Mission & Väckelse # 14 / Drop The Bomb # 2 Fanzine

Man blir ju svinglad när det dyker upp nya fanzines. Och Drop The Bomb var ju en jävligt kul överaskning måste jag säga. Första numret har jag inte läst då mitt snålbud på Tradera inte räckte... Vet inte hur många ex som gjordes, men det var jävligt få om jag fattat det rätt. Mannen (gubben) bakom Drop The Bomb är ju ingen duvunge inom "scenen" och petade med Aparat på 90-talet som endast kom i ett nummer. Dock finns inga likheter zinen sinsemellan, så hoppas inte på svinerier a'la Uppsala '95. Eller jo lite förresten, du utdrag ur en Dead Drunk intervju återvinns här. I övrigt intervjuas Rick Titrö och Appäratus, där den förstnämnda är jäkligt bra. Men den stora behållningen är "artiklarna" och även ledaren där Jonas behandlar viktiga grejer som skivsortering, nitpajjar, Jappe-Life och Wolfbrigade. Briljant skrivet alltihop! Så bara dra på Bombardment kassetten och läs på rot. Mission & Väckelse är som vanligt jävligt stabilt och bjussar på bra intervjuer med Flyktsoda-Johan och Protes-Bengt, samt sin vana trogen en gammal goding. Denna gången med Raped Teenagers. Och naturligtvis dom långa, välskrivna och informativa recensionerna som är fria från fjäsk, och alltid en fröjd att läsa igenom. En jävligt kul grej är att det inkommit två svar på Jons ledare från tidigare nummer angående rådande skivpriser inom punken. Två tummar upp där. Ledarsidan är dock fortfarande inte gubbögon-anpassad... Fan Jon, ligger inte dom flesta läsarna och filar på 40+ sidan? Snart kommer en artikel från mig om gubbanpassade typsnitt och andra praktiska tips som underlättar för oss (lite) äldre. 10kr + porto från missionochvackelse@gmail.com , så det är bara att slå till.

Kardborrebandet - Helt Inkompetent CD

Kardborrebandet från grannkommunen Falköping är här med sin andra fullängdare, släppt av superaktiva (hatten av)  Grönpeppar Records. Recenserade ju förra plattan och mycket av det jag skrev där stämmer rätt bra på denna plattan med. Det är på det stora hela alldeles för glättigt och melodiöst för att jag ska uppskatta det i 14 låtar. Det är faktiskt en sådan pärs att jag inte ens tänker försöka. Visst att jag kan uppskatta både trallig och melodiös punk, men då blir det nästan uteslutande från sent 80 tidigt 90-tal. Jag tycker att det här blir lite uddlöst och attityden som fanns hos dom gamla banden tycker jag saknas här. Det är liksom för lite dra åt helvete i Kardborrebandet. Det som skall vara ungt & argt blir nästan lite mysigt och lulligt i mina öron. Eller så är det så att jag får acceptera att det är så här det låter 2022. Gilla läget och sitta här hemma gubbsurt och tycka att det var bättre förr. För det skiter Kardborrebandet, med all rätt, i. Och det är ju precis så det skall vara. När man själv började lira så sket man högaktningsfullt i vad nån jävla 40+ gubbkärring tyckte... Men här är det jag som tycker, och jag kommer aldrig fatta eller uppskatta dämpade gitarrmattor, skapartier, stämmor i överföd (änglakörer), hockeykörer osv i MIN punk. Men vill du ha det i DIN så är detta bandet för dig och detta kommer vara en 5+ skiva som du kommer plocka fram frekvent i många år framöver. Tight, välspelat och välarrangerat, men för mig blir det övermäktigt efter en (väldigt) kort stund. Finns endast som CD nu, men vinylen kommer. Måste bara få säga att låten "Bortamatch" är det jobbigaste jag genomlidit på väldigt länge...

Rist - s/t CDr

Testat att köra lite snabba googlingar på detta bandet, men hittills kammat noll. Så jag har således inte en susning om vart dom kommer ifrån, eller vilka som är med. Tycker dock att sångaren låter jävligt bekant,  men hjärnan har inte kopplat ifrån vart än. En CDr med 8 låtar med rätt svängig basic oi!/street/punkrock utan några större utsvävningar. Men det brukar inte krävas att man återuppnfinner hjulet för att jag ska gilla det. Snarare tvärt om, haha. Jag tycker helt klart bäst om Rist när Oi!:en ligger längst fram och det skramlas på och sången ligger på gränsen till att spricka och falla över i fel tonart. I mina öron låter dom 4 första låtarna mycket bättre än dom avslutande fyra som är lite melodiösare och det blandas mer stilmässigt och det spretar, tyvärr åt fel håll. Synd som fan. Förbannad ska i femte låten M-F får ju hjärnan att gå i kok, och ett 70-tals aktigt gitarrlick i sjätte låten "Bedroom eyes" som upprepas in absurdum drar ner den rejält trots en rätt go refräng. Efterföljande "Down down down" är en lite slöare sak som bara åker förbi. Avslutande 6-21 är alldeles för Ramones-ig... Jävlar vad jag gnällt nu. Men dom 4 första låtarna gillar jag, och hade det kommit en 7'' med endast dom på så hade jag köpt den direkt och kört den med jämna mellanrum. Så fokus på det skitiga och skramliga och ni har mig med på tåget. E-mail adressen är handskriven på fodralet , och jag kan fan inte läsa vad det står, haha. Kan vara rist55u@gmail.com , eller rist556@gmail.com. Ni får la testa...

Anti-Metafor - Fucked In Jönköping Kassett

Anti-Metafor satte ju ribban rätt högt redan på första kassetten, och har sedan gått från klarhet till klarhet. Sista pusselbiten föll väl på plats när Vidar tog tag i micken, för det är inte många som klår honom på den platsen. Detta är en livekassett inspelad i Jönköping den 30/10 förra året. Då jag var där och bevittnade det hela så blir det ju lite extra kul att lyssna då man hade en öl eller två innanför västen då. En höjdarkväll var det i alla fall. Kassetten innehåller 15 låtar och ljudet är faktiskt över förväntan bra. Så gillar du Anti-Metafor tidigare så är det väl liksom inte mycket att orda om. Kassetten är släppt av radarparet Brus-Tapes och Mosslik Tapes, som även arrangerade spelningen (Mission & Väckelse). Och jag måste säga att det här är helt genialiskt, att banda grejerna och sedan släppa som kassett. Skaffa den snabbt för det är bara 100 gjorda och jag tror dom kommer ryka fort som satan. Dra ett mail till mossliktapes@gmail.com eller brustapes@gmail.com och passa då på att be om en komplett lista över annat dom släppt eller säljer. Fint som snus detta.

Botched Toe - A False Glimmer Of Hope 12''

Kamraterna bakom Pike Records i Jönköping har varit med och prånglat ut den här 12'' med Engelska Botched Toe, som anförs av James Domestic som återfinns i en drös andra band (bl.a Pi$$er, The Domestics, Tokyo Lungs m.m m.m). Och visst låter det brittiskt, men inte som det ''brukar'' låta...  Åtminstonde inte det jag vanligtvis lyssnar på, och det får ju bli min måttstock tänker jag. Varken Discharge, eller andra vågens käng/råpunk a'la Doom/E.N.T. Visst låter det UK82 ibland, men Botched Toe är mer malande och mässande i sin punk. Ibland får man nästan lite industriella vibbar då det är jävligt statiskt och tempot förhållandevis lågt för det mesta. Första gången jag lyssnade igenom den tyckte jag inte alls om den, och en stor orsak till det är det fruktansvärt tråkiga och (försök till) statiska trumspelandet. Det har väl släppt lite grann då jag försökt släppa trummorna och lyssna på det andra, haha. Och den största behållningen på denna plattan är James svinförbannade mässande sång som är lite annorlunda upplagd, samt dom förhållandevis enkla men gött malande monotona gitarrerna. Så efter ett gäng genomlyssningar så tycker jag ändå att det är en helt okej platta, med trummorna som bromskloss för ett högre omdöme. 10 låtar och du skaffar den för 80kr + porto genom att dra ett mail till pikerec@gmail.com

Captain 3 Leg / H-Squad / Sub Rats - 31 Uplifting Songs CD

3 band som delar på utrymmet här, dvs ca 18 minuter. Med USA, Sverige och Spanien som hemvist. 2 av banden har jag tidigare inte hört tidigare. Jag är ju inte så överjävligt insatt i grind/power violence scenen av idag, men Amerikanska Captain 3 Leg har ju en jävligt respektabel radda med släpp bakom sig och har tydligen hållt på sedan 1995. Är även en i bandet som har Mortville Records som ligger bakom denna plattan. Jag är föga imponerad dock av deras grind/noise med ''roliga'' texter och samplingar innan precis varenda jävla låt... Som sällan är längre än 10-20 sekunder. Addera massvis med lalliga gitarrslingor/solon, som kanske även dom skall vara lite roliga? Det är dom inte. Gillar jag något med dom? Sången är skitbra tycker jag, och hade dom skippat den där jävla gitarren och hälften av samplingarna hade det varit riktigt bra många gånger. Men nu har dom ju inte gjort det, så det är fan inte bra alls.... Näst ut är H-Squad från Göteborg som ju släppte en svinbra 7'' för några år sedan. Och dom gör en inte besviken denna gången heller. 7 låtar inspelade 2019 bidrar dom med. Har du svårt för ironi och provoceras av icke alltid skitnödigt predikande texter, så är H-Squad inte ett band för dig. Uppskattar du däremot mangel a'la Rupture så har du ett nytt favoritband här. Det ruffiga ljudet är bara ett plus. Avslutar gör Spanska Sub Rats med 4 låtar som inte heller lämnar några större avtryck. Dom är absolut inte dåliga, men känns rätt slätstrukna d-takten till trots. Tycker att dom överlag låter lite knackiga och det kommer liksom aldrig igång. Det stökar för lite och metallriffas för mycket. Plattan köps enbart för H-Squad, så en till 7'' är att önska nästa gång.

V/A - Ursäkta Röran vol 3 CD

Grönpeppar Records jobbar på i ett jävla tempo, och här är 3:e volymen i deras "Ursäkta Röran" serie. Skapad för att sprida nutida svensk punk för en billig penning, både som fysiskt format på CD eller nedladdning för den som föredrar det. Ett hedervärt initiativ som uppmuntras starkt. 13 alster presenteras denna gången och det är som vanligt allt i från visor till råare punk som bjuds lyssnaren. Min högst personliga åsikt är dock att detta är den volym hittills som jag gillat minst tyvärr. Enda gångerna jag hajade till (i positiv mening) var av Mormor Kommer, och gamlingarna från Tranås (16BUH) och deras projekt Unbearable Error. Inte ens Microlaxx som jag gillade på deras debutplatta lyckades fånga mig denna gången. Kan dock inte poängtera nog hur mycket jag gillar ide'n med dessa plattor. Ett lysande sätt för nya och gamla band att få spridning på sin musik och förhoppningsvis hitta nya lyssnare som i sin tur kontaktar och köper bandets egna släpp. Denna gången var projektet i sig mer tilltalande än innehållet, men nummer 4 kommer bli ett välkommet tillskott i min samling, trots att jag inte hittade så mycket denna gången. In och lyssna på bandcamp eller köp CD'n för 60kr här. Never trust en gammal surgubbe!

Blind Obedience - s/t Kassett

Fan, sådant här gillar man ju. När sedan länge utsålda/bortglömda demos från det glada 90-talet återsläpps. Eller jag gör det i alla fall, haha. Här är det det gamla Vetlanda bandet Blind Obedience och deras självbetitlade demo från 1997 som ser dagens ljus igen tack vare Brus Tapes och Esox Lucius. Jag själv missade denna när den kom, men deras 7'' "Submit to the yoke" som släpptes på Hepatit D (samma bolag som mitt gamla band Antabus) fick jag med mig när det begav sig. 10 låtar ganska tidstypisk käng med "händerna kupade runt micken sång" är det som bjuds här, varav en är en cover på Doom's "Monarchy zoo". Det är på intet sätt något världsomvälvande släpp, men jag är ju som bekant svag för 90-talet, och banden som härjade runt då. Förmodligen för att man var mitt uppe i det och sög åt sig band som en svamp. Om det var bättre eller sämre än nu låter jag vara osagt, men det var som sagt en tid då jag personligen var ganska aktiv med både band och distro och minns dom åren som jävligt roliga. Det som skilde Blind Obedience från den stora mängden då var väl att dom var ganska varierade i tempot och förhållandevis ofta (på den här kassetten) så kommer ett downtempo parti. Även om merparten av låtarna låter 90-talskäng, ni som fattar fattar. 7'' däremot vill jag minnas var åt andra hållet, att det var lite snabbare partier med. Men jag kan minnas åt helvete nu då jag inte bemödat mig med att lyssna efter. Men jag gillar't som sagt, och jag hoppas att fler hänger på och släpper lös sina gamla kassetter igen. Gillar som fan med att omslaget innehåller texter OCH kontaktinfo till "bolagen". Tummen upp, och tjat lönar sig. brustapes@gmail.com eller krimtank@hotmail.com köper ni ifrån, och slappa inte för endast 50ex är gjorda. 

3 x Papercut Cassettes! Spögelse, Hotet, De La Sagra/Leeches

Fick för ett tag sedan ett paket med 3 kassetter i från det relativt nystartade DIY-kassettbolaget Papercut Cassette, och det blev jag skitglad över. Älskar när folk drar igång grejer på egen hand! Alla är släppta nu under 2021, och jag tror aldrig jag fått så mycket kassetter skickade till mig som i år. Det är ju sjukt kul då jag är uppväxt med, och älskar formatet. Vet inte riktigt hur färska dom är, men vet att dom är tryckta i små upplagor. Så istället för att riskera att dom tar slut och dra ut på det, så skriver jag korta sammanfattningar om alla 3 på en gång, så det ännu finns en chans att hinna beställa dom. Först ut är Spøgelse från Göteborg med sin 4-låtars "Burn, speed,death" som väl är den som jag tycker är överlägset bäst. Med kängorna stadigt fast i punken, så rör dom sig över gränserna åt alla möjliga håll. Lite sleten thrash, rock'n'roll, Darkthrones "mellanperiod", hardcore... Men dom släpper aldrig grunden dom står på, och jag tycker faktiskt att deras egen beskrivning av sin musik "drunk'n'roll" är jävligt passande. Schyssta Chrille P samplingar med, det ger alltid pluspoäng. Näst ut är Hotet (även dom från Göteborg) och 7-låtars kassetten "Spräng allt". Jag måste säga att jag gillade inte deras indiedoftande punkrock nåt vidare efter första genomlyssningen. Och jag har väl inte ändrat uppfattning helt nu heller trots att det lossnat lite. Tycker inte att melodierna har tillräckligt med tuggummi för att fastna. Nu vet jag inte om det är deras mening, men ta ett band som Sekunderna där det sätter sig som en smäck. Den största behållningen för mig vad gäller Hotet blir texterna, då jag måste ha melodier/refränger som sätter sig om jag ska palla den här typen av musik. Sist ut är en splitkassett med dom båda enmansprojekten Leeches (Henrik Berg) och De La Sagra (Ramon Calvo). Båda hemmastadda i Götlaborg dom med. Det handlar om exprimentellt elektroniskt synthblippande från båda två som jag faktiskt inte fattar ett skit av, haha. Säkert terapeutiskt för skaparna, men jag får ingen feeling alls. Varken positiva eller negativa... Det ger mig liksom ingenting. För lite oväsen och kaos för att ens fånga mig lite grann. Lite som att kolla på målarfärg som torkar. In och lyssna på deras respektive bandcampsidor. 
Alla dessa 3 kassetter skaffas från papercutcassette@gmail.com 

 

Brainwasher - Vicious Circles LP

Först och främst vill jag bara säga att framsidan är jävligt snygg. Collage av det här slaget går ju att finna på ett gäng vid det här lager klassiska grindplattor. Hyllning eller slump? Det gör det samma, för jävligt snyggt är det som sagt. Brainwasher är ett grindband från Göteborg som här bjuder upp till rens på sin fullängdsdebut "Vicious Circles". Det handlar om gammeldöds-influerad politisk grindcore med fläskigt ljud som passar dom som handen i handsken. Skrammel a'la Brutal Truth är ju jävligt gött det med, men Brainwasher tror jag klär bättre med denna lite klarare ljudbilden. 17 låtar innehåller den, inklusive den obligatotiska "kortisen", haha. Riffandet och grindpartierna sitter som en jävla fläskläpp och inget mesande på trummorna. Det är ju svintrist med en del band när virveln försvinner i grindpartierna. En grindbefriad låt, "Witch hunt", finns att hitta, men det är faktiskt den låten jag gillar minst på plattan. Lite konstigt kanske med tanke på att det ibland är gött med ett avbrott i rensandet. Men jag tror att det beror på att dom gör det så jävla bra i dom övriga låtarna med variation och tempon, att det där breaket behövs liksom inte. Den låten + att jag skulle velat ha liiiite mer "grissång" är väl det som gör att det inte blir full pott. Du skaffar den från Flyktsoda, Nu kör vi några vändor till!

Sänkt - Totalt Sänkt Kassett

En kassett med det mesta från Umeås Sänkt, kan det vara något kanske? Dom var aktiva för typ 10 år sedan, och låtarna på kassetten spänner mellan 2011-2014 och är 20 stycken till antalet. Jag var tvungen att kolla bland mina 7'' och där stod deras "Kaos i skallen" flexi minsann. Kommer dock inte alls ihåg hur den lät, så jag fick en påminnelse nu när jag kört igenom kassetten som Esox Lucius släppt. Och det låter väldigt tidstypiskt tycker jag för hur många band lät då. Texter på svenska ackompanjerade av något som är/var ett mishmash av 77 punk/ushc/klassisk svensk hardcore. Nitad gjorde det klockrent och drog väl med sig en del band, men det var liksom inga som kom i närheten av dom. Tror dock att min akilleshäl gentemot Sänkt är sången som blir nåt in i helvete enformig, för musikaliskt är det välspelat och varierat. Har även lite krångel med gitarrljudet som borde ha mer riv för att råa till det hela. Tycker det blir lite för tamt. Och det är nog mycket det som gjorde att jag aldrig riktigt fastnade för denna typen av band då detta fenomenet känns som något som många körde med runt den här tiden när hardcore på svenska var det som gällde. Fan stör mig lite på att jag inte gillar dom mer, för jag älskar deras låttitlar, haha. Korta och koncisa som "Sänkt", Trött", "Chefen", "Störd" osv. Men nej, 20 låtar av Sänkts hardcore på svenska blir mig övermäktigt... Kassetten innehåller båda deras EP's + ett helt gäng outgivna låtar. krimtank@hotmail.com är adressen till E.L , men det vet ni vid där här laget.

Streetan - En kulturtidskrift om det skrivna ordet i punken # 1 Fanzine

Den här damp ner i brevlådan för ett tag sedan, och jag är så sjukt tacksam att Marcus skickade mig ett exemplar. 18 ex gjorda och om jag fattat det hela rätt så kommer det att komma upp ett gäng på Tradera vad det lider. Det finns ingen kontakt info what so ever, medvetet eller inte låter jag vara osagt. Men jag väljer att tro att det är medvetet så jag håller väl skaparen av detta verk anonym. Kan dock avslöja att han gjorde ett jävligt bra zine på 90-talet. Och det håller i sig kan jag säga... Det är otroligt bra i all sin enkelhet. Intervjuer med 3 personer/band plus några sidor texter, ibland med kommentarer från redaktören, från varje intervjuoffer. Dom intervjuade är Rolf Revålt, Gunnar Larsson (Avskum) och Andreas Lönnqvist (Totalitär). Och det är så långt ifrån standardintervjuer man kan komma. Otroligt bra frågor med en lite annorlunda infallsvinkel än vad brukligt är, plus att redaktören är väl insatt i dom intervjuades nuvarande och tidigare förehavanden och är genuint intresserad och påläst. Derra i sin tur leder till långa och informativa svar. Föredömligt! Även en artikel kallad "Det skrivna ordet i punken" tar upp några sidor, och där det skrivs ner lite tankar om vad jag gissar är redaktörns favoritband och deras lyrik. Bra flyt tidningen igenom och det tar en bra stund att läsa igenom. Så skulle ni springa på detta så är det inget att tveka på, utan bara HUGG! Tradera som sagt, bara att kolla med jämna mellanrum efter Streetan där. Otroligt bra och jag hoppas verkligen att Marcus fortsätter på ett eller annat vis att förgylla vardagen med fler zines/påhitt på samma eller nya teman.

The Past - You Are Fucked In The Head 10''

Senaste given från Grönpeppar Records är en 10'' med dom gamla rävarna i The Past som ju hängt med i evigheter. Första 7'' kom 1983, en helt fantastisk split med Zynthslakt. Den följdes upp av den lika fantastiska 7'' "U.S of C.C". Kom inte och säg att du fylleskrålat den på någon fest på det glada (?) 90-talet. Följande LP "In the future with The Past" är rätt duktigt lyssnad på den med. Plattorna som kommit efter där har jag också köpt, lyssnat en del på, men sedan inte gett dom så mycket speltid efter det. Jag har helt enkelt fastnat i dom gamla plattorna. Dom senare är inte dåliga på något sätt, men dom där andra 3 är liksom fast rotade i mig. Denna 10'' är inget undantag. Den är inte dålig alls. The Past låter liksom precis som man förväntar sig att dom skall låta. Det är 3 ackordspunk i ett jävla bra öldrickartempo. Det är melodiöst utan att bli lalligt. Det är inga musikaliska utsvävningar. Allt handlar om ett jäkla ös och oftast starka refränger. Precis som det alltid gjort. Visst finns det någon låt här och där av dom 12 som ryms på plattan som jag tycker drar ner lite, men så är det ju nästan alltid, så det kan jag leva med. Förutom den fruktansvärda skalåten "Do you really wanna live forever" som jag inte helt oväntat skyr som pesten, haha. Tror dock att inledande "No means no" är bandets argaste någonsin? Nästan otippat förbannad för att komma från dom, men jag gillar det skarpt. Gillar du The Past sen innan, så lär du ju gilla denna med. Och för er ungdomar som inte skrålat med i "U.S of C.C" eller "Teenage terrorists on dope" så är detta ett ypperligt tillfälle att upptäcka dom och deras cementerade sound. Ös och melodier byggda på 3 ackord utan lall. 
 

Sekunderna - Paradiset EP + 3 Version 2 Kassett

Esox Lucius har gjort en andra press av denna kassetten som som släpptes förra året i 40 ex. Omslaget är annorlunda och en låt är utbytt sedan senast. Nu finns "Måndag morgon" med som pianoversion, och "Division 1" har fått stryka på foten. Om detta är argument nog att köpa även denna är upp till dig, men missade du den förra kassetten då jävlar skaffar du denna på rot! Har inte mycket nytt att säga om Sekunderna mer än att jag tycker det är precis lika bra nu som jag gjorde förra gången. Slänger in vad jag skrev förra gången här nedan....

Satan, nu knakar det i råpunksfogarna kan jag lova... Jag är tokfast i Sekundernas poppunk. Är mig veterligen tidigare helt obekant med Umeås Sekunderna, tidigare under namnet Persona, tills jag hörde dom på "Hoten från underjorden". Då deras låt "Måndag morgon" drog igång så hajade jag till ordentligt. Dels för att den bröt av mot det andra, och dels för att det är en sjukt jävla bra låt. Detta är alltså deras EP "Paradiset" + 3 låtar från en EP dom släppte under namnet Persona, nu släppta på kassett av Esox Lucius. Och jag gillar deras poppunk (med fördel pop faktiskt) som är fylld med go stämsång och melankoliska gitarrer. Tycker faktiskt att varenda låt håller hög klass och jag är långt ifrån less när jag lyssnat klart. Tror faktiskt bara att det är Broder Daniel som fixat det innan när det gäller indie/pop/kalladetvadnivill. Nu låter väl inte Sekunderna som BD direkt, men då fattar ni lite mer kanske vad jag menar. Få band som når upp till BD, oavsett genre iofs. Haha, nog om dom, nu är det Sekunderna vi pratar om. Tycker absolut att ni ska kolla upp dom, även om ni inte brukar lyssna på den typen av musik. Det funkade ju på mig, och jag brukar vara jävligt bångstyrig. Dra iväg ett mail till krimtank@hotmail.com och fixa ett ex. Själv ska jag lyssna en vända till och jaga rätt på dom båda 7'' som är släppta av Luftslott Records. En LP skulle ju fan sitta som en keps med....

Skräp - Systemkallops CD

Jösses jävlar... Jag kastas bakåt i tiden och klockan blev 1993. Skräp från Örebro spelar trallpunk nåt så in i helvete, och då menar jag så som det lät i varenda replokal dom gyllene trallåren 93/94. Skål rimmas på alkohål, köer på konsum är helvetet på jorden, postnord är skit och politiker skall mördas. Nostalgimätaren slår i bött! Till skillnad från hur det som idag definieras som trallpunk låter, så är det här helt befriat från den amerikanska tråkpunken a'la Fat Wreck och "whö-ööö-ööö-ööö" körer. Här är det hes sång som ibland ligger på gränsen, stämmor på det och molliga gitarrslingor. Det är inte helt fläckfritt spelat precis som sig bör, och enligt mig så är det bara ett plus som får en gammel gubbe att bli sådär löjligt nostalgisk. Ska ju säga att när jag är på låt 8-9 någonstans så har jag fått trallpunk så det räcker på ett bra tag och dom sista låtarna är bara en transportsträcka till slutet. Som tyvärr är den obligatoriska "roliga'' låten som ALLA trallbanden då hade med på sina kassetter/skivor (även mitt band, så jag är inte ett dugg bättre själv, haha). När nostalgin lagt sig och jag lyssnar igen så tycker jag ändå att det är jävligt kul att dom låter som dom gör och kör traditionell svensk trallpunk som det lät förr och inte har VM i många riff i samma låt och brötiga hockeykörer. Fokuset försvinner dock snabbare ju fler gånger jag lyssnar. Det blir en tumme upp från mig, men plattan är alldeles för lång för att den andra tummen åker med. Släppt av J.Terrac Records och du når bandet på hej@skrap.info 

Wallrides - Two First EP's Kassett

Ännu mer från Esox Lucius. Produktiviteten på denna man är helt bisarr. Denna gången är det Wallrides från Örnsköldsvik som fått se sina två EP's återutgivna på det eminenta kassettformatet. Båda två är inspelade 2010 så dom har några år på nacken. Det är dock helt ointressant, för Wallrides hardcore skulle lika gärna kunnat kommit redan 1984. Med det sagt så har ni ju redan fått en fingervisning om hur det låter. Mina kunskaper om den tidiga amerikanska hardcoren är kraftigt begränsad så ta det jag skriver med en nypa salt, men visst fan finns det mycket Minor Threat och Black Flag i det här? Finns säkert 63 band som är mer relevanta, men inte i min skivhylla. Stop and go hardcore som kör mer på vilja och kraft än på finlir. Gillar ljudet och speciellt då gitarren som låter jävligt 80-tal med väldigt begränsad dist och fladdrigt spelad. När dom gasar på ordentligt så har dom mig med på noterna och man blir ju sugen på att slamma runt i vardagsrummet, men tyvärr (för min del då) så släpper dom ju på gasen ibland och kör lite för stilen klassiska tempoväxlingar med pukrullningar/bas sing-a-long partier. Något jag aldrig riktigt uppskattat till fullo. Hälften så många låtar och fullt ställ rätt igenom och jag hade älskat dom rakt av. Något jag är säker på att många gör. Gillar du HC a'la 80-tal från andra sidan pölen så gillar du detta och ett köp är givet. krimtank@hotmail.com som vanligt. 

Hälsningar Från Östergötland / Halland / Västergötland Kassett(er)

Inte mindre än 3 nya kassetter i serien "Hälsningar Från'' har kommit sedan jag skrev om den första, som var Småland. Nu har turen kommit till Östergötland, Halland och mitt eget Västergötland. Det är en helt briljant ide' ifrån hyperaktiva Esox Lucius Tapes, och jag hoppas att C-O hänger i. Att recensera detta tilltag känns nästan fånigt tycker jag. Det känns så jävla självklart att skaffa dessa. Det är skitkul att botanisera bland alla banden och upptäcka nytt, bli påmind om vissa (både positivt och negativt), och framför allt för en "det var bättre förr" gubbe som mig själv slås av hur jävla mycket band det finns där ute. Jag har ju tjatat massor av gånger vilken betydelse samlingskassetter haft för mig själv, då massor av banden jag upptäckte för 30+ år sedan var på just samlingskassetter. Och dessa tror jag även kommer att bli ett kul tidsdokument när dom plockas upp av en yngre generation x antal år framåt i tiden. Jag vet att i dessa soundcloud tider så finns musiken bara ett knapptryck bort, och det är bara att gilla läget. Men fan vad mycket roligare det är när man får det paketerat såhär. Det går liksom inte att jämföra. Det enda negativa jag har att säga, och det har jag sagt förr, är att jag tycker man kunde ha med kontaktinfo till både band och bolaget själva. Jag VET att allt går att hitta en googling bort, men jag tycker ändå att det skall finnas med. En skitsak i sammanhanget dock då jag är helt såld på den här kassettserien. Band och grejer tänker jag inte ens nämna, men det spänner över nästan alla stilar du hittar inom ''punkens ramar'' och jag garanterar att du upptäcker ett helt gäng nya band som du kommer köpa grejer ifrån sedan pga dessa kassetter. Dra ett mail till krimtank@hotmail.com och kolla vilka som finns kvar och vad som är på gång. Kudos C-O för allt ditt jobb du gör!

Belmondo - s/t 3''CD

Tips från coachen (ingen regelrätt recension). Belmondo från Göteborg. Får inte missas... Ett jävla punkrock/hardcorestök med folk som är med eller har varit med i elitband som t.ex H-Squad och Selkäsauna. Hör av er till belmondopunk@gmail.com för att fixa ett ex innan dom tar slut. En massa fickljumna bärs och Belmondo i spelar'n så är kvällen i hamn.

Second Class Kids Magazine #1 + CD

Sjukt produktiva Second Class Kids Records har nu även prånglat ut ett fanzine med samma namn. Det skickas med gratis om man beställer från bolaget, men det kanske går att tjata till sig ett ex mot portokostnad eller en billig peng. Ni får helt enkelt kontakta Pelle och fråga. Tidningen är snygg och prydlig och proffsigt tryckt. Påminner lite om Street Music FC och Terror Pop om någon minns dom. Att det är lite tunt går liksom inte att argumentera emot då det kostar 0 kronor, så det är inget att hänga upp sig på. Dessutom är sidorna väl utnyttjade. Innehållsmässigt så är det som ni säkert förstått enbart band som ligger på bolaget. Det är dock inte Pelle som stått för intervjuandet utan det har han överlåtit åt Micke Ström och Rille Bengtsson, båda gamla fanzinerävar. Bra frågor genererar bra svar, så även om jag inte är överförtjust i banden i fråga så läser jag igenom det med hyffsad behållning. Det medföljer även en CD med 18 band/låtar så är du nyfiken på bolaget så är det lätt värt det. Eller om trallpunk är det absolut bästa du vet. 

Lastkaj 14 / Fruktansvärld - Pengarna eller livet CD

Nu vet jag inte om det är för att jag lyssnat på mer trallpunk dom senaste 2 veckorna än jag brukar göra på helt år (känns det som), men jag kan inte för allt i världen förstå att det är samma band som jag skrev enbart positiva ordalag om för några dagar sedan... Har ju inte varit överförtjust i Lastkaj 14 förr, men "Plan B" miniCD'n gillade jag ju. Deras 7 låtar här lämnar mig sittande som ett jävla ufo. Är det samma band som på tidigare nämnda platta? Det här är ju (ursäkta mig) total katastrof. Jag fattar ingenting, haha. Det är rörigt utav bara helvete då det ska hinnas med 42 olika saker, helst samtidigt, i vissa låtar. Och så lite blås på det... Det är säkert nytänk och skaparglädje på hög nivå, men det slutar (enligt min högst personliga åsikt då) med pannkaka de'luxe. Fruktansvärld från Gävle bidrar med 7 låtar dom med och det handlar om trallpunk, varken mer eller mindre. Och det räcker för att vinna matchen mot splitkamraterna. Det låter en hel del nutida Asta Kask om dom tycker jag, lite snällare kanske. Sången påminner väldigt mycket om Bontas sätt att frasera. Svårt att hitta något nytt att skriva för att beskriva dom, haha. Det är ju liksom trallpunk enligt konstens alla regler... Framfört precis som det skall framföras. Men jämfört med Lastkajs bidrag till denna split så är det helt fantastiskt. Second Class Kids som släpper.