Vad som har hänt med mig, eller
Belta 53 vet jag inte. Men något är det. Fick ju deras 7'' för nåt år sedan eller två och den tyckte jag väl inte var något vidare alls. Så döm om min förvåning när första låten "Fri" kör igång, och jag gillar det som fan. Det handlar ju fortfarande om väldigt snäll och melodiös fyrtakts punk/rock på svenska, vilket ju som bekant är något jag sällan går igång på om det inte är från GBG's första halva av 80-talet. Det svänger jävligt gött och Jojos' basspel driver på det hela utan en massa krusiduller. Och när ändå Jojo är på tal så är det mycket på grund av hennes sång som jag gillar det så mycket som jag gör. Skitskön röst med flera olika register. Dom två efterföljande låtarna är helt okej dom med, men upp i samma klass som "Fri" når dom inte. Förutom refrängen i tredje låten "Agneta" som är en skitskön mollig historia med lite indieaktiga gitarrer som ligger och maler i bakgrunden. Och när vi ändå är inne på det dystra och molliga så kan vi ju ta avslutande "En kväll i Augusti" med. Som är en renodlad ballad. Som är bra. Den handlar om en otroligt tragisk händelse i Huskvarna förra sommaren som jag minns väl då den hemlöse "Gica" från Rumänien blev bragd om livet. Det är väldigt, väldigt sällan jag gillar denna typ av låtar, men den här har något som på något sätt fäster. Med risk att låta som nån jävla jurymedlem i Idol, så drar jag även till med "vacker" och "stämningsfull" refräng. Skitsnygg! Så det är väl bara att inse att det går att lära gamla hundar att sitta... 2 skitbra låtar av 4 trodde jag ju aldrig att jag skulle skriva om Belta 53, och så refrängen i "Agneta" då. Så gillar du melodiös punkrock på svenska så kollar du genast upp dom där man hittar digitala släpp, för CD versionen gjordes bara 16 stycken av för att skicka runt. Själv ska jag sträcklyssna på Why? 12'' nu så råpunkspoängen höjs igen ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar