onsdag 20 april 2022

Mission & Väckelse # 14 / Drop The Bomb # 2 Fanzine

Man blir ju svinglad när det dyker upp nya fanzines. Och Drop The Bomb var ju en jävligt kul överaskning måste jag säga. Första numret har jag inte läst då mitt snålbud på Tradera inte räckte... Vet inte hur många ex som gjordes, men det var jävligt få om jag fattat det rätt. Mannen (gubben) bakom Drop The Bomb är ju ingen duvunge inom "scenen" och petade med Aparat på 90-talet som endast kom i ett nummer. Dock finns inga likheter zinen sinsemellan, så hoppas inte på svinerier a'la Uppsala '95. Eller jo lite förresten, du utdrag ur en Dead Drunk intervju återvinns här. I övrigt intervjuas Rick Titrö och Appäratus, där den förstnämnda är jäkligt bra. Men den stora behållningen är "artiklarna" och även ledaren där Jonas behandlar viktiga grejer som skivsortering, nitpajjar, Jappe-Life och Wolfbrigade. Briljant skrivet alltihop! Så bara dra på Bombardment kassetten och läs på rot. Mission & Väckelse är som vanligt jävligt stabilt och bjussar på bra intervjuer med Flyktsoda-Johan och Protes-Bengt, samt sin vana trogen en gammal goding. Denna gången med Raped Teenagers. Och naturligtvis dom långa, välskrivna och informativa recensionerna som är fria från fjäsk, och alltid en fröjd att läsa igenom. En jävligt kul grej är att det inkommit två svar på Jons ledare från tidigare nummer angående rådande skivpriser inom punken. Två tummar upp där. Ledarsidan är dock fortfarande inte gubbögon-anpassad... Fan Jon, ligger inte dom flesta läsarna och filar på 40+ sidan? Snart kommer en artikel från mig om gubbanpassade typsnitt och andra praktiska tips som underlättar för oss (lite) äldre. 10kr + porto från missionochvackelse@gmail.com , så det är bara att slå till.

söndag 17 april 2022

Kardborrebandet - Helt Inkompetent CD

Kardborrebandet från grannkommunen Falköping är här med sin andra fullängdare, släppt av superaktiva (hatten av)  Grönpeppar Records. Recenserade ju förra plattan och mycket av det jag skrev där stämmer rätt bra på denna plattan med. Det är på det stora hela alldeles för glättigt och melodiöst för att jag ska uppskatta det i 14 låtar. Det är faktiskt en sådan pärs att jag inte ens tänker försöka. Visst att jag kan uppskatta både trallig och melodiös punk, men då blir det nästan uteslutande från sent 80 tidigt 90-tal. Jag tycker att det här blir lite uddlöst och attityden som fanns hos dom gamla banden tycker jag saknas här. Det är liksom för lite dra åt helvete i Kardborrebandet. Det som skall vara ungt & argt blir nästan lite mysigt och lulligt i mina öron. Eller så är det så att jag får acceptera att det är så här det låter 2022. Gilla läget och sitta här hemma gubbsurt och tycka att det var bättre förr. För det skiter Kardborrebandet, med all rätt, i. Och det är ju precis så det skall vara. När man själv började lira så sket man högaktningsfullt i vad nån jävla 40+ gubbkärring tyckte... Men här är det jag som tycker, och jag kommer aldrig fatta eller uppskatta dämpade gitarrmattor, skapartier, stämmor i överföd (änglakörer), hockeykörer osv i MIN punk. Men vill du ha det i DIN så är detta bandet för dig och detta kommer vara en 5+ skiva som du kommer plocka fram frekvent i många år framöver. Tight, välspelat och välarrangerat, men för mig blir det övermäktigt efter en (väldigt) kort stund. Finns endast som CD nu, men vinylen kommer. Måste bara få säga att låten "Bortamatch" är det jobbigaste jag genomlidit på väldigt länge...

tisdag 5 april 2022

Rist - s/t CDr

Testat att köra lite snabba googlingar på detta bandet, men hittills kammat noll. Så jag har således inte en susning om vart dom kommer ifrån, eller vilka som är med. Tycker dock att sångaren låter jävligt bekant,  men hjärnan har inte kopplat ifrån vart än. En CDr med 8 låtar med rätt svängig basic oi!/street/punkrock utan några större utsvävningar. Men det brukar inte krävas att man återuppnfinner hjulet för att jag ska gilla det. Snarare tvärt om, haha. Jag tycker helt klart bäst om Rist när Oi!:en ligger längst fram och det skramlas på och sången ligger på gränsen till att spricka och falla över i fel tonart. I mina öron låter dom 4 första låtarna mycket bättre än dom avslutande fyra som är lite melodiösare och det blandas mer stilmässigt och det spretar, tyvärr åt fel håll. Synd som fan. Förbannad ska i femte låten M-F får ju hjärnan att gå i kok, och ett 70-tals aktigt gitarrlick i sjätte låten "Bedroom eyes" som upprepas in absurdum drar ner den rejält trots en rätt go refräng. Efterföljande "Down down down" är en lite slöare sak som bara åker förbi. Avslutande 6-21 är alldeles för Ramones-ig... Jävlar vad jag gnällt nu. Men dom 4 första låtarna gillar jag, och hade det kommit en 7'' med endast dom på så hade jag köpt den direkt och kört den med jämna mellanrum. Så fokus på det skitiga och skramliga och ni har mig med på tåget. E-mail adressen är handskriven på fodralet , och jag kan fan inte läsa vad det står, haha. Kan vara rist55u@gmail.com , eller rist556@gmail.com. Ni får la testa...