skiter i rephyran, inte kan spela ordentligt av samma anledning majoriteten av repen, prioriterar allt annat framför rep osv.. Det är att slösa min och alla andra bandmedlemmars tid och jag får intrycket av att personen bagatelliserar allt vi gör och allt jobb som har lagts ner på låtarna med allt där omkring. Då har man inget i det här bandet att göra. Jag hatar när saker står still och vill se tydliga framsteg.

Hur kom Pera med i bandet, och hur funkar det rent praktiskt med en gitarrist i Tyskland? Per och jag har pratat mycket under några år och har hela tiden sagt att det hade varit väldigt bra om han kunde lira i Honnör. När Sebbe valde att hoppa av bandet så sket vi i att Per bor i Berlin och beslutade oss för att prova ändå. Vi repar utan Per i våran replokal, spelar in låtarna där och skickar videos samt tabs till honom så att han kan öva hemma. Sen har vi flygit ner till honom för att repa och han flyger hit för att repa innan gigs och inspelningar. Det blir lite meckigt men det funkar om man vill! Han tar musiken på blodigt allvar vilket är en jävla tur, annars hade det aldrig funkat.

Ni har ju anammat ett mer "noiseaktigt" sound nu jämfört med starten. Medvetet? Eller har det bara fallit sig så? Vårat sound som vi har nu är precis som vi vill ha det. Svensk 80-tals råpunk med japansk dist ungefär. Det passar oss väldigt bra på alla sett till skillnad från tidigare år när vi aldrig riktigt fattade hur vi skulle låta och provade fram nya sound hela tiden.


Ni har ju spelat rätt mycket i Sthlm, men inte så mycket utanför. Vad kommer det sig? Profeter i sin egen hemstad? Anledningen till att vi har lirat mycket i Stockholm är för att fina människor som exempelvis Per Thunell gillar att boka oss haha. Vi får inte skitmånga förfrågningar om spelningar i andra städer och när vi väl får det så lyckas det ofta köra ihop sig. Vi har inte ett uns av tur med oss när det kommer till det här. Just nu är det bökigt att boka oss med då vi pga rådande arbetssituationer behöver veta väldigt långt i förväg.

Du är ju aktiv själv som gigarrangör, men även numera skivbolagsdirektör. Berätta lite om detta. Gigarrangör är nog att ta i. Det är jag, paul, charlie och mange från, Återfall som har en väldigt inaktiv arrangörsgrupp. Men något gig per år lär vi nog sätta upp! Stupid noise records startade jag för att sprida kyushu-inspirerad noisepunk i Sverige. Noisepunk känns inte alls speciellt utbrett i Sverige vilket jag tycker är tråkigt så målet är att släppa skivor i stuk med Confuse/Swankys/Chaos CH så att fler börjar spela puckat, distat och studsigt. Det finns ju knappt något sånt band här i dagsläget.

Några tips på schyssta band 2018?
Sex dwarf är ett av mina favoritband, definitivt det bästa aktiva bandet i dagsläget och dem släpper en LP som alla med någon form av smak bör införskaffa. I övrigt så gjorde Pissjar enligt mitt tycke den näst bästa livespelningen under 2017, jag missade dem live förra helgen men hoppas på att få se dem vid något annat tillfälle under året. Panikattack är jag också nyfiken på att höra nu efter dem har bytt två medlemmar.

3st 7" har ju dykt upp nu nästan samtidigt, kan du svamla lite kring dom? Yes! Tre skivor är redan ute 2018. En split ep med Dissober som vi spelade in samtidigt som Disease spliten från förra året. Tre låtar ligger på vår sida, bland annat "Alko" som egentligen är en rätt gammal dänga. Vi har även fått ut en ensidig Flexi som vi spelade in i Studio D-takt förra sommaren. Utan tvekan den jobbigaste inspelningen som iaf jag någonsin gjort med två veckor hård semester bakom mig. Jävligt rå blev den iaf, skräpigt och stökigt. Till sist har vi fått ut en egen EP som heter "Leftovers in decay". Det är fyra utvalda låtar, tagna från en gammal inspelning som från början va menad att bli vår debut 12a. Inspelningen har legat men dessa fyra låtarna tyckte vi va för bra för att bara slänga bort så vi mastrade om dem hos Jutte och släppte bara dem som en EP istället. Sista plattan med vårat mindre distade sound för dem som föredrog det!
Ni har ju även fipplat ut några flexiplattor, en hyllning till Jappescenen? Nja flexis har vi bara gjort för att det är ett ballt format som folk inte gillar.

Fler plattor på gång eller vad har den närmsta framtiden att bjuda på från Honnör SS? Det händer mycket med Honnör i framtiden. Vi ska försöka giga i sommar, bland annat har vi hört av oss till K-Town som vi hoppas på. Vi ska även sätta igång och spela in vår debut LP, det känns som att vi är mogna för det nu. Mer tillkommer!
Måste ju nämna Fuzzy Glue Buzz också som jag är helsåld på. Berätta lite om er? Nytt på gång? När släpps demon? Fuzzy glue buzz är ett sidoprojekt jag och Paul har, just nu med Nicke från Sex dwarf. Det handlar mest om att förespråka sånt som är tabu, kaos och annat ballt. Vi får se vad som händer med det i framtiden, överenskommelsen va redan från början att det bandet ska vara roligt och att det inte ska gå ut över andra band. Men vi har en split 12a på väg med The Wankys och demon ges ut på kassett vilken dag som helst. Det finns lite material som inte har repats än!

Nåt att tillägga? Folk måste sluta ta sig själva på för stort allvar. Speciellt människor som uppenbart vill ha chefspositioner utan att ha klarat grundskolan.

tisdag 22 januari 2019

Death By Horse - This too shall pass CD

Death By Horse har jag aldrig hört talas om tidigare så det var ju helt utan förutfattade meningar jag satte denna i spelaren. Eller ja, när jag ögnade igenom det medföljande infobladet och alla lovord från tidigare recensioner så anade jag ugglor i mossen. Och efter att ha kört igenom plattan x antal gånger, så är det inget som fastnat eller lämnat några bestående intryck. Nada. Det är blankt. Det är välspelat, tight, bra producerat. Men det spretar åt precis vartenda jävla håll som finns, och det är i mina öron lika uddlöst som valfritt radioskval. Men tror att det är allt hoppande mellan (snäll)punk, indierock, metal, pop, ska, och avslutningsvis en sirapsseg ballad som får mig att tappa det fullständigt på vägen och vilja krypa ur skinnet. Asjobbigt. Och GG Allin covern skvalar bara förbi den med. Plattan släpptes digitalt redan 2016, så det är ju bara att kolla in om ni känner att ni fått feeling. CD'n är släppt nyligen av Second Class Kids, och jag tror även att det är ny platta på gång i rappet. Undrar om det klipps in något härifrån på info/press-bladet?

måndag 21 januari 2019

Disbärs - No Future Käng Kassett

Råpunk från Schövvdä är fan inget man är bortskämd med så det här var välkommet som fan! Den gode Silverräven (aka Jon) har samlat ihop 3 inspelningar med Disbärs och släppt på kassett. Så långt allting gott. Men som oftast är när man får feeling så händer nåt jävelskap, och i detta fallet innebar det att A-sidan på min kassett är ospelbar... Jäfvulen. Det svajar som fan och brummar och har sig. Så första inspelningen ("No bass" från 2017) har jag ingen aning om hur den låter. Även första låten på B-sidan börjar lite svajjigt, men nu är ljudet betydligt bättre så man hör ju vad som händer. Råpunk i den klassiska svenska skolan som den lät på det glada 80-talet. Både riff och låttitlar osar gamla Really Fast 1-3. Så även ljudet. Jag tycker det är helt okej.  Och även om jag inte kommer lyssna dagligen på kassetten så gillar jag energin och "bakåtsträvandet" i det dom gör. Ingen plats för finlir här inte... Bandnamn och titel till trots så finns inte en tillstymmelse till "Dis-käng" på kassetten. Men jag låter det vara för den här gången. Köp en kassett via brustapes(a)gmail.com

Göteborg 26 Januari

Apokalypsens fyra ryttare för kvällen är:

Zombie a-go-go (Skräckinjagande toner från Göteborg)
https://soundcloud.com/zombie-a-go-go

Mörbultad (Hell sing "borg" HC)
https://morbultad.bandcamp.com/

GEFYR (angry hudik hutta med näven tills du pruttar på däj!)
https://angryhudikhc.bandcamp.com/track/marknaden-f-rg-r

Illmara (Ondska, bibel och krussefix funkar inte mot dessa krafter, GBG)
https://illmara.bandcamp.com/

Maten för kvällen är 100% vegansk, smakar den blod så är det bara någon som spillt lite i grytan!!!
Insläpp kl 19 och första band exakt kl 20:00
80kr entré CASH!

För att bli medlem så gör du så här:
skicka för o efternamn + 6 första till medlem.gbgpunkpobel@gmail.com
Detta skall göras senast 23:59 dagen innan för att slippa massa krångel.
VI SKICKAR INGET SVARSMAIL SÅ MAILA RÄTT!!!

Adress: Fraggelberget @ Övre Hallegatan 19

onsdag 9 januari 2019

Śmierć - Godzina Pusta CD

Det är kul med överaskningar! Har sprungit på namnet och plattan flera gånger på nätet och i olika fanzines men inte tänkt så mycket på det mer än "att jag ska kolla upp det nån gång, men inte nu". Så när plattan damp ner i brevlådan för ett tag sedan så löste det ju sig av sig självt. Śmierć kommer från Stockholm, men har den goda smaken att sjunga på Polska, och det passar deras melodiösa punk/hardcore som handsken. Det är inte melodiöst som i lalligt, utan mycket mer molligt och studtals ganska melankoliskt som i dom slöare "Noc" och "Zuzanny" (introt). Annars är det rätt bra fart på dom 9 låtarna som plattan innehåller och jag gillar grejen med att veva D-takt till den som sagt ganska melodiösa typen av riff och sång. En sång som Ninka sköter med den äran skall tilläggas. Ibland kommer jag att tänka på danska Assassinators, men jag kanske bara gör det lätt för mig där då dom också kör mycket D-takt till i övrigt väldigt melodiska riff och slingor. Plus att bägge har snubbinnor på sång... Så skit i det, även om jag gillar båda som fan. Finns säkert 22 polska band för den inbitne att rabbla som är mer relevanta. Men gör inte som mig och skjut upp "Godzina pusta" till senare, utan kolla upp den nu. Jag tror dom flesta gillar den. Eller borde göra i alla fall. Det blir en rejäl tumme upp från min sida till Śmierć. Är även släppt på vinyl för dom som föredrar det.