fredag 6 september 2019

Käftsmäll - Nr 2 MCD

Sommaren är över så nu är det dags att ta tag i detta igen. Först ut blir Käftsmäll från Stockholm som bildades 2017. Det är dock inga duvungar det handlar om utan ett gäng medelålders farbröder... Vilket ju nästan känns som standard nu mer. Ja ja, nog om det. Är ju inte purfärsk jag heller om man säger så.
Käftsmäll låter väldigt "Stockholmskt" tycker jag i deras punkrock av '77-snitt i 2000-tals tappning. Det är melodiöst och förhållandevis snäll punkrock det handlar om här. Och jag har nog gaggat om det förr, men när det gäller denna typen av punk så föredrar jag ju 9ggr av 10 banden från den andra kusten (läs Göteborg). Varför vet jag inte, men tro det har att göra med att det låter lite bonnigare och mer rock'n'roll där. Mer jävlaranamma och attityd på nå vis. Första låten "Radioskval" tycker jag är rätt bra med ett gött sväng, men enligt mig håller det inte samma standard på dom resterande 4 låtarna. Det är bra ljud och välspelat men det blir lite för polerat för min smak. Detta blir tydligast i den lugnare "Du?" som klockar in på över 4 minuter. Textmässigt är just den låten den som får en att hajja till mest, men tyvärr så är låten musikaliskt svinseg. Den snabbare "Radhusrebell" finns det ju lite igenkänningsfaktor på emellanåt i texten kanske, men det tjongar liksom inte till mig musikmässigt där heller. Och det gör ju det hela lite problematiskt för mig som lyssnar. Käftsmäll går nog hem hos rätt många kan jag tänka mig som saknar ett '77 inspirerat band år 2019. Men från mig är intresset ganska svalt. Jag vill som sagt ha mer jävlaranamma, attityd och bonnigare musik när det gäller sådant här. Mer smuggelöl och fulgrogg än rödtjut om man så vill. Släppt av AMTY i fysiskt format, men hittas även på Spotify osv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar