2 band i den tralligare skolan från Örebro delar på utrymmet på denna CD.
Skräp, som jag tidigare recenserat, och
Ztereotyperna som är en ny bekantskap. Måste börja med att jag inte är helt kompis med upplägget att köra varannan låt, utan hade hellre sett dom på varsina delar av plattan. Kanske mest av den anledningen att jag hellre lyssnar på Skräp än splitkollegorna. Skräp låter fortfarande som tagna från en kassett från valfri ort i Sverige 1994, och jag måste ge dom cred för att dom håller fast vid detta och inte försöker göra någon 2.0 version av det hela. För då hade dom tappat nostalgikern i mig och jag hade förmodligen inte uppskattat dom lika mycket, haha. Men deras melodier, slingor och ibland småfalska sång funkar helt okej i kortare stunder när jag är på det humöret. Deras cover av "Mördar Anders" gillar jag dock inte alls. Ztereotyperna med sitt Onkel Kånkel gitarrljud och monotona sång är dock inget jag gillar alls. Även om dom ofta låter mer "punk" än Skräp så funkar det inte. Ska det trallas för mig så måste det finnas något lite extra som sticker ut, eller då kicka igång nostalgikern i mig. Och Ztereotyperna gör inget av det tyvärr... 3 bonuslåtar(?) finns också av någon anledning kallat "Hemmastudio demo-reel'' som jag inte fattar poängen med alls. Kontakta något av banden för eventuellt köp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar