Uncurbed / Warvictims - Split promo CDr

Sista plattan med TB på sång. Första låten ”Under the bridge” har ett skumt jäkla riff som jag inte är helt överens med, och jag vet inte om det klär Uncurbed riktigt. Och hela den låten känns lite mycket metall för det annars så svängiga manglet man är van vid. Men tendenserna fanns väl redan på förra LP’n ”Back from the ditch” att det var ett ”mörkare” Uncurbed på väg som här tagits ännu ett steg. TB’s sång är dock precis lika jävla bra som vanligt. Men det var en grej jag saknade vid dom första genomlyssningarna, och det var just det där svänget som inga andra än Uncurbed varit i närheten av att fixa tidigare. Men det är absolut ingen dålig skiva, nej nej… Men den tar ett tag att komma in i, men sedan lossnar det mer och mer och många av grejerna jag undrade vad fan dom gjorde där faller på plats. Som gitarrslingan i ”Kitchen for the poor” till exempel. Jag får lite samma känsla som av Anti Cimex ”Absolut country…”. Inte att det låter som den plattan, men känslan av lite besvikelse i början, att det inte låter som det gjort tidigare, som man är van vid, men sedan växer och växer. Så ge den lite tid så lovar jag att Uncurbed’s halva kommer att fastna. Så jävla bra dom kör ”Det bittra slutet” med förresten, ojojoj… Asocials gamla dänga, vilket ju är passande då alla i Uncurbed på denna plattan varit med i Asocial under olika perioder. Får passa på och tacka TB för allt och välkomna Befa in i truppen. Första inspelningen med honom på sång är precis avslutad och det ska bli jäkligt spännande att höra.
Sveriges mest produktiva band (?) Warvictims bidrar även dom med 8 låtar och jag tycker som vanligt att det är bra, men kanske att denna kommer lite tätt inpå ”Domedagen” som ju precis är släppt. Man har liksom inte hunnit att lyssna klart på den innan det var dags för den här. Kan ju låta lite konstigt kanske om det ändå är bra. Men detta är väl nästan första gången som jag inte varit helt eld och lågor efter att ha lyssnat igenom en ny Warre skiva. Det är jävligt knepigt det här… Alltså det är bra som fan precis som vanligt, men det är något. Kanske har dom ökat på mängden gitarrsolon? Kanske är det att det är ganska lika tempo på dom flesta låtarna? Jag kan inte sätta fingret på det… Kanske låter det precis som vanligt bara att jag är inne i en gnällperiod?
Trots att jag gnällt lite här så är skivan ett givet köp, för det är två skitbra band och skivan kommer säkerligen att vara en av 2010 års bästa skivor. Men, bägge har släppt bättre plattor tidigare. 12’’ kommer att släppas av D-Takt & Råpunk och CD’n av Black Seeds.