Rövsvett, en institution i svensk hardcore efter över 40 års oförtrutet vevande utan pardon. Rövsvett är ju ett band som ligger mig otroligt varmt om hjärtat som jag har att tacka för mycket. Dom var den stora inkörsporten till råare hårdare punk för mig. Allt på grund av en skolresa till Göteborg som 13 åring och vi hamnade på Dolores och med i min påse därifrån låg Rövsvetts 2 första 7'', deras split 7'' med Raped Teenagers samt Protes Bengts 7''. Givetvis köptes dom på grund av bandnamnet. Väl hemma så vart jag helt hänförd över hur jävla fort det gick och lyssnade om och om igen. Det var det argaste jag hört i hela mitt liv och kort därefter så spenderades en månadspeng på "Sällan studsar en termos" split 12'' och "Lepra Cliff" 7''. Och det har blivit många timmars speltid för dessa plattor. Väldigt många. När Rövsvett år 2024 släpper sin 14:e 7'' (splittar och demosläppet inräknat) så är jag fortfarande idel öra, och jag gillar det som fan. Visst att det går inte lika fort längre, och Lökens från den tiden karakteristiska kulsprutebas kan saknas lite (av mig). Men jävlar att det är fortfarande svinargt! Dom 2 låtarna på A sidan är låtar av klassiskt Rövsvett-snitt som man vant sig att höra dom. Tight, stenhård men ändå sing-a-long vänlig hardcore som får näven att veva. Några tempoväxlingar, någon stop-n-go grej, det man vill ha av Rövsvett finns där. Och där! I början på B sidans "Jag Hatar Mig Själv" så jazzas det på lite som det gjordes i Småland förr. Låten i sig är dock en långsammare rätt mörk historia, men jävligt bra. Kanske rent av min favotit av dessa tre. En stabil release från ett alltid stabilt band. Släppt av
Sockiplast Records och Röv Records.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar