Namnet på bandet väljer jag att inte kommentera... Men detta är ett gäng ungdomar från Skellefteå. Så unga som högstadiet står det att läsa i det medföljande brevet från Grönpeppar. Så man får ju lyfta lite ödmjukt på gubbkepsen åt dom musikaliska färdigheterna deras ringa ålder till trots. Musikaliskt så kan jag inte påstå att
Kjells Bänk tilltalar mig så mycket dock. Det är en väldigt snäll form av punk framförd främst på engelska, med sällskap av en låt på svenska. Det låter lite Epitaph, Sator, Indiemys i en salig blandning. Men det är alldeles för snällt. För mysigt på något vis. Deras 6 låtar skulle behöva mer långfingrar åt allt och alla. Mera dra åt helvete attityd.Skita ner det lite. Mera rock'n'roll. Nu handlar ju detta om musik jag vanligtvis inte lyssnar på så jag ska väl inte skriva för mycket, för det kanske är precis så här det skall låta för att gå hem i pojk/flickrummen idag när folkölen sköljs ner. Men mig personligen är det alldeles för uddlöst och klent för att kicka igång någonting. Jag känner liksom ingenting. Helt likgiltig inför detta tyvärr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar