Efter ca 15 års vila bestämmer sig
Deny från Mariestad att dra igång igen och med denna 7'' i handen så kan jag ju bara instämma i att det var ett jävla bra beslut att ta. Kan ju vara lite drygt ibland att recensera band som innehåller väldigt gamla kompisar, men Deny gör det lätt för mig med sin "singalong -käng" som trummisen Arvid beskrev det. Plattan innehåller 8 låtar som rör sig lite i samma skola som Wolfbrigade och framförallt Victims håller till i. Det är oftast rätt så pang på utan krusiduller och 7 av 8 låtar håller tempot uppe så kängnäven får sitt. Det som får mig att hajja till lite extra är att det är jävligt snyggt basspel på sina ställen som driver på lite extra och ger ett gött flow i låtarna. Tycker överlag att det är snyggt arrangerade låtar med lite smågrejer instoppat som lyfter ett snäpp. Stop & go partier, små markeringar på trummorna o.s.v. Är väl bara den sista låten på plattan som jag tycker tappar lite utan att egentligen kunna säga riktigt varför, men något är det som gör att jag inte tycker den når upp till samma klass som dom andra. Men 7 pärlalåtar av 8 är ju få förunnat, eller vad säger du Arvid? Gött att få plocka fram luftgitarren lite på solot till "Make it great", som tillsammans med "Resisting hard" är plattans två bästa låtar. Jag hoppas på mer Deny 2019!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar