En av mina äldsta och käraste vänner, Franz som hanterar basen i Myteri, sa till mig att "du skulle inte ens pissa på oss om vi brann" när han gav mig deras första släpp "The Silent Death" i näven. Han känner mig ganska väl, haha. Men även om JAG inte varit överförtjust i deras släpp så har jag följt dom med intresse, för jag förstår ju varför så många gillar dom för satan vad duktiga dom är på det dom gör. Men när jag lyssnat på den sprillans nya "Illusion" så är jag inte alls så avigt inställd som jag brukar vara till det som i folkmun går under namnet neocrust. Om det är Myteri som ändrat lite på sig eller om det ät jag som har en bra dag låter jag vara osagt. Det är ett helvetes fipplande och slingande på gitarrerna, men grundriffen är ju oftast ganska raka och dom håller ju tiden bra. Inga evighetsepos med 12 olika strukturer/tempon/riff i samma låt. Myteri får på denna plattan in allt det på 3 minuter, och då funkar det bättre för mig. Det blir inte en massa döpartier utan sång med en massa meck bara för meckandets skull, så tag lärdom av det andra band i samma genre. För mig är det en platta som gör sig bra i bakgrunden när man grejar med annat, men då får ni ha i åtanke att jag föredrar Dischange framför valfritt nutida (neo)crust band alla dagar i veckan. Dom lite tralliga (hittade inget bättre ord) "Insomnia" och "Själslig höst" är favoriterna för mig. Jag kommer inte spela sönder plattan men jag hoppas och tror att "Illusion" kommer gå varm i mången vardagsrum. Det förtjänar ni! Det du Franz... det trodde du inte. Köp av Halvfabrikat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar