Visar inlägg med etikett Intervjuer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Intervjuer. Visa alla inlägg

söndag 3 februari 2019

HONNÖR SS Intervju!!!

En intervju jag gjorde med Honnör SS för ett tag sedan (Mars/April 2018) till Mission & Väckelse, så den är ju publicerad i pappersform tidigare. Det har ju hänt en del sedan dess och plattan det pratas om har ju kommit. Men för dom som inte läst zinet så slänger jag upp den här ändå. //Masken


Lite story om bandet... Bandet började som en ljudtekniksgrupp i gymnasiet när jag och jesper (förra sångaren) hamnade i samma grupp. Vi började skriva egna låtar 2009 och allt började där. Efter det har det hänt sjukt mycket.. mycket strul med medlemsbyten mm, men som det är nu så består vi av exakt de människorna Honnör SS ska bestå av och vi har äntligen hittat vårt sound. Detta är första gången alla i bandet är tighta vänner.

Nuvarande sättning? Just nu är det jag på trummor, Per på gitarr, Charlie på bas och Paul på sång. Dreamteam helt enkelt.
Namnet, hur kom det till. Och är SS en förkortning av det vanliga Society System? Nån tanke med det? När vi startade bandet så levde vi för provokation vilket vi fortfarande gör men kanske inte i lika stor utsträckning. SS står för Schutzstaffel, det finns inget provokativt med "samhällets system" och det är nog det sista vi gör honnör till. Bandnamnet är i grunden bara valt i syfte att provocera, få folk att höja på ögonbrynen vilket vi har lyckats med. Vi va inne på att byta bandnamn till Conflux men beslutade oss för att inte göra det. Punk ska inte vara rumsrent enligt oss så vi är väl oppositionen till alla bajsnödiga viktigpettrar där ute som ska sätta upp regelverk i punken och tycka så förbannat mycket.
På tal om regelverk.. Är det mycket sånt i Sthlm? Uppdelat mellan dom olika "scenerna" eller hur funkar det hos er? De olika "scenerna" är väl relativt uppdelade, man ser oftast samma personer med samma personer. Men så blir det nog ganska naturligt, man dras till liktänkande människor och alla i punkscenen tänker knappast likadant, det tycker iaf jag är ganska tydligt. Det finns dem som går på cyklopens bokmöten eller vad det nu är dem gör på onsdagarna, och det finns dem som hellre tar en bira på dovas. Om man tänker utanför punken så ser man mycket. Folk från metalscenen på olika punkspelningar och vice versa.

Många har kommit och gått genom åren, är du en besvärlig jävel? Många skulle säkert tycka att jag är dryg att spela med. Jag själv anser inte att jag ställer några orimliga krav eller så på bandmedlemmar. Jag köper inte när folk skiter i att dyka upp på rep utan att höra av sig, skiter i rephyran, inte kan spela ordentligt av samma anledning majoriteten av repen, prioriterar allt annat framför rep osv.. Det är att slösa min och alla andra bandmedlemmars tid och jag får intrycket av att personen bagatelliserar allt vi gör och allt jobb som har lagts ner på låtarna med allt där omkring. Då har man inget i det här bandet att göra. Jag hatar när saker står still och vill se tydliga framsteg.

Hur kom Pera med i bandet, och hur funkar det rent praktiskt med en gitarrist i Tyskland? Per och jag har pratat mycket under några år och har hela tiden sagt att det hade varit väldigt bra om han kunde lira i Honnör. När Sebbe valde att hoppa av bandet så sket vi i att Per bor i Berlin och beslutade oss för att prova ändå. Vi repar utan Per i våran replokal, spelar in låtarna där och skickar videos samt tabs till honom så att han kan öva hemma. Sen har vi flygit ner till honom för att repa och han flyger hit för att repa innan gigs och inspelningar. Det blir lite meckigt men det funkar om man vill! Han tar musiken på blodigt allvar vilket är en jävla tur, annars hade det aldrig funkat.

Ni har ju anammat ett mer "noiseaktigt" sound nu jämfört med starten. Medvetet? Eller har det bara fallit sig så? Vårat sound som vi har nu är precis som vi vill ha det. Svensk 80-tals råpunk med japansk dist ungefär. Det passar oss väldigt bra på alla sett till skillnad från tidigare år när vi aldrig riktigt fattade hur vi skulle låta och provade fram nya sound hela tiden.


Ni har ju spelat rätt mycket i Sthlm, men inte så mycket utanför. Vad kommer det sig? Profeter i sin egen hemstad? Anledningen till att vi har lirat mycket i Stockholm är för att fina människor som exempelvis Per Thunell gillar att boka oss haha. Vi får inte skitmånga förfrågningar om spelningar i andra städer och när vi väl får det så lyckas det ofta köra ihop sig. Vi har inte ett uns av tur med oss när det kommer till det här. Just nu är det bökigt att boka oss med då vi pga rådande arbetssituationer behöver veta väldigt långt i förväg.

Du är ju aktiv själv som gigarrangör, men även numera skivbolagsdirektör. Berätta lite om detta. Gigarrangör är nog att ta i. Det är jag, paul, charlie och mange från, Återfall som har en väldigt inaktiv arrangörsgrupp. Men något gig per år lär vi nog sätta upp! Stupid noise records startade jag för att sprida kyushu-inspirerad noisepunk i Sverige. Noisepunk känns inte alls speciellt utbrett i Sverige vilket jag tycker är tråkigt så målet är att släppa skivor i stuk med Confuse/Swankys/Chaos CH så att fler börjar spela puckat, distat och studsigt. Det finns ju knappt något sånt band här i dagsläget.

Några tips på schyssta band 2018?
Sex dwarf är ett av mina favoritband, definitivt det bästa aktiva bandet i dagsläget och dem släpper en LP som alla med någon form av smak bör införskaffa. I övrigt så gjorde Pissjar enligt mitt tycke den näst bästa livespelningen under 2017, jag missade dem live förra helgen men hoppas på att få se dem vid något annat tillfälle under året. Panikattack är jag också nyfiken på att höra nu efter dem har bytt två medlemmar.

3st 7" har ju dykt upp nu nästan samtidigt, kan du svamla lite kring dom? Yes! Tre skivor är redan ute 2018. En split ep med Dissober som vi spelade in samtidigt som Disease spliten från förra året. Tre låtar ligger på vår sida, bland annat "Alko" som egentligen är en rätt gammal dänga. Vi har även fått ut en ensidig Flexi som vi spelade in i Studio D-takt förra sommaren. Utan tvekan den jobbigaste inspelningen som iaf jag någonsin gjort med två veckor hård semester bakom mig. Jävligt rå blev den iaf, skräpigt och stökigt. Till sist har vi fått ut en egen EP som heter "Leftovers in decay". Det är fyra utvalda låtar, tagna från en gammal inspelning som från början va menad att bli vår debut 12a. Inspelningen har legat men dessa fyra låtarna tyckte vi va för bra för att bara slänga bort så vi mastrade om dem hos Jutte och släppte bara dem som en EP istället. Sista plattan med vårat mindre distade sound för dem som föredrog det!
Ni har ju även fipplat ut några flexiplattor, en hyllning till Jappescenen? Nja flexis har vi bara gjort för att det är ett ballt format som folk inte gillar.

Fler plattor på gång eller vad har den närmsta framtiden att bjuda på från Honnör SS? Det händer mycket med Honnör i framtiden. Vi ska försöka giga i sommar, bland annat har vi hört av oss till K-Town som vi hoppas på. Vi ska även sätta igång och spela in vår debut LP, det känns som att vi är mogna för det nu. Mer tillkommer!
Måste ju nämna Fuzzy Glue Buzz också som jag är helsåld på. Berätta lite om er? Nytt på gång? När släpps demon? Fuzzy glue buzz är ett sidoprojekt jag och Paul har, just nu med Nicke från Sex dwarf. Det handlar mest om att förespråka sånt som är tabu, kaos och annat ballt. Vi får se vad som händer med det i framtiden, överenskommelsen va redan från början att det bandet ska vara roligt och att det inte ska gå ut över andra band. Men vi har en split 12a på väg med The Wankys och demon ges ut på kassett vilken dag som helst. Det finns lite material som inte har repats än!

Nåt att tillägga? Folk måste sluta ta sig själva på för stort allvar. Speciellt människor som uppenbart vill ha chefspositioner utan att ha klarat grundskolan.

lördag 5 augusti 2017

Sika Äpärä / Finn Records intervju. Finn-Fan går loss!

Inget fanzine i Sverige har eller kommer göra sådant avtryck som Sika Äpärä gjorde när det begav sig. Slog ner som en jävla bomb och ALLA hade en åsikt om det. För en del (inkl mig själv) är det nog det närmaste religion man kan komma och jag vet inte om jag är inne på min 3 eller 4 uppsättning av sönderbläddrade ex. Minns när jag köpte dom två första numren och man fattade fan ingenting, men läste dom ändå om och om igen. Så för ett tag sedan kom jag på att det kunde vara kul att tjöta lite med Finnen (ena halvan av Finn Rec / Sika) hur han ser på spektaklet så här 20 år efter. Och huka er för han går loss ordentligt på sina ställen på sant Sika Äpärä mane'r. Eventuella pekpinnar kan ni dock bespara er att posta här för jag är fullständigt ointresserad, och än mindre Finnen.
·  Läget? Allt väl hoppas jag? Familjeliv och grejer...
Ja, så blev det… undviker dock att föra över punken eller ”outsider”-livet till nästa generation, men jag hoppas även de klarar sig igenom skolan utan att bli förgiftade av all (kultur)marxistisk smörja som skolan försöker pådyvla dem. Hemma får de en mer klassisk konservativ uppfostran och förhoppningsvis blir de självständiga tänkande varelser med rötterna i den grekiska filosofin, romerska rätten och kristendomen, med andra ord, det som är fundamenten i den västerländska civilisationen. Jag hoppas att de håller sig borta från marxismen i alla dess former. 

·  Hur fördriver du tiden numer när du inte kletar med Finn-vin och kaosar?
Springer i ekorrhjulet, dock på mina villkor (har jag fått för mig). Jag jagar inte karriär eller hög lön, men jag vill ha en hög frihetsgrad med kreativa och utvecklande arbetsuppgifter (vilket jag har idag). Den dagen jag känner mig styrd eller enbart som en kugge i det stora maskineriet, så kliver jag av.
På fritiden läser jag hellre böcker, gärna gamla klassiska (filosofiska)verk eller facklitteratur, än hänger på puben/spelningar.

·  Har du någon koll på punkskiten nu för tiden, eller är det fortfarande Maho Neitsyt, Discharge och Cimex för hela slanten? Eller vann Alphaville och Roxette till slut?
Jag har alltid lyssnat på all sorts musik, men jag har aldrig lyssnat brett inom de olika musikstilarna. Jag har alltid haft en snäv smak av punk, typ varför lyssna på en massa skit då de ändå inte är bättre än Discharge & Anti Cimex? Så, även då det begav sig så gillande jag bara en handfull skivor och av dem så är det ännu färre som håller ännu. Amerikansk punk har jag aldrig gillat. Jag kan bara komma på Channel 3:s ep ”Ive got a gun” som är lyssningsbar punk från andra sidan Atlanten. För mycket PK-skit eller effekt-sökeri för min del. För min del räcker Cimex, Discharge och Cadgers långt.

Det händer än idag att jag slänger på lite Discharge eller Anti-Cimex. Discharges minimalism och Cimex mer mörka existentiella punk har gjort dessa band odödliga (Om Jonsson hade sjungit om stoppsignaler och discodans på alla skivorna så hade det bara blivit trams).

I många andra band så skriver fortfarande vuxna män texter som om de hade skrivits av en fjortis. Att Jakke-Kaaos sjöng ”snutar är nazist-svin” som 16 åring 1981 har sin charm. Men, när 50 åriga gubbar skriver texter med samma tema 2017, så är det bara pinsamt och efterblivet. Feta män med villa som påstår sig leva på överklassens smulor… suck….
När det gäller mitt musiklyssnade, så kom Elvis först och hans låtar håller ännu, liksom finska schlagers, Nena + en del annan pop från första delen av 80-talet, tex Alphavilles debutplatta. Sen dess har en massa band kommit och gått, tex Roxette. Och andra tex Thåströms solo-grejer pallar man inte med överhuvudtaget.
När det gäller dagens punk, så pallar jag inte då det mesta är pinsamt. Jag lyssnade på KSMB:s nya skiva och det blir lite pinsamt att de sjunger om en lag för dem och lag för oss och att de andra har dubbla löner och karriärer när Steppan själv bor i en 7 miljoners villa, har en ny merca och har en chefskarriär etc…  Det är dock inget fel i att han har skött sina kort och fått det schyst ställt, men det blir pinsamt när han låtsas vara längst ner i hierarkin och utanför.
Punken har blivit en rörelse för lönnfeta medelålders män med bra ekonomi där man inte tvekar att betala närmare 1000 kr för en konsertbiljett och 4-5 siffriga belopp för gamla vinylskivor. Inget fel med det heller, men sluta upp att låtsas att ni är krossade av systemet och allt är systemets fel. Att ha en svartvit världsbild och köra med offerretorik som 50 åring är enbart pinsamt…. Jag har alltid haft svårt för alla de punkare som försöker vara viktiga och är självutnämnda moralpoliser. Fuck off…. PK-punks=systemets stormtrupper…
Nya punkband har jag inte så bra koll på, men Pylvanainen med ”Pieni kansa  och ”Unohdetut”  är schyst liksom en del låtar med Kill, Baby, Kill…. Fast, båda dessa band är väl mer åt skinn-hållet…
Annars håller Nena än och bland nya band så blir det del The BossHoss  och Raubtier (de för vidare Sika Äpärä stilen, fast på sitt sätt), givetvis fungerar alltid diverse finska nationella patriot-låtar.

När det gäller rå-punk, så har det väl skett en förskjutning från Victims/Raped Ass till Absolut/Scandinavian och med Discharge mot Warning/The more i see/Ignorance + små doser av Grave new world (där det sistnämnda kan bli lite tröttsam pga sången). Om tyngdpunkten låg tidigare på de tidigare skivorna, så ligger väl tyngdpunkten mer idag på de senare.
·  Såg du Discharge med Rat förresten? Jag såg dom på Augustibuller och blev så jävla besviken så jag gick därifrån.
Jag har för mig att Discharge med Rat hade sin debut-spelning (eller en av deras tidigaste spelningar) var på Puntala-rock i Finland. Denna spelning-spelades in på video. Jag fick spelningen på DVD av Markku Hirvelä (Epäjärjestys). In med DVD:n i DVD-spelaren och feststämning…. Ett par minuter in på giget, så stängde jag av skiten… Total anti-klimax… Sen dess har jag ej brytt mig överdrivet mycket om skiten…. Skit-band… Det enda roliga med Rat-tiden är följande incident i GBG som jag såg på youtube: https://youtu.be/nwTgPBXHqdg
Så, Nej, jag har aldrig sett Discharge live med Rat (bara med Cal). Deras nya sångare (JJ) verkar dock vara betydligt bättre, så jag utesluter inte att man kanske dyker upp på någon spelning med dem i framtiden. De spelar snart i STHLM, men då det är stök och bök med förköp och krångel, så pallar jag nog inte att krångla. Impulsiviteten försvinner i och med förköp och man låser sig för att vara på ett ställe vid ett specifikt tillfälle och sånt är inget för mig, så jag skiter nog i deras kommande spelning…
·  Har du grunnat någon gång på vad fan ni ställde till med? Sika var bibeln och det fanns minst en Finn-wannabee i varenda by som mekade ihop Sikakloner?
Åren innan Sika var dystra. Fullt med punk-poliser och punk/pk-regler, som alla låtsades efterleva och vara viktiga. Då de flesta egentligen bara ville festa, ha kul och lyssna på rå-punk, så kom Sika Äpärä som en befrielse från punk-polisens bojor. Plötsligt var det åter okey att äta på McDonalds och glömma vardagens bekymmer en stund. Folk kunde vara sig själva istället tvingas bär den påtvingade åsiktsuniformen. Om någon försökte vara politisk korrekt, så var det bara att säga, ”Fjant, sluta vara så jävla viktig”. PK-fascist-punkarnas regelbok maldes sönder i bitar. Första numret av Sika var dock svårsåld (trycktes i 500x) och typ halva upplagan hamnade väl till slut utanför punkkretsen. Nr 2 (också 500x) sålde dock slut snabbt, så nr 3 trycktes i 700x, men även den tog slut snabbt. Med nr 4 orkade vi inte krångla, så den trycktes bara i 500x för att snabbt bli av med dem och den var slutsåld hos oss på 1-2 veckor. Då tidningen är full med intern humor, så har man ibland undrat hur folk som man inte kände överhuvudtaget kunde uppskatta tidningen.
Layout-mässigt så snodde vi själva från stilen från gamla tidig 80-tal fanzines, då vi inte gillade den datorstödda layouten som började bli poppis i fanzine världen.
Vad vi ställde till med? Vi krossade PK-punken och mig veterligen har den inte kunnat återhämta sig sen dess inom rå-punken !?. Vi räddade en hel generation från att bli viktiga jävlar med palestinasjal och förvriden verklighetsuppfattning. Vad hade hänt utan Sika? Fascist-punken hade tvingat på ungarna sin socialism och det hade blivit tungt att andas i dess likriktade bojor, speciellt för de som har en stark individualistisk ådra och vill leva sitt leva efter sina egna villkor utan att behöva redovisa varenda avvikelse till åsiktspunkaren/åsiktspolisen. John Galt skulle fått det extra svårt…
Sika satte även igång kreativiteten hos många och Sika-kloner dök upp i varenda liten håla. Trots att många var inspirerade av Sika, så var det bra att de släppte fram skaparkraften och kreativiteten och förhoppningsvis har någon haft nytta av det i framtiden. 

Det som få känner till är att Sika Äpärä översattes till Japanska (De översatte själva från svenska till japanska. Jag hjälpte till att översätta vissa interna grejer till engelska, som de översatte till japanska. Jag fick ett gäng sidor skickade till mig av den japanska versionen. Om det bara blev dessa sidor eller hela tidningen har jag ej koll på. Troligtvis fyllde de sedan på med egna sidor…). Det dök även upp en ”bootleg” utgåva av Sika runt millennieskiftet (Domar har nog bättre koll om dessa senare händelser).


