
Men nu var det Nitad det skulle handla om, och det är ett band jag verkligen gillat att följa då jag föll direkt för deras hardcore på svenska. Uppkäftigt och kaxigt precis som det skall vara. 4 låtar bjuds det på och ett ganska spejsat omslag. Och det känns gött att allt är precis som vanligt i Nitad lägret, inga större förändringar vare sig musik eller textmässigt. Inga krångligheter utan det är ren och skär jävla ilska hämtad från vardagen. Det är fortfarande attityd så det räcker och blir över och en jävla energi, ingen skugga över någon annan i bandet men Moddes sång höjer denna skivan ett litet snäpp till. Förbannad är bara förnamnet. Bra variation på snabbt och långsamt med, och det passar Nitad både när det går undan, eller som i sista låten "Del ett" monotont malande. Har bara lyckats se Nitad en gång hittills, men efter att ha lyssnat på denna 7'' en gång till känner jag att det måste bli mer. Bra som fan var det, och röj de'luxe. Ännu en skiva att skaffa, och jag får hålla med Sörling att 2010 har varit ett vansinnigt bra skivår vad gäller svensk punk. Börjar redan få ågren för årsbästalistorna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar