Göteborg 9 September

Levande Begravd # 6

Detta nummer har ju några månader på nacken, men redaktör Marko bad mig skriva några rader. Så det är väl bara att göra som karln säger. Det nördas loss utav bara helvete bland band/gubbar/gummar som jag i bästa fall ens har hört talas om (med några få undantag). Hela skiten inleds med en liten  hyllning till nån snubbe som hette Billy Miller som hade Norton Records, som nu lämnat jordelivet. Jag har ju så klart aldrig hört talas om gubben, och tänker att ribban är lagd... Fortsätter med Thomas Hildebrand / Savage Magazine & Records, som jag är helt obekant med förstås. Raskt vidare till Paul Messis (Suburban Homes), som jag inte har en jävla aning om vem varken han eller bandet är. Och inte fan har jag hört Mascara Snakes heller, trots att dom skrivits upp rätt friskt på olika håll. Men vad händer nu? En intervju med Läjä Äijälä! Terveet Kädet!!! Äntligen nåt jag har koll på och gillar. Men inte fan pratas det om Terveet Kädet, utan en massa andra projekt han haft eller har som t.ex Aavikon Kone Ja Moottori och Billy Boys. Som jag aldrig hört talas om så klart. Utöver intervjuerna så hittas även en guide till svenska band som rörde sig i utkanterna av den enligt redaktören urvattnade och stagnerande pnuken. Hitmakare som t.ex Salaligan, Fysisk Fostran, Enema Syringe och Vicious Visions får några rader tillskrivna sig. En drös långa och välskrivna recensioner finns även det att grotta ner sig i för den som är sugen på att vidga sina vyer. Trots att jag varken hört eller blir särskilt nyfiken på att höra det jag läser om så fan i mig ÄLSKAR jag detta zine. Det är 100% kärlek till rawk'n'roll från Markos sida, och han nördar loss så in i helvete att det värmer det egna nördhjärtat. Grym koll på läget och ett sjukligt intresse från hans sida gör det till ett av dom absolut bästa zinen som kommit på länge. Tidigare nummer har varit på svenska men detta är på engelska kan jag ju tillägga. Dra ett mail till Levandebgravd1@gmail.com och beställ ett ex.

Dödsögonblicket släpper nytt digitalt

Fick en blänkare från Anders, basist och sångare i Stockholmsbandet Dödsögonblicket att dom precis släppt en ny 3-låtars ep digitalt. Upptagen trägubbe som jag är så recenserar jag ju inte digitala släpp, men slänger upp en notis här så kan ni in å kolla vad det är för något. Du hittar det på spotify eller på deras soundcloud.

Giftigt Avfall - Katla 7'' , Giftigt Avfall / Fuck Frankie - Split 7''

Det känns som att det inte alls är länge sedan jag skrev om Giftigt Avfalls' förra 2 7'' som kom så sent som i April. Efter det har dom utökat från 2 till 4 medlemmar och gjort några spelningar runt om i landet. Och nu 4-5 månader senare så är det återigen dags för 2 nya skivsläpp, en egen 7'' och en split 7''. Nu är det i och för sig inte raketforskning som Giftigt Avfall ägnar sig åt, utan precis som då är det kraftigt kaotisk 80-tals inspirerad råpunk (Läs Göteborg tidigt 80-tal),som jag tror inte tar alltför lång tid att veva ihop. Men måste ändå säga att jag är lite impad av tempot dom jobbar i. "Katla" innehåller 10 låtar, kommer på grön vinyl och är limiterad till 100 ex. I stort låter det ju som förut, med den skillnaden att det nu faktiskt låter som att alla spelar samma låt och är hyffsat eniga om starter och framför allt sluten på låtarna. Här finns det struktur i låtarna till skillnad mot senast då jag misstänker att mycket improviserades när dom spelade in. Trots denna beskrivning så är det ju faktiskt så att jag gillar det som fan återigen. Det är grymt hur jävla långt man kommer på vilja. Dock skulle jag fan vilja ha lite mer dist på gitarrljudet, alternativt utöka med en basist till nästa gång, men man kan ju inte få allt.

Spliten skiljer sig väl inte så mycket från den egna egentligen, mer än ljudmässigt. Och då till det bättre tycker jag. Inte riktigt lika diskantigt/burkigt och fan vet om inte sången är lite råare här? 6 låtar har Giftigt Avfall tryckt in på sin sida, plus att dom lagt tacklistan som ett spår på skivan istället för att skriva ut den på fodralet. Det vet i fan om jag hört någon göra förut, haha. Är du torsk på hur det lät i GBG 82-84 och håller Ta.S.K som världens bästa band så kollar du upp Giftigt Avfall direkt. Jag gillar det som fan, men frågan är hur länge konceptet funkar? Eller behöver något göras tills nästa släpp? Än så länge gör det det, i alla fall eligt mig. Vänder man på plattan så hittar man Fuck Frankie från Stockholm som har hållt på ett bra tag och har ett gäng släpp bakom sig. Tror dock att jag bara hört dom på sörlings "Turist i tillvaron". Kan ju börja med att säga att likheterna mellan dom båda banden är lika med noll. Det finns inga. Fuck Frankie bjuder på 2 låtar på sin sida, som bägge växt i mina öron ju mer jag lyssnat. Första låten "Everywhere" är en ganska snabb historia. Har ju noll koll på denna typen av punk så namedroppa band känns helt meningslöst. Det är jävligt rakt på, samtidigt som det känns melodiöst. Är nog mycket tack vare sången det känns så då den är rätt varierad och snygga stämmor på refrängen, för själva riffen är rätt statiska och maler på. Låt nummer två "It's gonna leave a stain" är pärlan på deras sida. Refrängen sätter sig som ett jävla klister i huvudet med en satans snygg basgång som driver på i bakgrunden och blir en snygg kontrast till verserna. Versen är mera tillbakahållen och känns nästan lite grungeaktig, får fan lite L7 vibbar av den och det är ju inte alls dumt. Om minnet är på min sida så kommer deras tidigare släpp kollas upp vid tillfälle. Denna spliten kommer på röd vinyl, och är även den släppt i 100 ex.

Jönköping 25 Augusti

Mission & Väckelse sparkar igång hösten med bravur, och välkomnar Knaegt och HAG till Insikten Kulturhuset Jönköping. De får sällskap på scen av våra lokala storheter i Kalla Händer.

KNAEGT - Straight from Malmoe! In your face!
https://www.facebook.com/KNÆGT-496937190370133/
https://knaegt.bandcamp.com/

HAG - Malmö
https://www.facebook.com/HAGPUNK/?fref=ts

KALLA HÄNDER - Jönköping - alla undrar, föds det en bebis på vår scen!?
https://www.facebook.com/kallahander/?fref=ts

TOXIC PISS - Göteborg - HåååCeee!

Insläpp 20. Första band på scen 21.
Bring Your Own Beer.
50 riksdaler, cash is king.
Inga attityder, då blir det klapp!

Antisocial Fest 25-26 Augusti på Cyklopen, STHLM

I år blir det dessa band:

Smisk, This Gift Is A Curse, SKOV, KNÆGT, Protestera Göteborg, THE ARSON PROJECT, Dick Tracy , Misantropic, HAG, Parasiterapung, Dissekerad , Allvaret , Mörbultad , Regimen

Som vanligt 18+.

Föranmälan som vanligt på: www.sicksound.se

200kr per dag eller 300kr för båda om en köper förköpsbiljetten. Maila på: simon@sicksound.se

Uppsala 26 augusti

SMISK (Malmö)
Punk!
https://open.spotify.com/artist/4lAau7Lm9wzCktnJ1GIz2u
------------------------------------------------------
DAMAGED HEAD (Sthlm, UA)
HC/Punk 
https://open.spotify.com/artist/4W06QlbrLXoO32D2c9raxb
------------------------------------------------------
PANIKATTACK (UA)
Käng 
https://panikattacksweden.bandcamp.com/releases

100kr
Mat, Dryck, Röj!
Garaget Kvarnbolund 3 Uppsala

Sika Äpärä / Finn Records intervju. Finn-Fan går loss!

Inget fanzine i Sverige har eller kommer göra sådant avtryck som Sika Äpärä gjorde när det begav sig. Slog ner som en jävla bomb och ALLA hade en åsikt om det. För en del (inkl mig själv) är det nog det närmaste religion man kan komma och jag vet inte om jag är inne på min 3 eller 4 uppsättning av sönderbläddrade ex. Minns när jag köpte dom två första numren och man fattade fan ingenting, men läste dom ändå om och om igen. Så för ett tag sedan kom jag på att det kunde vara kul att tjöta lite med Finnen (ena halvan av Finn Rec / Sika) hur han ser på spektaklet så här 20 år efter. Och huka er för han går loss ordentligt på sina ställen på sant Sika Äpärä mane'r. Eventuella pekpinnar kan ni dock bespara er att posta här för jag är fullständigt ointresserad, och än mindre Finnen.

·  Läget? Allt väl hoppas jag? Familjeliv och grejer...

Ja, så blev det… undviker dock att föra över punken eller ”outsider”-livet till nästa generation, men jag hoppas även de klarar sig igenom skolan utan att bli förgiftade av all (kultur)marxistisk smörja som skolan försöker pådyvla dem. Hemma får de en mer klassisk konservativ uppfostran och förhoppningsvis blir de självständiga tänkande varelser med rötterna i den grekiska filosofin, romerska rätten och kristendomen, med andra ord, det som är fundamenten i den västerländska civilisationen. Jag hoppas att de håller sig borta från marxismen i alla dess former. 

·  Hur fördriver du tiden numer när du inte kletar med Finn-vin och kaosar?

Springer i ekorrhjulet, dock på mina villkor (har jag fått för mig). Jag jagar inte karriär eller hög lön, men jag vill ha en hög frihetsgrad med kreativa och utvecklande arbetsuppgifter (vilket jag har idag). Den dagen jag känner mig styrd eller enbart som en kugge i det stora maskineriet, så kliver jag av.

På fritiden läser jag hellre böcker, gärna gamla klassiska (filosofiska)verk eller facklitteratur, än hänger på puben/spelningar.

·  Har du någon koll på punkskiten nu för tiden, eller är det fortfarande Maho Neitsyt, Discharge och Cimex för hela slanten? Eller vann Alphaville och Roxette till slut?

Jag har alltid lyssnat på all sorts musik, men jag har aldrig lyssnat brett inom de olika musikstilarna. Jag har alltid haft en snäv smak av punk, typ varför lyssna på en massa skit då de ändå inte är bättre än Discharge & Anti Cimex? Så, även då det begav sig så gillande jag bara en handfull skivor och av dem så är det ännu färre som håller ännu. Amerikansk punk har jag aldrig gillat. Jag kan bara komma på Channel 3:s ep ”Ive got a gun” som är lyssningsbar punk från andra sidan Atlanten. För mycket PK-skit eller effekt-sökeri för min del. För min del räcker Cimex, Discharge och Cadgers långt.

Det händer än idag att jag slänger på lite Discharge eller Anti-Cimex. Discharges minimalism och Cimex mer mörka existentiella punk har gjort dessa band odödliga (Om Jonsson hade sjungit om stoppsignaler och discodans på alla skivorna så hade det bara blivit trams).

I många andra band så skriver fortfarande vuxna män texter som om de hade skrivits av en fjortis. Att Jakke-Kaaos sjöng ”snutar är nazist-svin” som 16 åring 1981 har sin charm. Men, när 50 åriga gubbar skriver texter med samma tema 2017, så är det bara pinsamt och efterblivet. Feta män med villa som påstår sig leva på överklassens smulor… suck….

När det gäller mitt musiklyssnade, så kom Elvis först och hans låtar håller ännu, liksom finska schlagers, Nena + en del annan pop från första delen av 80-talet, tex Alphavilles debutplatta. Sen dess har en massa band kommit och gått, tex Roxette. Och andra tex Thåströms solo-grejer pallar man inte med överhuvudtaget.

När det gäller dagens punk, så pallar jag inte då det mesta är pinsamt. Jag lyssnade på KSMB:s nya skiva och det blir lite pinsamt att de sjunger om en lag för dem och lag för oss och att de andra har dubbla löner och karriärer när Steppan själv bor i en 7 miljoners villa, har en ny merca och har en chefskarriär etc…  Det är dock inget fel i att han har skött sina kort och fått det schyst ställt, men det blir pinsamt när han låtsas vara längst ner i hierarkin och utanför.

Punken har blivit en rörelse för lönnfeta medelålders män med bra ekonomi där man inte tvekar att betala närmare 1000 kr för en konsertbiljett och 4-5 siffriga belopp för gamla vinylskivor. Inget fel med det heller, men sluta upp att låtsas att ni är krossade av systemet och allt är systemets fel. Att ha en svartvit världsbild och köra med offerretorik som 50 åring är enbart pinsamt…. Jag har alltid haft svårt för alla de punkare som försöker vara viktiga och är självutnämnda moralpoliser. Fuck off…. PK-punks=systemets stormtrupper…

Nya punkband har jag inte så bra koll på, men Pylvanainen med ”Pieni kansa  och ”Unohdetut”  är schyst liksom en del låtar med Kill, Baby, Kill…. Fast, båda dessa band är väl mer åt skinn-hållet…

Annars håller Nena än och bland nya band så blir det del The BossHoss  och Raubtier (de för vidare Sika Äpärä stilen, fast på sitt sätt), givetvis fungerar alltid diverse finska nationella patriot-låtar.

När det gäller rå-punk, så har det väl skett en förskjutning från Victims/Raped Ass till Absolut/Scandinavian och med Discharge mot Warning/The more i see/Ignorance + små doser av Grave new world (där det sistnämnda kan bli lite tröttsam pga sången). Om tyngdpunkten låg tidigare på de tidigare skivorna, så ligger väl tyngdpunkten mer idag på de senare.

·  Såg du Discharge med Rat förresten? Jag såg dom på Augustibuller och blev så jävla besviken så jag gick därifrån.

Jag har för mig att Discharge med Rat hade sin debut-spelning (eller en av deras tidigaste spelningar) var på Puntala-rock i Finland. Denna spelning-spelades in på video. Jag fick spelningen på DVD av Markku Hirvelä (Epäjärjestys). In med DVD:n i DVD-spelaren och feststämning…. Ett par minuter in på giget, så stängde jag av skiten… Total anti-klimax… Sen dess har jag ej brytt mig överdrivet mycket om skiten…. Skit-band… Det enda roliga med Rat-tiden är följande incident i GBG som jag såg på youtube: https://youtu.be/nwTgPBXHqdg

Så, Nej, jag har aldrig sett Discharge live med Rat (bara med Cal). Deras nya sångare (JJ) verkar dock vara betydligt bättre, så jag utesluter inte att man kanske dyker upp på någon spelning med dem i framtiden. De spelar snart i STHLM, men då det är stök och bök med förköp och krångel, så pallar jag nog inte att krångla. Impulsiviteten försvinner i och med förköp och man låser sig för att vara på ett ställe vid ett specifikt tillfälle och sånt är inget för mig, så jag skiter nog i deras kommande spelning…

·  Har du grunnat någon gång på vad fan ni ställde till med? Sika var bibeln och det fanns minst en Finn-wannabee i varenda by som mekade ihop Sikakloner?

Åren innan Sika var dystra. Fullt med punk-poliser och punk/pk-regler, som alla låtsades efterleva och vara viktiga. Då de flesta egentligen bara ville festa, ha kul och lyssna på rå-punk, så kom Sika Äpärä som en befrielse från punk-polisens bojor. Plötsligt var det åter okey att äta på McDonalds och glömma vardagens bekymmer en stund. Folk kunde vara sig själva istället tvingas bär den påtvingade åsiktsuniformen. Om någon försökte vara politisk korrekt, så var det bara att säga, ”Fjant, sluta vara så jävla viktig”. PK-fascist-punkarnas regelbok maldes sönder i bitar. Första numret av Sika var dock svårsåld (trycktes i 500x) och typ halva upplagan hamnade väl till slut utanför punkkretsen. Nr 2 (också 500x) sålde dock slut snabbt, så nr 3 trycktes i 700x, men även den tog slut snabbt. Med nr 4 orkade vi inte krångla, så den trycktes bara i 500x för att snabbt bli av med dem och den var slutsåld hos oss på 1-2 veckor. Då tidningen är full med intern humor, så har man ibland undrat hur folk som man inte kände överhuvudtaget kunde uppskatta tidningen.

Layout-mässigt så snodde vi själva från stilen från gamla tidig 80-tal fanzines, då vi inte gillade den datorstödda layouten som började bli poppis i fanzine världen.

Vad vi ställde till med? Vi krossade PK-punken och mig veterligen har den inte kunnat återhämta sig sen dess inom rå-punken !?. Vi räddade en hel generation från att bli viktiga jävlar med palestinasjal och förvriden verklighetsuppfattning. Vad hade hänt utan Sika? Fascist-punken hade tvingat på ungarna sin socialism och det hade blivit tungt att andas i dess likriktade bojor, speciellt för de som har en stark individualistisk ådra och vill leva sitt leva efter sina egna villkor utan att behöva redovisa varenda avvikelse till åsiktspunkaren/åsiktspolisen. John Galt skulle fått det extra svårt…

Sika satte även igång kreativiteten hos många och Sika-kloner dök upp i varenda liten håla. Trots att många var inspirerade av Sika, så var det bra att de släppte fram skaparkraften och kreativiteten och förhoppningsvis har någon haft nytta av det i framtiden. 

Det som få känner till är att Sika Äpärä översattes till Japanska (De översatte själva från svenska till japanska. Jag hjälpte till att översätta vissa interna grejer till engelska, som de översatte till japanska. Jag fick ett gäng sidor skickade till mig av den japanska versionen. Om det bara blev dessa sidor eller hela tidningen har jag ej koll på. Troligtvis fyllde de sedan på med egna sidor…). Det dök även upp en ”bootleg” utgåva av Sika runt millennieskiftet (Domar har nog bättre koll om dessa senare händelser).

·  Finn Records höll ju kvalitet rakt igenom... Favoritsläpp?

Då jag inte längre har en stereo och inte orkat få ut dem på spotify, så har jag inte kunnat lyssna på finn-skivorna på länge (spotify tar även betalt för att lägga upp en skiva).

Finn Records är ett intressant tidsdokument över den tiden, men när man idag slänger på rå-punk så blir det oftast nån skiva från 1982 ± 1 år, typ Why och Hear Nothing. 

Från samma tidsperiod som Finn Records blir det oftast Anti-Cimex.

Favorit-släppet är skivan som aldrig kom ut på Finn. Japanska Bastard med deras Wind of Pain + 7” + annat. Vi hade kommit överens om att ge ut en samlingsskiva med Bastard på CD. De skulle fixa omslag och sammanställa dat:en etc. Efter några brev så hörde jag ingenting från dem. Vi fick för oss att de hade tappat intresset (då bandet la av etc). Några år senare, när jag var i Tyskland, hörde jag rykten om att ett tyskt bolag hade fått ett brev skickad till Finnrec, med Bastard dat/omslag etc, men att tysken inte hade brytt sig om att skicka dem vidare till mig. Bastard hade skickat materialet till fel adress. Strax efter tysklandsresan fick jag brev från Erica på Record Boy som undrade ifall vi skulle ge ut skivan någon gång. Jag förklarade för Erica hur det låg till. Detta var samtidigt som luften hade gått ur Finnrecords, så bandet släppte CD:n själva (har jag för mig). 

·  En sak jag funderat på i många år... Fick du bytt din blåa bil mot hembränt?

Först var det ingen som tog annonsen på allvar, men till slut var de en snubbe som var intresserad av ett byte. Innan han hann fixa fram spriten, så var det någon som försökte sno min bil en helgnatt. Det slutade med att de krossade sidorutan (trots att bilen var olåst), slet loss en massa sladdar och förstörde startmotorn. Det blev inget byte och vi dumpade bilen i skogen över vintern och sen när det blev en massa gnäll så forslade vi skiten till skroten (varför vi tog en omväg via skogen kan jag idag inte förstå. Det hade ju varit enklare att dumpa den hos skroten på en gång)

·  Blir det något #7? Planer på att trycka # 5 & 6?

Vem vet, just nu finns det inga planer. #5:an gjordes ju för att Homy Hogs ville få ut ett sista statment innan de la på locket helt och då var det väl givet att det skulle ske i Sika Äpärä. Jallu pallade inte göra några sidor, så istället gjorde CW från Downward Spiral en massa sleaze-rock sidor. Det var tanken att #5:an skulle tryckas som en papperstidning, men under tiden tidningen gjordes så insåg man att man inte skulle palla gå runt och sälja en tidning, så sidorna scannades istället in och tidningen släpptes som PDF.

Att det blev en #6:a var en fylle-ide om att man borde intervjua The great german re-research… Pappersform lär det inte bli, men den som vill ha ett ex i papper, så är det ju enkelt att skriva ut skiten från nätet.

Om det blir en 7:a? Inga planer just nu, men en 1000 frågors intervju med Jonsson kanske skulle vara nått?

·  Bästa/Sämsta minnena från Finn / Sika tiden?

Det var en ganska kaosartad period. Det var som att köra i 180 mot avgrunden. Till slut nådde man det ofrånkomliga slutet där det bara fanns två val kvar, gå under eller gå vidare.

Finn/Sika var inte heller politiska åt något håll. Vi var inte intresserade av att förändra samhället. Vi klev istället, likt John Galt, av hela skiten (i den mån det gick). Vi ställde oss inte avsides för att vi var intresserade av ”en alternativ livsstil”, var emot kapitalism eller var miljömuppar. Vi växte ju upp i Sahl/Skiftinge, som var ett lågstatus område i Eskilstuna och givetvis ville vi ha ett Tony Montana-liv med mycket cash och lyx. Redan som barn försökte vi tjäna cash på allt från Cocos-bollar till kränga något diffust drickbart med diffus alkoholhalt till de äldre barnen. Så, egentligen var nog Finn/Sika bara en fortsättning på detta förorts-entreprenörskap (det var ju inte längre lika gångbart att kränga cocos-bollar när man själv hade kommit upp i tonåren, så det fick bli skivor istället).

Det som var tröttsamt var alla medelklass-/övre-medelklassungar, vars mammor servade dem med ostmackor och O´boy (givetvis någon politisk korrekt veggo-alternativ med biodynamiskt odlade special groddar och havremjölk) som skulle vara så jävla viktiga. Punkens PK-poliser är inget annat än systemets stormtrupper, fuck them all. Nazist-svin…

Så här i efterhand så hade det varit smartare att skippa hela skiten och läst böcker istället, men samtidigt så är det en erfarenhet som har format den som är jag idag.

Minnesmässigt kan man sammanfatta det med att vi korkade upp under andra halvan av 80-talet och sedan nyktrade till under andra halvan av 90-talet och gick sedan vidare in i vuxenlivet. Inte helt olikt alla andra ungdomars livsöden med undantaget vi kanske stack ut lite mer, var lite mer outliers än snittet…. Tips till dagens ungar… stäng av musiken och skippa krogen varannan helg och se till att parallellt fixa en klassisk bildning genom att läsa om och av de gamla grekerna och framåt, då det är något man idag har slutat med i skolorna (där är det bara tramsig identitetspolitik och en tävling i vem som är mest kränkt som gäller).

·  Något du vill ha sagt? Kör!Säg vad DU tycker, inte vad du har lärt dig säga för att passa in…. Ät kött, det är mat.
Undvik alla totalitära ideologier så som kommunism, nazism, islam etc…. Free speech for the dumb… Lita inte på vänsterpressen (jag slutade tex läsa DN för ca 20 år sedan pga dess ensidiga propaganda)… Skaffa dig en klassisk bildning… läs böcker… ifrågasätt det politiskt korrekta… Håll dig till höger, Svensson… ytliga popularitetspoäng/likes har inget värde…. älska dig själv och dina närmaste… Eftersträva ditt högsta potential… Sätt dig inte i skuld… Stay clean… Håll dig borta från droger och överdriven alkoholkonsumtion… Kärnfamiljen är normen… Elvis är kungen… Mannerheim var mannen… Var positiv… Självömkan är trams… Stärk äganderätten… Fri Marknad… Kristen etik… Finland… Skippa vänstersekter, skippa dogmatism, Skippa jakten på ”den nya människan”… utopier är trams… Var fri… Äh, skit i allt, folk vill ändå leva i skuggorna….orka krångla… John Galt…

Nya Arbetstidningen # 2

Okej, detta är alltså resultatet av ett 15-tal personers bidragande av olika texter och bilder som sedan satts ihop till detta fanzine av Alex (Kissan Päivät, Firestorm). Och mitt första intryck är att det är rörigt utav helvete... Och av zinets ca 80 sidor, så är det kanske på sin höjd 10 som intresserar mig på något vis. Alltså, ide'n är kul, och jag tror att många uppskattar detta tilltag, men jag finner det tämligen ointressant att läsa om folks bussresor, drömmar, ufo observationer, klistermärkeskonst,vhs filmer från 40 talet, poesi, Ada Larsson osv. Det tar helt enkelt inte skruv och jag tappar rätt snabbt fokus och koncentrerar mig mer på plattan eller barnen i bakgrunden. Det jag tyckte bäst om i zinet är en artikel om Bengt Dahlqvist (Från Skilda världar, hehe) och "De generiska punkfanzine frågorna" där det svaras på frågor tagna från div punkzines. Typ "Vad tycker ni om Crass", "Vad dricks mest när det är fest". Alltså sånt som är intressant på riktigt ;-) Är man uppväxt med 80/90-talets råpunk/kängzines så är detta ganska långt ifrån vad som brukar läsas här i zineväg, och jag får som sagt inte ut särskilt mycket av det.