·  Finn Records höll ju kvalitet rakt igenom... Favoritsläpp?
Då jag inte längre har en stereo och inte orkat få ut dem på spotify, så har jag inte kunnat lyssna på finn-skivorna på länge (spotify tar även betalt för att lägga upp en skiva).
Finn Records är ett intressant tidsdokument över den tiden, men när man idag slänger på rå-punk så blir det oftast nån skiva från 1982 ± 1 år, typ Why och Hear Nothing. 
Från samma tidsperiod som Finn Records blir det oftast Anti-Cimex.


Favorit-släppet är skivan som aldrig kom ut på Finn. Japanska Bastard med deras Wind of Pain + 7” + annat. Vi hade kommit överens om att ge ut en samlingsskiva med Bastard på CD. De skulle fixa omslag och sammanställa dat:en etc. Efter några brev så hörde jag ingenting från dem. Vi fick för oss att de hade tappat intresset (då bandet la av etc). Några år senare, när jag var i Tyskland, hörde jag rykten om att ett tyskt bolag hade fått ett brev skickad till Finnrec, med Bastard dat/omslag etc, men att tysken inte hade brytt sig om att skicka dem vidare till mig. Bastard hade skickat materialet till fel adress. Strax efter tysklandsresan fick jag brev från Erica på Record Boy som undrade ifall vi skulle ge ut skivan någon gång. Jag förklarade för Erica hur det låg till. Detta var samtidigt som luften hade gått ur Finnrecords, så bandet släppte CD:n själva (har jag för mig). 

·  En sak jag funderat på i många år... Fick du bytt din blåa bil mot hembränt?
Först var det ingen som tog annonsen på allvar, men till slut var de en snubbe som var intresserad av ett byte. Innan han hann fixa fram spriten, så var det någon som försökte sno min bil en helgnatt. Det slutade med att de krossade sidorutan (trots att bilen var olåst), slet loss en massa sladdar och förstörde startmotorn. Det blev inget byte och vi dumpade bilen i skogen över vintern och sen när det blev en massa gnäll så forslade vi skiten till skroten (varför vi tog en omväg via skogen kan jag idag inte förstå. Det hade ju varit enklare att dumpa den hos skroten på en gång)

·  Blir det något #7? Planer på att trycka # 5 & 6?
Vem vet, just nu finns det inga planer. #5:an gjordes ju för att Homy Hogs ville få ut ett sista statment innan de la på locket helt och då var det väl givet att det skulle ske i Sika Äpärä. Jallu pallade inte göra några sidor, så istället gjorde CW från Downward Spiral en massa sleaze-rock sidor. Det var tanken att #5:an skulle tryckas som en papperstidning, men under tiden tidningen gjordes så insåg man att man inte skulle palla gå runt och sälja en tidning, så sidorna scannades istället in och tidningen släpptes som PDF.
Att det blev en #6:a var en fylle-ide om att man borde intervjua The great german re-research… Pappersform lär det inte bli, men den som vill ha ett ex i papper, så är det ju enkelt att skriva ut skiten från nätet.
Om det blir en 7:a? Inga planer just nu, men en 1000 frågors intervju med Jonsson kanske skulle vara nått?
·  Bästa/Sämsta minnena från Finn / Sika tiden?
Det var en ganska kaosartad period. Det var som att köra i 180 mot avgrunden. Till slut nådde man det ofrånkomliga slutet där det bara fanns två val kvar, gå under eller gå vidare.
Finn/Sika var inte heller politiska åt något håll. Vi var inte intresserade av att förändra samhället. Vi klev istället, likt John Galt, av hela skiten (i den mån det gick). Vi ställde oss inte avsides för att vi var intresserade av ”en alternativ livsstil”, var emot kapitalism eller var miljömuppar. Vi växte ju upp i Sahl/Skiftinge, som var ett lågstatus område i Eskilstuna och givetvis ville vi ha ett Tony Montana-liv med mycket cash och lyx. Redan som barn försökte vi tjäna cash på allt från Cocos-bollar till kränga något diffust drickbart med diffus alkoholhalt till de äldre barnen. Så, egentligen var nog Finn/Sika bara en fortsättning på detta förorts-entreprenörskap (det var ju inte längre lika gångbart att kränga cocos-bollar när man själv hade kommit upp i tonåren, så det fick bli skivor istället).

Det som var tröttsamt var alla medelklass-/övre-medelklassungar, vars mammor servade dem med ostmackor och O´boy (givetvis någon politisk korrekt veggo-alternativ med biodynamiskt odlade special groddar och havremjölk) som skulle vara så jävla viktiga. Punkens PK-poliser är inget annat än systemets stormtrupper, fuck them all. Nazist-svin…
Så här i efterhand så hade det varit smartare att skippa hela skiten och läst böcker istället, men samtidigt så är det en erfarenhet som har format den som är jag idag.

Minnesmässigt kan man sammanfatta det med att vi korkade upp under andra halvan av 80-talet och sedan nyktrade till under andra halvan av 90-talet och gick sedan vidare in i vuxenlivet. Inte helt olikt alla andra ungdomars livsöden med undantaget vi kanske stack ut lite mer, var lite mer outliers än snittet…. Tips till dagens ungar… stäng av musiken och skippa krogen varannan helg och se till att parallellt fixa en klassisk bildning genom att läsa om och av de gamla grekerna och framåt, då det är något man idag har slutat med i skolorna (där är det bara tramsig identitetspolitik och en tävling i vem som är mest kränkt som gäller).

·  Något du vill ha sagt? Kör!Säg vad DU tycker, inte vad du har lärt dig säga för att passa in…. Ät kött, det är mat.
Undvik alla totalitära ideologier så som kommunism, nazism, islam etc…. Free speech for the dumb… Lita inte på vänsterpressen (jag slutade tex läsa DN för ca 20 år sedan pga dess ensidiga propaganda)… Skaffa dig en klassisk bildning… läs böcker… ifrågasätt det politiskt korrekta… Håll dig till höger, Svensson… ytliga popularitetspoäng/likes har inget värde…. älska dig själv och dina närmaste… Eftersträva ditt högsta potential… Sätt dig inte i skuld… Stay clean… Håll dig borta från droger och överdriven alkoholkonsumtion… Kärnfamiljen är normen… Elvis är kungen… Mannerheim var mannen… Var positiv… Självömkan är trams… Stärk äganderätten… Fri Marknad… Kristen etik… Finland… Skippa vänstersekter, skippa dogmatism, Skippa jakten på ”den nya människan”… utopier är trams… Var fri… Äh, skit i allt, folk vill ändå leva i skuggorna….orka krångla… John Galt…




tisdag 25 juli 2017

SELKÄSAUNA - Intervju

För ett tag sedan så spelade vi ihop med Selkäsauna i Jönköping på Årrefesten, och just Årre pratade i höstas om detta bandet och hur jävla bra dom var. Fick några filmklipp han filmat och kollade, men dom hamnade i glömdelen av huvudet. När jag sedan såg dom live så föll jag fan som en fura. Grym "propaganda-83" hardcore. Fick en platta med mig hem av gitarristen Henrik som även den var pärla. Så det kändes som ett måste att slänga iväg några frågor och förhoppningsvis får några fler upp ögonen för Selkäsauna.


1. Vad är ni för tjommar i Selkäsauna? Tidigare band osv... Selkäsauna består av Akseli sång, Jacob bas, Martin trummor och Henrik på gitarr som svarar på intervjun. Martin har tidigare spelat i Honnör SS, och Henrik i post-punkbandet Monument. Jacob spelar gitarr i Haräkiri, ett crossover-aktigt band som just släppt ny demo. Vi har spelat i ett gäng band till men det är väl dom som släppt musik som några av läsarna kan ha hört.


2. Selkäsauna = Stryk, har jag rätt? Storyn bakom beslutet att enbart köra låtar på finska var ju rätt kul, orkar du dra den för läsarna? Ja, smisk i bastun. Finnar kan ha det som uttryck till barn att är du olydig blir det Selkäsauna. En snäll hotelse. Finns nått liknande på svenska men kommer inte på det. Jag träffade Akseli på en fest och vi började snacka finsk punk. Plötsligt kläcker han ur sig "när jag träffar mina finska föräldrar pratar jag bara svenska. Mamma har en ny svensk gubbe och pappa en ny svensk tant. Jag borde starta ett finskt punkband o skriva arga finska texter och öva upp språket. Band som startas i fyllan blir sällan av, men då hörde Akseli av sig och ville köra igång. Han hade fått med Martin på trummor som också pratar finska, och när vi väl var igång gick det ganska snabbt att få ihop låtar.
3. Plattan har ju varit ute ett tag nu, hur har responsen varit? Den respons vi fått har varit väldigt bra. Både från folk vi träffat och från de recensioner vi fått. Har spelats på punkradio i Toronto och Florida, och fick en skivbeställning från Peru förra veckan och en från Japan denna veckan så det måste ha spridit sig rätt bra. 4. Jag nämnde ju Mellakka och Varaus i min recension av plattan. Är det något som snurrar hos er? Favoritfinnar? Finlands bästa punkband och vår största inspiration är Maho Neitsyt, sen gillar vi dom klassiska banden; Riistetyt, Kaaos, Appendix, Mellakka mfl. Varaus hade jag själv inte hört före du nämnde dem, men Akseli och Martin hade koll på dom. Vi har inte försökt härma några band medvetet, men När jag skrev dom flesta riffen hade jag just upptäckt Rattus - Uskonton Vara LP och tyckte den var nått av det råaste jag hört på länge. Kan tänka mig att det är en influens som kan höras. Hade också återupptäckt Beat the Bastards med Exploited. Det hörs nog inte så mycket men man rycks verkligen med av öset på den. Som att man vill röja o studsa o slå nånn på käften. Ville ha den feelingen på våra låtar.
5. Plattan känns ju jävligt 80-talsfinsk även bortsett från musiken med för stor plastficka, klent kopierat handskrivet textblad osv. Är det medvetet att ni kör hela grejen rakt av? Vi ville att det skulle se ut som finsk punk, och vi pratade om att ha ett handskrivet textblad, men att omslaget blev som det blev var lite slumpmässigt. Skivan var klar innan vi börjat på omslaget och vi bestämde oss för att trycka affischomslag själva då vi kunde göra det på ett par dagar. Då kunde skivan skickas in direkt och vi sparade tid. Affisch- och plaststorlekar var slumpmässigt, men vi är nöjda med hur det blev.
6. Vad är på gång med Selkäsauna framöver? Spelningar, skivplaner? Vi spelar på Hygget i början på Augusti och i Göteborg helgen efter. Sen ska vi spela in 3 nya låtar till en samlingsskiva ganska snart. Nästa egna släpp blir nog en 7a. Vore kul att kunna släppa nått nytt inte alltför långt efter LPn.
7. Nåt du vill säga eller tillägga? Förutom Punk Off Records som hittills bara släppt Selkäsauna driver jag även Peter Out Records. Gillar du post-punk och liknande så kolla in det.

måndag 28 november 2011

PP7 Gaftzeb Intervju!

En av sveriges intressantaste och mest underskattade akt är i mina ögon PP7 Gaftzeb. En mängd releaser bakom sig men är nog för gemene man mest "känd" för sin split med GG Allin. Jag gillar/förstår inte allt han gjort, men slukar ändå varje släpp med stor nyfikenhet. För man vet aldrig vad man får, allt ifrån avskalade visor till grind ryms på PP7's plattor. Men allt är gjort med sånt jävla hjärta och engagemang så det går inte att värja sig. Och en PP7 i högform är enligt mig något av det bästa man erbjuds i musikväg. Så tack Staffan för många musikaliska upplevelser!


1. Varför PP7 Gaftzeb och inte Staffan Fredelius? Är det någon skillnad på dom två? Presentera dig själv lite kort.
PP7 Gaftzeb uppstod 1992 och var till en början tänkt som ett GG-cover-projekt för en spelning bara, om jag minns rätt. Syftet med namnet var då att jag kunde distansera min privatperson från det som GG associerades med. Det var inte så att jag gick in i en roll, jag stod och står för det jag gjorde, men genom namnet kunde jag förklara det som ett skådespel för dem som ändå inte skulle förstå resonemang av det djupare slaget. Det var kort sagt enklast så eftersom självständiga tolkningar, symbolik och metaforer är svårt för somliga.
Under senare delen av 1992 ökade min egen låtproduktion rätt kraftigt, även om jag gjort låtar ända sedan 10-årsåldern. Av någon anledning började jag framföra även dessa under namnet PP7 och GG-kopplingen eliminerades. (Dock gjorde jag ju senare splitten samt medverkade på några tribute-plattor).

Så varför använder jag namnet idag då? Det är flera skäl till det faktiskt. Genom att använda pseudonym kan jag skifta spotlighten från min person till mitt budskap. Dels är personfokuseringen i vår samtid idiotisk, meningslös och obegriplig och dels tenderar ju folk att värdera uttalanden utifrån avsändarens sociala status vilket gör att innehållsanalysen präglas av fördomar. När kärleksprofeten/profitören Thomas Di Leva säger ”Everyone is Jesus” tycker massan att han är fantastisk men när Charles Manson säger samma sak är han fanatisk. En negativt stämplad människa kan säga något tänkvärt utan att tas på allvar medan en hypad person kan häva ur sig nonsens och hyllas till skyarna för detta. Massan förefaller inte kunna skilja budskap från person och exempel på detta finner man förmodligen överallt där det finns fler än en människa. Det är bland annat därför missförstånd uppstår mellan individer, grupper, stater. Fördomarna hindrar oss att lyssna ordentligt, vi har redan saken klar för oss. Ett sorgligt faktum som inte precis är någon hjälplig pannlampa i människosläktets nattorientering.
Fördelen med att behålla namnet är att diskografin blir enhetlig också. En klar nackdel är dock att folk aldrig minns namnet. Trots att PP7 snart firar 20-årsjubileum ser man fortfarande felstavningar på det.

Någon skillnad i förhållningssätt från mitt håll är det inte, båda utgår från det som jag uppfattar som ”mitt sanna jag”.



Hur kom du på namnet PP7 Gaftzeb? Ryktet säger ju att du knapprade på måfå på en skrivmaskin, stämmer det?
Ja, det stämmer. Blundade och tryckte bokstäverna helt slumpvis. Tror att jag ändrade någon enstaka bokstav för uttalets skull, minns inte riktigt. Namnet har ingen som helst mening. Att Gaftzeb blir bezt fag baklänges ser jag som en bonus.

 Finns det något speciellt syfte eller mening med PP7 Gaftzeb? Efter att ha haft kontakt med dig ganska många år så känns det som att det är mer än ”bara underhållning”.
Det friktionslösa underhållningsvärdet på det jag gör är väldigt begränsat, enligt min egen definition. Att jag ibland använder humor betyder inte att jag är oseriös. Det finns alltid ett allvar i det jag gör. 100 % allvar faktiskt. Humorn är en annan dimension som inte inkräktar på allvarsprocenten. I vissa fall, som i Djävla Midsommar t.ex. är det 100% allvar och 100% humor samtidigt.

Budskapet då, ja man kan väl sammanfatta det med ett ord: Kärlek. Nej förresten, två ord: Äkta kärlek. Kärleksbegreppet är så urvattnat och våldtaget av falskspelare att man är tvungen att lägga till ”äkta” framför. Ungefär som the true Mayhem.

 I början när vi startade att ha kontakt så var du väldigt noga med att ditt ”riktiga” namn inte fick komma ut. Varför?
Det har också att göra med att jag inte vill lägga uppmärksamhet på min person. Orkar inte ha kontakt med folk i allmänhet och imbeciller i synnerhet.
Som nämnts började PP7 som ett GG-coverprojekt och just GG-fans har jag ingen särskilt lust att bli kontaktad av. Som Merle säger i Hated angående dem: ”I dont know if they know themselves, you know”. Folk som bara tycker att GG var ”cool” för vad han gjorde på scenen och samtidigt missar den gripande existentiella ångesten i In this room, mäktigheten i Blood for you, enkelhetens genialitet i Bite it you scum eller svänget i Cheri love affair, intresserar mig inte alls.
Det finns så klart många vettiga människor som lyssnar på GG, men merparten verkar ha haft otur med de fatala misstag som begicks vid lobotomeringen. Hjärnkirurgerna härjade fritt med trädgårdssaxen.


Har även för mig att du blev rätt putt när en intervju jag gjorde med dig publicerades i ”Umeå zine” pga att mitt planerade zine sket sig. Detta var ju 97/98 nån gång, men hur arg är du på mig nu? Planerar du fortfarande på en hämndaktion? Är du en grinig jävel Staffan?
Äsch. Blev väl mest irriterad på att jag inte ens informerades om att intervjun skulle publiceras i annat zine än det jag godkänt. Hur kul är det att av en slump hitta en tidning med en PP7-intervju som jag ju då fick köpa själv. (Friex till de medverkande är ju kutym i undergrounden annars). Är rätt noga med att figurera i rätt sammanhang och Umeå-grejen hade jag ingen koll på.
Grinig kommer jag att vara så länge det finns osunda maktförhållanden i världen, samhället, gemenskaper, relationer, hemmen, på skolgården. Hämndlysten är jag däremot inte, du kan sova gott om natten Masken.

Du släppte ju en split med GG för läääänge sen, och jag antar att för mig liksom många andra är det så dom ”hittat” PP7 Gaftzeb. En rätt kul split måste jag säga då ni är rätt lika, men ändå sjukt olika i det ni gör. För om jag tolkat dig rätt så är ju du mer av en Peace, love &  understanding gubbe?

Ja, vi är väldigt lika och samtidigt väldigt olika. Detta var något jag skrev till GG också, vilket han inte verkar ha haft problem med. Likheter är väl besvikelser och agg gentemot samhället, massan, posörer i undergrounden. Och kombinationen av humor och allvar. Olikheter är t.ex. att jag är nykterist och drogmotståndare, vilket man väl knappast kan påstå att han var. Plus att jag så klart tar avstånd från en hel del, i mitt tycke, destruktiva värderingar han hade. Tyvärr tycker jag också att han trillade ner i pajasträsket ibland, även om jag inte betvivlar hans äkthet på det hela taget. GG var på riktigt, liksom jag också är det.

 Dregen tyckte ju till om dig med för några år sedan och anklagade dig för att ha intellektualiserat punken. Är det ett återkommande fenomen att du får ta en del skit?
Ja, det där är väl inte särskilt relevant idag. Det är över 10 år sedan han skrev ”Jävla högskolepunkare” i respons till att jag hade anklagat honom för att vara en clown som fördummar rockvärlden, typ.

Ja, jag får ta en del skit faktiskt, nu senast i den infekterade Crashdiet-frågan. Den initiala mänskliga reaktionen på kritik verkar vara att attackera tillbaka istället för att lyssna och reflektera över det som sägs. I korthet går min ståndpunkt ut på att bandet borde ha tagit ett annat namn efter grundaren Davids självmord, av respekt för honom.

Den som är intresserad kan läsa ett inlägg på svenska här: www.metrobloggen.se/pp7gaftzeb Och ett längre – och mer rörigt - på engelska här: www.metrobloggen.se/pp7gaftzeb2

 Jag har fått för mig att du har en rätt trogen skara vänner, vill inte säga fans, som köper alla dina släpp. Hur mycket säljer en PP7 platta? Säljer du mest i Sverige eller utomlands? Får du mycket respons på det du gör?
Ja, det är några få som skaffar rubbet. Och precis som du säger, de är vänner snarare än fans. Tror inte att jag har några fans i gängse mening. Plattorna har väldigt olika upplagor men vad jag förstår så är allt praktiskt taget slutsålt utom CD:n som kom i 1000 ex 2010. För egen del har jag sålt mest inom Sverige, 75% kanske, men i de fall andra labels än mitt eget IndustriFobi givit ut så har det haft annan spridning. AG-splitten släpptes i 1100 ex av TPOS (USA) och annonserades i MRR och fick därmed helt annan spridning än mina fattigmansreleaser.
Respons. Nej, den lyser påfallande ofta med sin frånvaro både från recensenters och privatpersoners håll. Den förhållandevis lilla feedback jag har fått har varit diametralt olika. Antingen ”PP7 är bäst” eller, som oftast, ”PP7 är sämst”. I vissa fall en kombination.
Efter spelningar har jag ibland fått väldigt varm respons där folk har kramat mig på ett sant medmänskligt sätt, startat förtroliga samtal. Några har bugat/nigit i vördnad och då har jag gjort detsamma.

 Ditt senaste släpp… Hur kommer man på att släppa en 7’’ i 20 ex ?
Jag gjorde bedömningen att det inte skulle behövas fler ex av den helt enkelt. Sen är det ju lite skivsamlarhumor över det där också.

 Din (förmodar jag) breda musiksmak speglar ju av sig rätt rejält i såväl ditt egna material, som är allt från avskalade visor till grind, som banden/personerna du gjort splittar med. Eric Aschan och Agathocles är ju en bit ifrån varandra musikaliskt, liksom David Peel och Bludge. Är det någon som sagt nej till att splitta med dig?
Bra musik är bra musik oavsett genre, resonerar jag. Huvudsaken är att musiken berör känslomässigt eller stimulerar intellektuellt, helst både och. Nej, jag har varit oerhört restriktiv med mina förfrågningar eftersom de ska vara band/artister som på ett eller annat sätt har samma utgångspunkt eller ideal som jag, en gemensam agenda. De jag splittat med är såvitt jag kan minnas de enda som tillfrågats, med två undantag. Den ena svarade inte alls på min förfrågan vilket inte förvånade mig eftersom personen ifråga får typ 5 miljarder mail om dagen. Jag hade dessutom inte haft samma långvariga kontakt med den artisten innan, som jag haft med de flesta andra som jag splittat med. Och den andra hade inte tid att spela in låtar för en split men har uttalat önskan om att gästsjunga med mig istället. Förhoppningsvis realiseras detta under 2012.

 Vad lyssnar du på själv när stereon sparkas igång hemma?
Det är ju en questionable open mindness-klyscha att påstå att man lyssnar på allt, men genremässigt finns det inget jag avfärdar. Nej, inte ens dansband. Har dock ännu inte hört ett new school-dansband (typ post Arvingarna) som faller mig i smaken. Har lyssnat aktivt på musik sedan barndomen. I lågstadiet började jag lyssna på hårdrock, i mellanstadiet upptäckte jag punk, högstadiet grindcore + death metal och i gymnasiet breddades det med andra genrer, kanske främst visor, country och jazz.

Är lite av en periodare när det gäller specifika artister/band. Lyssnar intensivt, växlar till något annat under en period och återkommer sedan. Den senaste tiden har jag nästan uteslutande lyssnat på den fantastiska Melanie Safka.

 Blir det nåt spelat live med PP7?
Väldigt sällan tyvärr, eller som tur är, beroende på hur man ser det. Hade den senaste spelningen 2007. I och med att jag har olika kompband hela tiden så blir det aldrig av att man repar till spelningar, det är inspelningarna som prioriteras. När dessa är klara upplöses banden. Har gjort en del gatu- och hemma-hos-spelningar, ibland med någon sologitarrist, men det är också länge sedan nu.
Jag skulle gärna spela live framöver, men har dels ingen stabil lineup för tillfället och dels är jag rätt busy med andra saker.

 Framtiden? Planer?
Närmast kommer LP-samlingen Dimmorna Skingras Vol. 2, där jag medverkar med två låtar. Spelar snart in några låtar med bl.a. Björn Larsson (Mordbrand, Karensdag, The Law, m.m.) som dels hamnar på en 7:a som utges av Mean & Horrendous Records under våren 2012 och dels blir det senare under året en split 7:a med ett riktigt bra skrammelband som jag inte offentliggör än. Utöver dessa har jag planer för 2 andra 7:or som förmodligen bara släpps i extremt liten die hard fans only-upplaga. På en av dem spelar jag förresten modfällda PP7-hymner på psalmodikon.

 Avsluta med vad du vill.
Tack Masken, för intresset och stödet. Det är kul att se att du också är aktiv på olika sätt efter alla dessa år. Ditt engagemang betyder nog mycket för många.

DISCOGRAPHY
 PP7 GAFTZEB / GG ALLIN, split CD-EP (1993)
PP7 GAFTZEB: AkA arr. Live 98 / Studio 96, MC (1998)
PP7 GAFTZEB / AGATHOCLES, split 7" EP (1999)
PP7 GAFTZEB / BLUDGE, split 7" EP (2000)
PP7 GAFTZEB / DAVID PEEL, split 7" EP (2001)
PP7 GAFTZEB / ERIK ASCHAN ZÜRCHER, split MC (2002)
PP7 GAFTZEB / ERIK ASCHAN ZÜRCHER, split 7" EP (2003)
PP7 GAFTZEB: Bland bondbönor och tjutulvar, MC (2005)
PP7 GAFTZEB: Kastar första stenen, LP (2006)
PP7 GAFTZEB: Live at the Rest in Sleaze Festival, MC (2007)
PP7 GAFTZEB: Preaching the Gospel to the Non-Believers, CD (2010)
PP7 GAFTZEB: Legacy of Brutality, 7" EP (2011)


 
Ja, då återstår bara för mig att tacka för svaren och trevligt bemötande genom alla år. Och en uppmaning till er alla att åtminstone ge PP7 en chans. För även om du inte gillar det, så kommer du i vart fall inte lämnas oberörd eller likgiltlig. Kontakta PP7 på pp7_gaftzeb@NOSPAMhotmail.com (minus NOSPAM så klart), eller leta upp pp7-sidorna på myspace och facebook.

onsdag 16 november 2011

Snabbis med Slaktrens!


1. Slaktrens är ju ett komplett band nu, presentera tjommarna som är med för dom som inte vet.
 Joel (Mentally Axed, ex-Angers Curse, ex-Entrench) är senaste tillskottet. Han hoppade nyligen in som basist då Stefan hoppade av. Tobbe trumslagare spelar även i Stick & Brinn och Angers Curse. Befa som spelar gitarr och hjälper till med sången rep-pendlar från Sala och har ju även sitt Irritation som väl inte är så aktivt för tillfället tyvärr. Jag sjunger.

2. Livedebuten avklarad med, hur gick det? Blir det mer?
Jo det gick fan över förväntan. Riktig kul var det och rätt mycket folk också. Det blir definitivt mer. Är det nån som vill ha oss på besök är det bara att hojta till. Slängde precis upp ett par videosnuttar från spelningen på bloggen.


3. Hur många öl behövdes innan? Vi snackade ju på om det på PI och du trodde ju att det skulle behövas en del.
Det krävdes väl ett gäng för att få ordning på nerverna.

4. Hur har responsen på 7'' och 12'' varit? Tror inte jag sett en enda negativ recension...
 Jävligt bra faktiskt. Allt jag har hört har varit positivt. Men det kanske är många som sitter och knyter näven i fickan och hatar skiten i tysthet haha.

5. Planer på nyt material?
Ja vi har snackat lite om att spela in några nya bitar, ganska snart förhoppningsvis. Sen får vi se vad det blir av det.

6. Något nytt släpp planerat på Rawby?
Väntar på Freaknation / Violent Headache split 7" som jag är med på ett hörn och släpper. Den lär bli jävligt bra bara den kommer ut nån gång. Annars finns det lite lösa planer men inget som är klart.

7. Tillägg...
Tack för frågestunden!

Kan ju bara tillägga att jag tycker ni ska köpa både 12'' och 7'' med Slaktrens (eftersom jag varit med och släppt båda) då det är två riktiga jävla krossplattor. Tack för svaren Johan och lycka till med allt så hörs/ses vi vad det lider.

onsdag 30 mars 2011

En kortis med Larre om Kvoteringen & De:Nihil

1. Läget i Kvoteringen just nu?
Läget är jävligt schysst hahaha aldrig vart bättre, tar de lite lugnt och så bara. Vi har spelat in en ny EP, ska bara lägga sång på det. Det blir ettrigt och bra. Vi är väl inte kända för månadslånga turnéer och så och det har väl vart lite tunt med gigs på senare tid iom att jag har farit runt med Millen i Chile, Argentina, Brasilien, Mexiko, Panama, Costa Rica, Australien och ska iväg på Europa panna om nån vecka. EP'n åker på press så fort sången är lagd, omslag är klart och så. Det blir samsläpp De:Nihil Rec/D-Takt & råpunk Rec.

2. På senaste fullisen och split 7'' med Nitad så lämnade ni ju portan i lokalen, hur blir det denna gången?
Vi har spelat in i Soundlab och Peter hjälper till och mixar i Erebus så det blir rått och schysst tycker jag. Portan är guld, det ska gudarna veta dock kan det vara svårt att få lite tryck i ljudet när man kör kassettporta tycker jag. Vi kan mycket väl återgå till porta man vet aldrig. Vi har ju koll på hur vi vill ha det och hur vi vill det ska låta om låtarna, inget krångligt egentligen, skitigt och rått med tryck.

3. Du har ju även blivit skivbolagsdirektör nu på senare dagar, berätta lite om De:Nihil och era släpp.
De:Nihil var ett måste. Jag har haft det i planerna länge men fick det aldrig gjort. Drog en koll med Calle som först blev lite förvånad tror jag men sjukt peppad nästa sekund och ville oxå göra detta. Calle är en gammal vän och sjukt kul snubbe och väldigt kreativ och så känns roligt att vara två och bolla idéer, fixa med prylar och nörda om bra musik.
Startade förra året och släppte Nitad "Den Gudomliga Världen" EP'n som första släpp och den sålde slut på en och en halv månad. Kändes klockrent att göra första släppet med Nitad som är gamla polare och skitbra band som vi diggar. Nu närsomhelst kommer en ny EP med Anstalt från Wien (Danne från The Accidents/Genocide Super Stars samt folk från Demenzia Kollektiva). EP'n heter "Altamont Raceway", en arg rockig hc attack.
Samtidigt släpper vi även Desperat "Demokrati eller Diktatur?" EP, en arg mangelattack, ni vet vad det rör sig om haha det är Mob 47 ligan och Sylen Warvictims/Electric Funeral på sång. Skitbra!
Vi håller även på att sätta ihop en benefit EP för "Ingen människa är illegal" som jag hoppas kunna berätta mer om snarast. Det kommer säkerligen bli rätt blandade genres och band och prylar.
Fullt upp precis som vi vill. Man älskart ju.

4. Framtiden, vad har vi att vänta?
Det jag rabblade ovanför här är en del av våra planer, just nu snurrar nya Graveyard LP'n konstant här hemma och det är så jävla bra seni får vi se om allt går åt skogen eller om skiten ordnar upp sig…
Tack Masken för du uppmärksammar oss! All lycka med din label och band.