Astmatisk Gapskratt kommer från Steinkjer i vårt grannland Norge. Och Norsk punk är något som ligger mig varmt om hjärtat då banden därifrån ofta har ett ganska säreget sound. Eller i vart fall varit lite mer gränsöverskridande än t.ex här i Sverige. Så det fanns allt lite förhoppningar när jag satte på denna. Att det skulle vara punk av den lite snällare formen förstod jag ju då
Second Class Kids varit med och släppt, men ändå. Så besvikelsen som inföll sig på första låten var total... Vad är detta? Sången... Sången för i helvete! Så kan det inte låta hela skivan igenom? Och det gjorde det som tur var inte heller, utan nån annan tjomme tar över rätt snart. Det spretar rätt friskt stilmässigt då det blandas av både street, lite trall, lite gammal UK punk och ett fnyk USHC. Men det är tydligt att Astmatisk Gapskratt är ett "refrängband" och det svänger rätt bra emellanåt. Men det är vääääldigt mycket bröliga fotbollskörer och "whööhöööö, whohooo" instoppat och det blir ganska enhanda efter ett tag. Det blir för mycket tjo och tjim för min del. Det tar liksom aldrig slut. Visst finns det en del toppar här och där, men överlag så tar alla fotbollskörer bort fokus från det andra och jag ledsnar ganska fort. Nja, nej, topparna är för få. Inget för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar