Eskatologias historia börjar väl egentligen i slutet av 2007/början av 2008 med slutet på en del andra band och projekt. Domarn kom rakt ur Krissituation och ville skapa något nytt. Han tog då kontakt med Marcus, som just flyttat ned till Götet efter att ha hoppat av Personkrets 3:1 och ett gäng andra musikanter. På basposten hade vi inledningsvis Nisse (Suppression), men han flyttade till skogs och ersattes av Daniel. Rätt snabbt anslöt sig sångfågeln Anders (XbingoX) till församlingen. På trummpallen har fler suttit än vad vi orkar rada upp här, men mest bestående intryck av de som passerat har väl Joel (Samurai Overdrive, Hej Ninja!) lämnat. Han spelade med oss under ett drygt år innan även han flyttade till skogs. Under det året, 2009, började vi spela live och gjorde spelningar i Sverige, Danmark, Tyskland, Holland och Belgien samt spelade in materialet till den nya 10"an och den kommande 7"an. Idag sitter Erik (ex. Violent Mahatma Grinder, ex Zilch!) bakom trummorna, och sättningen känns stabilare än på länge. Under 2010 har vi inte hunnit göra fullt lika många spelningar, men har siktet inställt på hösten.
Hur kom ni fram till namnet?
Vi brottades under de första månaderna med bandnamns-frågan, men enades till slut om Eskatologia - som är en ordlek med ordet Eskatologi, det vill säga läran om slutet eller läran om de sista dagarna. Enkelt skulle man kunna säga att varje religion har en eskatologi, en bild om hur allt slutar - Kristendomen har johannes uppenbarelse, asatron har ragnarök o.s.v. Vi hakade på ett "a" och beslutade oss för att sjunga om våra visioner om hur allt går mot sitt slut.
Är allt så nattsvart?
(Om denna frågan verkar konstig så hänger den alltså ihop med den förra/Masken)
På ett individuellt plan så finns det ju såklart ljuspunkter i tillvaron, vi har både bra och dåliga dagar precis som alla andra. Men ser man på det globala planet så blir bilden genast en annan. De flesta processer vi som art driver just nu leder oss i allt raskare takt mot vår egen grav och mot allt livs ofrånkomliga upphörande. Sen så finns det väl visst hopp för att vända den processen, och det är väl egentligen därför vi håller på - men det kräver ett gigantiskt globalt uppvaknande och en total omvälvning av agendan. Sen så gillar vi kuddkrig, och det lättar alltid upp när vi har våra svarta stunder.
Till att börja med så är vi sjukt nöjda med att splitten äntligen är ute. Grafiken blev grym och ljudet likaså. Några av oss satt och käkade tofuglass och lyssnade igenom hela plattan tillsammans med ryssarna häromveckan och skivan känns som en helhet, snarare än 2 olika plattor - vilket vi var överens om var ett prioriterat mål redan när idén till splitten föddes. Vi gillar den och hoppas att ni också gillar den.
Hur kom det sig att det blev just Distress ni valde att splitta med?
Vår allians med Distress började väl egentligen med att Alex tog kontakt med oss, tyckte vi var bra och hade en önskan om ett samarbete kring några livedatum. Vi körde hårt på att göra det mesta av det samarbetet, gjorde 7 liveframträdanden tillsammans (Jävlar vad ryssar kan supa). Under de spelningarna snackade vi fram och tillbaka om hur vi kunde fortsätta samarbeta och bägge banden kände att splitten var en naturlig fortsättning på det.
Jag gillar ju er som fan, samtidigt som jag ofta ledsnar efter ett tag på många andra ”sling-crust” band. Vad tror du gör att just ni sticker ut från denna (numer) något mättade fåra.
Tack för det goda omdömet! Jag tycker nog egentligen inte att en musikstil kan bli mättad på det sätt som du menar, däremot så kan det ju finnas bättre och sämre band inom en strömmning. Jag tolkar det som att du helt enkelt tycker att vi hör till den förstnämnda skaran. Varför du tycker vi skiljer oss från mängden får nog du svara på...
Om jag (Marcus) ändå skulle försöka svara på frågan, så skulle jag nog mena på att vi satsar hårt på starka, medryckande melodier utan att någonsin tumma på tanken på att riffandet utgör själva grunden i en låt, och måste vara bra nog för att kunna bära slingan. Sen så sållar vi rätt hårt bland idéerna och är väldigt engagerade i vad som faktiskt visas utåt både vad gäller text och musik.
Några planer nu när skivan kommit? Turné?
Till att börja med så kommer vi den 11 September att hålla en episk releasefest i Göteborg! Våra tyska vänner Downfall of Gaia förärar tillställningen med ett besök, och vi supportas av End Of All samt ännu ett band (T.B.A). Festen äger rum på Majgården i Majorna (Hållplats: Chapmans Torg). Gästlista gäller... och för att komma med på den, maila namn och personnummer till: eskatologia(a)gmail.com
Veckan därefter är planen att vi ska ge oss ut på en sverige-turné, som vi ämnar sträcka ända upp till Luleå i norr. Datum och spelställen annonseras på vår myspace! Ursprungstanken var att denna vecka skulle förläggas till Ryssland, men detta har av olika anledningar fått skjutas på framtiden.
Ni har väl även en 7’’ inspelad och klar? Berätta lite om när den kommer?
Jajjemen, vi har material för en 7" inspelat, mastrat och klart. Den kommer att gå under titeln "Början På Slutet" och kommer ut under tidiga september på Halvfabrikat, Svoboda och Roots Of Darkness. Målet är att den ska vara klar till festen den 11 september, och att vi ska kunna fira skivsläppen tillsammans... Men med tanke på allt strul vi hade med att få ut splitten så lovar vi inget. Omslaget bör vara klart i dagarna - och då går skiten iväg till tryckeriet.
Framtiden för Eskatologia?
Just nu har vi precis flyttat in i vår nya replokal och arbetar som bäst på att skriva material till en fullängdare som vi ämnar spela in under vintern 2010/2011. Annars hoppas vi som sagt kunna komma ut och spela så mycket som möjligt efter en vår då vi inte kunnat lägga så mycket tid på vägarna som vi velat.
Ovan låten Cold som är med på deras split 10'' med Distress.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar