Överskriften ljuger litegrann... Denna intervjun handlar inte bara om Pas-83, utan om mannen bakom alltihopa och annat han hållt på med genom åren. Janne Karlsson, som varit aktiv inom den svenska punkscenen på ett eller annat sätt i snart 30 år. Arrangerat spelningar, släppt grejer under namnet Pas-83 och spelat i massor av bra band. Ok, över till inten som besvarades 2 Augusti 2007..... Ännu en gammal jävel från Punk As Fuck arkivet alltså.
Lite kort om dig själv…
Tja vad fan finns att säga. Pluggar och jobbar inom psykiatri och missbruk och sysslar allmänt med diverse musikaliska projekt och umgås i första hand med familjen och i andra hand med hunden och i tredje hand gänget.
Vad grejar du med när du inte fixar gigs / vevar med Warcollapse?
Just spelningsfixandet tar inte så där mycket tid och inte Warcollapse heller då medlemmarna bor på fyra olika ställen. Det kan kanske vara lite intensivt från stund till stund men i många fall så händer ingenting. Vid sidan av allt driver jag PAS-83 Productions, skruvar i noiseprojektet Machindu, rotar i Werkstan, försöker att få Siebensünden att inte falla i bitar och emellan alla mer eller mindre galna påhitt och introverta infall försöker jag bara hålla huvudet över ytan.
Vad är det som driver dig att fortsätta med att sätta upp spelningar efter 25 år? Är det fortfarande lika kul tycker du? Respekt som fan….
Vi var ett gäng som fixade några gig på Klubben i Hultsfred -82 eller så och sedan dess har det fortsatt även om det inte har varit ett kontinuerligt spelningsmakande. Det har gått upp och ner genom åren och ibland har det varit flera år mellan spelningarna.Jag vet inte om det fortfarande är lika roligt som förr men någon dum jävel måste ju göra det….för annars står man där bland alla andra och frågar sig varför det inte händer något….på en sunkig bar med en öl i näven och tjatar om hur fan bra det var förr….fast det är klart, det gör man ju nästan ändå.
Hur står sig Insikten mot Eldslandet tycker du? Jag har spelat på bägge ställen och jag gillar fan Insikten bättre… Trångt och en jävla gemytlig stämning, en fröjd att spela där.
Det är absolut inte samma sak. Ställena spelar i olika serier helt enkelt. Det går inte att jämföra på något plan. Båda ställena är unika för oss och båda har sina fel och brister och för och nackdelar. Var det något vi inte ville hamna i när vi startade upp gigen i Insikten så var det i ett Eldslandetträsk men allt vad det innebar av arbete och försakanden. Vi ville helt enkelt ha det enkelt. Få band, liten scen, lite jobb, lite fest och mer av närhet och som du säger….gemyt.
Hur och när startade PAS-83? Hur mycket krut lägger du på det nu? Några framtida släpp klara?
PAS-83 startade, som man kanske kan räkna ut, 1983 och sedan dess har det sakta rullat på. Ibland har det stått helt stilla och ibland, så som nu, gasat på ganska bra….i alla fall med PAS-83 mått mätt. Jag lägger nog inte ner så mycket krut på det….jag bränner inte allt krut jag har i alla fall. Känner jag för att ge ut en liten skiva så gör jag så. Känner jag inte för det så väntar jag ett tag och låter inspirationen återkomma. Som oftast brukar den göra det. Just nu släpper jag lite hela tiden men då skivbolaget mer och mer gått över till rå noise har det blivit lite lättare. Upplagorna är mindre men oljuden desto fler.
PAS-83 släpper ju en del kassetter, hur funkar det idag när folk bränner cd skivor som aldrig förr?
På senare tid har släppt en kassett med amerikanska Stimbox och en med mitt eget INDU och då det är noise så funkar det bra. I just denna genre finns det en hängiven liten publik som gillar just det formatet och som fortfarande har ett just kassettdäck kopplat till stereon.
Gillar ditt layoutande av skivfodral och hemsidor som fan. Är det nåt du grejar mycket med? Data eller klipp å klistra?
Både och och kors och tvärs i mellan de två. Ibland blir det klipplayout i datorn och tvärtom men som det är just nu blir det mer och mer med mus och tangentbord och mindre och mindre med lim och tuschpennor. På gott och ont. I datorn har det en tendens att bli lite platt och trist. Lite för rent och kallt. Fan….detta får mig att tänka efter lite grann. Ska nog försöka strunta i burken ett tag och ta upp klippandet och klistrandet….Hmm….
På många av fodralen du layoutat är det en kvadrat eller ram nån centimeter in. Finns på bl.a Warcollapse, Siebensunden, Tolshock, Slaktmask, Dom Där, Jesus Exercise…Snyggt som fan! Medvetet?
Omedvetet tvång….Vet i fan varför jag fastnat i det. Har många gånger försökt ta mig ur det men det är svårt då man har byggt upp en layout, runt ett visst band, som folk känner igen. Har lite svårt att tänka mig Warcollapse utan dessa staket, inte Siebensünden heller för den delen så just vid dessa band får den satans ramen hänga kvar ett tag till.
Vad hände med Tolshock?
Det händer inte mycket på den fronten. Tolshock är nog ganska dött vad det gäller att lira live och spela in låtar. Vi har visserligen inte lagt av men som med mycket annat så rinner det helt enkelt ut i sanden efter ett tag. Alla medlemmarna har gått vidare till andra projekt eller till dem som vi spelade i innan vi blev otrogna i Tolshock. Vi håller visserligen på att sammanställa alla våra inspelningar som ska tryckas in på en Lp vad det lider. Vi spelade in alla låtar vi någonsin lyckades repa ihop men oftast var de väldigt korta så allt får rum på en Lp….tror jag.
Berätta lite om Siebensunden… Vilken målgrupp har ni? Svår musik som fan att ta till sig, men jävligt bra när man e på rätt humör. Suveräna texter.
Sieben har funnits sedan en blöt helg på Lilla P, som utspelade sig -96 eller -97 eller var det -95, då vi i spritångorna fick för oss att bilda vad som sedan skulle bli en grupp som hittills har gjort två Lp och en dubbel Lp. Vem fan, vid sina sinnens fulla bruk, kunde tro det när vi satt där nere och tyckte synd om oss själva….eller vad vi nu gjorde. Vi har ingen egentlig målgrupp och det är kanske därför det är så få som vet vilka vi är. Vi har aldrig adresserat oss själva till några andra när vi gjort låtarna utan bara gjort vad vi känt för utifrån just den iden som föddes den ödesdigra helg, eller vardag, på Lilla Paris.
Hur många band har du lirat med genom åren? Någon aning? Vilka spelar du med nu?
Som sagt….Ingen aning….men jag tror inte att det är fler än ett 15-20 tal. Just nu är det Siebensünden, Machindu och några andra noiseproject, och så har vi sparkat igång ett galet band som kallas för Buset….får se vad det leder till….annars är det rätt mycket Warcollapse just nu. Turnéer och en Lp och lite inspelningar och annat.
Har du någon koll på hur många plattor du varit med på? Känns som det är hur många som helst…
Åter igen….Har ingen aning men för något år sedan började jag försöka samla ihop dem i en låda. Om inte annat för att spara men har upptäckt att det är lite svårt. Kan inte riktigt få tag på alla och en del samlingar har jag glömt att de överhuvudtaget existerat.
Några tips om bra svenska band som håller på nu?
Jag måste nog säga att jag är helt jävla urusel på ny svensk punk. Försöker att hänga med men det är svårt då jag till och med nästan, jag skriver nästan, slutat att lyssna på musik. Jag tycker att den bägare jag behöver fylla med musik fylls ganska snabbt av det jag får höra genom att jag fixar gig och ger ut skivor. Antar att denna bägare har blivit mindre med åren och att det inte ryms så mycket i den längre.
Scenen i Jkpg verkar ha varit jävligt bra i massa år med band, spelställen, zines och med svenska mått mätt ganska politisk. Vad tror du det beror på? Eller är det bara jag som tror att gräset är grönare på andra sidan?
Det har nog varit en ganska aktiv stad när det kommer till punk och allt vad den rörelsen för med sig men vad det gäller denna stadens framtid så är jag mer skeptisk. Jag tycker mig inte se den återväxt som behövs för att en politisk punkrörelse ska finnas kvar. Visst finns det en del band men ingen radikalitet och aktivitet. Mycket väsen för ingenting med andra ord. Kanske jag är trög och inte ser vad som sker….hoppas i alla fall det….och att den stormar upp om ett år eller så och sätter varenda jävel på plats.
Några ord om framtiden….
Hmm….Framtiden….finns det en sådan? Vad det gäller mig så kommer jag nog att syssla med det jag gör just nu. Musik eller oljud i någon form….eller något annat som gör att man får ett utlopp för frustrationen, aggressiviteten och den förbannade uppgivenheten man många gånger känner. Med andra ord….något konstnärligt uttryck som gör att man överlever.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar