Battletruck skickade hit sin nya platta med ett medföljande brev som löd -"Nu låter det väl inte Onkel Kånkel om gitarrerna längre? Eller?" Mitt svar är att -Nej, det gör det inte.
Stockholms Battletruck är alltså tillbaka med en 10 låtars CD, där 4 av låtarna fanns med på förra MCD'n "First blood" som jag tyckte var helt okej. Tycker man hittar rätt gott om olika influenser här. Synthen gör ju att det blir en slags postpunk-feeling över det hela, vilket jag vanligtvis inte gillar. Men här funkar det. Kommer att tänka på hur Sex Sex Sex lät lite när dom fortfarande hade synth med i sättningen, kanske pga att Battletruck också slänger in lite industriaktiga grejer ibland för att krydda upp det hela. Ibland låter det faktiskt som att dom försöker få trummorna att låta trummaskin. Grunden är dock fortfarande Dwarves, Turbonegro osv. Liksom förra plattan så tog det mig ett par gånger att uppskatta det ordentligt, men sedan sätter det sig och jag hittar mer och mer saker jag gillar. En jävligt rolig grej är ju att dom rätt som det är slänger in lite svenska meningar och fraser i texterna. Sammanfattningsvis så tycker jag bättre om denna plattan än förra, och hade jag satt betyg på plattor så hade denna hamnat precis i mitten av skalan. Inte dåligt, men inte svinbra heller. Ja ni fattar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar