Tror jag recenserat en demo med
Jerrys Farsa för ganska många år sedan, och minns jag rätt så gillade jag det inte då. Detta är deras nya giv, en 12 låtars CD. Och jag måste väl tillstå att jag gillar det inte nu heller. Det är på tok för spralligt för mig... Titlar som "Silvertejp och daim" , "Burkmat och Ernst", och "Mytomanen Magnus" får mig att tänka på alla rent horribla trallpunkdemos som vällde ut under 90-talet. Och det är precis så det låter. Sprucken röst, glada tillrop och slingor. Addera trumpet och trombon på det och du har Jerrys Farsa. Jag pallar inte att lyssna igenom hela plattan på en gång trots att den bara klockar in på ca 30 minuter. Såg dom live för några veckor sedan och det var betydligt bättre än dom låter på skiva. Största behållningen på plattan enligt mig är Sikens gitarrspel när han får rock'n'roll feeling och både bonnar och kör dubbeltjutare.
